I en fallstudie av vattenavstängningar i Detroit undersöker forskarna de psykosociala effekterna för individer vars tillgång till VA-tjänster begränsas, i kölvattnet av kraftigt höjda VA-avgifter.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Cirka 100 000 hushåll i Detroit har för kortare eller längre tid blivit avstängda från vatten- och avloppstjänster sedan staden förklarade sig i konkurs år 2013. Otrygghet kring VA-försörjningen är en global utmaning för hälsa och utveckling. De naturvetenskapliga och ekonomiska följderna av bristande tillgång till VA-tjänster är väldokumenterad. Frågan är vad de psykosociala följderna för individerna blir?
I USA saknar mindre än en procent av invånarna tillgång till säker VA-försörjning. Ändå finns det uppskattningar som pekar på möjligheten att 35 procent av landets invånare inte har råd med vatten- och avloppstjänster inom nästkommande två år. Över hela USA ökar VA-taxorna parallellt med att fattigdom i städerna breder ut sig, framförallt i de gamla industristäderna som idag kallas Rostbältet.
I ett försök att få in betalningar för VA-tjänster har krisande Detroit kopplat bort cirka 100 000 hushåll kopplats bort från vattenförsörjningen, under de senaste sju åren. En FN-rapport har visat att många av invånarna i fattiga områden har en genuin oförmåga att klara betalningarna. Antalet avstängningar per år har ökat varje år sedan 2014.
Allt fler forskare och sakkunniga har påpekat att enbart kvalitet och kvantitet av vatten är inte tillräckliga parametrar för att mäta den sociala, känslomässiga och psykiska oro som kommer av en otrygg vattenförsörjning.
Detroit
VA-kostnaden i Detroit har ökat med 119 procent sedan stadskonkursen 2013. Samtidigt har en snedfördelad taxestruktur inneburit en oproportionerligt hög betalningsbörda på de fattigaste invånarna. Detroit har den högsta andelen fattiga av samtliga storstäder i USA med 35,7 procent av invånarna 2016.
Undersökningen
Den första fasen av studien omfattade sex månader av formativ forskning för design av kartläggningen som också bland annat omfattade intervjuer och litteraturgenomgångar.
Metoden omfattade också observation av deltagare på offentliga möten och informella intervjuer av anställda på Detroit Water and Sewarage Departments kund- och servicecenter och semistrukturella intervjuer med invånare med erfarenhet av vattenbortkoppling.
I den andra fasen av studiern så genomfördes personlig kartläggning under två dagar på ett av Detroits offentliga soppkök. Fem principiella områden av vattenotrygghet undersöktes:
- Nuvarande vattenförsörjningsstatus
- Månatlig vattenkostnad
- Upplevt överkomligt vattenpris
- Erfarenheter av avloppsöversvämningar (källaröversvämningar)
- Ekonomiska övervägande härrörda från vattenkostnader
Dessutom undersökters effekter av att hushållet använt flaskvatten som huvudsaklig dricksvattentillgång. 100 deltagare fick frågeformulär, 76 kom tillbaka komplett ifyllda.
Metod och statistik
Det första området 1) Nuvarande vattenförsörjningsstatus, hade svarsalternativen: bortkopplad (14%), fungerande men återansluten efter en bortkoppling (38%), fungerande men har fått meddelande om kommande bortkoppling (4%) samt fungerande utan anmärkning (43%).
2) Månatlig vattenkostnad delades in i fyra 100-dollars intervaller. 3) Upplevt överkomligt vattenpris mättes efter en fem-gradig skala. 4) Erfarenheter av avloppsöversvämningar (källaröversvämningar) var antingen ja eller nej. 5) Ekonomiska övervägande härrörda från vattenkostnader hade också två alternativ, om familjen hade behövt eller inte behövt att nedprioritera andra utgifter för att ha råd att betala VA-räkningen.
En genomsnittlig bortkopplingstid varade tre månader.
Resultat
Forskarna ser en verklig och statistisk säkerställd effekt av vattenotrygghet kopplad till psykosocial oro. I undersökningen har en statistisk modell (Kessler Pshycological Distress Scale) använts för att kvantifiera de upplevelser som respondenterna rapporterat. Forskarna konstaterar att ”vattenoro” är ett fenomen som börjar uppmärksammas på norra halvklotet.
I undersökningen gav de respondenter som fått ett varningsmeddelande om en kommande vattenavstängning, störst utslag på otrygghets-skalan, följt av de som haft vattnet bortkopplat men som sedan hade återanslutits.
Slutledningar
Frågeställningen är intressant. Med krav på kraftiga höjningar av VA-taxorna i Sverige, parallellt med ökande inkomstklyftor, finns en möjlighet att allt fler inte kan/uppger sig inte kunna betala sina avgifter. Att koppla bort hushåll från VA-försörjningen ger stora konsvekvenser som är uppenbara när det till exempel gäller hygien, men som kan vara mer subtila, som psykosociala effekter.
Någon liten skönhetsfläck finns i artikeln men arbetet verkar välgjort, även om forskarna själva resonerar om att urvalet av personer är litet men de hävdar ändå att analyserna i slutänden blir adekvata.
Rapportering i amerikansk fackpress inom VA-området har efter att den här rapporterade forskningen avslutades, meddelat att projektet med bortkoppling av hushåll från Detroits VA-nät upphörde under våren av hygieniska skäl kopplade till corona-pandemin.
Källa: Nadia Gaber, Andrew Silva, Monica Lewis-Patrick, Emily Kutil, Debra Taylor, Roslyn Bouier. Water insecurity and psychosocial distress: case study of the Detroit water shutoffs. Journal of Public Health. Fdaa 157, 15 september 2020.
