Beslutsfattare behöver stöd och engagemang från medborgarna för att skapa legimitet för stora investeringar. Artikeln fokuserar på lokala beslutsfattares roll i förvaltningen av vattenresurser och säkrandet av vattentäkter samt produktion och distribution av dricksvatten till medborgarna.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Artikelskribenterna Bendz/Boholm har tidigare undersökt hur den lokala nivåns beslutsfattare, politiker och offentliga tjänstepersoner, identifierar och förstår risker för dricksvattenförsörjningen. Då liksom nu undersökte de kommuner i Västsverige längs Göta Älv. Den här gången ligger fokus på samspelet mellan beslutsfattare och allmänhet.
I bakgrundsarbetet noterar forskarna att tidigare forskning pekar på att engagemang och kunskap om vattenfrågor är låga hos såväl allmänheten som hos beslutsfattarna. De konstaterar också att de som förvaltar VA-anläggningar har som mål att förbli osynliga, då politikers eller allmänhetens uppmärksamhet ses som ett resultat av problem.
Metod
Göta Älv är Sveriges största vattensystem när det gäller avrinningsområde och genomsnittlig vattenföring. 700 000 personer får dricksvatten från älven. Just nu riskerar klimatförändringar att försämra råvattenförsörjningen från älven i en framtid.
Forskarna har djupintervjuat ansvariga tjänstemän och politiker i de sju kommuner som använder Göta Älv som vattentäkt. Några av dem genom att de köper in vatten från en grannkommun. 24 respondenter intervjuades totalt, 3-4 per kommun. Intervjuerna gjordes under 2015-2016.
Intervjuerna omfattade frågeställningar om riskidentifikation, ansvar, samarbete och kommunikation samt involvering av invånarna. Delarna om riskhantering och samarbeten publicerades redan i den tidigare studien (se Internationell VA-utveckling 2 2019 Riskhantering för dricksvatten, lokala myndighetssamarbeten i Västsverige).
Resultat
Respondenterna baserar sina uppfattningar om medborgares kunskap om dricksvatten mer på känslor och intryck, än på underbyggd data. Den generella bilden är att medborgarna har låg kunskap om vattenförvaltning, till exempel om var vattnet kommer från, hur ledningsnätet fungerar eller till och med att betalningen baseras på avgifter.
Det verkar som om respondenterna tycker att kunskaperna är bättre i några grupper, som boende i fristående hus (jämfört med lägenheter) eller de som använder kommunalt vatten (i jämförelse med de som har egen brunn).
Den allmänna uppfattningen bland respondenterna är tydligt att medborgarna inte är intresserade av dricksvattenfrågor, intresset är lågt eller icke-existerande, formulerar forskarna det. Dricksvatten tas för självklart och folk har tilltro till att det ska fungera. Beslutsfattarnas intryck är att medborgarna enbart engagerar sig i de här frågorna när något händer.
Några få respondenter tyckte sig ändå se ett ökande intresse från allmänheten. Upplevelsen var att media och/eller politiska diskussioner fungerade som utlösande faktorer. En tjänsteperson hade noterat att intresset växt i kommunen under de senaste åren då media kontinuerligt rapporterat om de problem som uppstått med vattenförsörjningen. En annan tjänsteperson pekade på ett ökat intresse kopplat till den politiska diskussionen om underhåll av ledningsnätet. Samtidigt uppskattar inte alla ansvariga engagemang. En tjänsteperson kommenterade: ”Vi kan inte ha för mycket (engagemang)… Då måste vi har mer personal:”
När det gäller vatten som en politisk fråga fanns det också frågetecken om politikernas nivå. En åsikt (från en politiker) var att kunskapen och intresset i fullmäktige är lågt eftersom vatten inte förstås som en politisk fråga.
Slutsatser
Det bristande intresset upplevs generellt som ett problem. Det kan försvåra möjligheterna att få politisk uppmärksamhet. Om det finns ett publikt intresse så får till exempel tjänstepersoner mer uppmärksamhet från de politiska beslutsfattarna, för sina förslag i samband med kommunens kostnadsfördelning. På det sättet får vattensidan problem med att få politisk uppmärksamhet.
En viktig del som forskarna själva stryker under i sina slutledningar är att den ambivalenta hållningen till uppmärksamhet, huruvida det är bra eller dåligt, inte bidrar till förbättrade möjligheter och samlat så kan den låga graden av uppmärksamhet göra att lokal vattenförvaltning mindre effektiv lokalt.
Källa: A Bendz, Å Boholm. Indispenseble, yet Invisible; Drinking water management as a local political issue in Swedish municipalites. Local Government Studies 1743-9388.
