Det finns många olika sätt att utvärdera vattentjänsternas hållbarhet. En portugisisk forskningsrapport beskriver en modell som förtydligar och förenklar analysarbetet, och samtidigt kan anpassas till VA-verksamheter med mycket olika förutsättningar.
Av: Brita Forssberg
Inga VA-verksamheter är för små för att följa upp hur deras anläggningar sköts och hur hållbara de är. Det finns dessutom många olika sätt att utvärdera hållbarheten i vattentjänsterna som levereras till staden/kommunen. Det hållbara urbana kretsloppet är komplext – och att verkligen uppnå hållbarhet är en stor utmaning. Författarna beskriver en modell som förtydligar och förenklar analysarbetet – samtidigt som det kan anpassas till VA-verksamheter med mycket olika förutsättningar. Modellen ger underlag för nödvändiga diskussioner om vilka krav som är viktiga att leva upp till utifrån samhälle, miljö, ekonomi, företagsledning och anläggningar (teknik/processer). Och hur det bör gå till.
Sammanfattning
Författarna tar upp frågan om hur man kan mäta och värdera hållbarheten, uthålligheten i VA-anläggningar och tjänsterna som de ska leverera till staden/kommunen.
De använder MCDA (multi criteria decision analysis) dvs en beslutsanalys som tar hänsyn till flera olika kriterier samtidigt. Först definierades omfattningen och hållbarhetsmålen för VA-verksamheten liksom de åtföljande kriterierna för skötsel och underhåll. Varje kriterium måste kunna mätas, så det var nästa steg i processen att hitta lämpliga mått och mätmetoder. Till sist var det dags för beslutsmodellen som skulle rymma alla olika kriterier. Den beskrivs i en enkel och tydlig tabell (checklista) som ger bra underlag för diskussioner och utvärderingar av hur VA-verksamheten arbetar – eller skulle kunna arbeta.
Forskningen
I Portugal pågår mycket forsknings- och utvecklingsarbete kring drift och underhåll av VA-anläggningar. Flera engagerade personer påverkar utvecklingen och kunskapsspridningen bland annat genom det EU-initierade forskningsprojektet TRUST (TRansitions to the Urban Water Services of Tomorrow): www.trust-i.net
Numera räcker det inte att bara mäta och kontrollera vattenkvantiteten, dricksvattnets kvalitet och vattentrycket för att ha uppfyllt kraven på godkänd service. Kunder och vattenanvändare kräver mer. VA-verksamheter ska vara effektiva och lyhörda för kundernas behov. Många olika intressenter ställer krav på insyn och vill kunna påverka VA-arbetet. Samhällsutveckling, stadsutveckling och ekonomi liksom prisutveckling och kundnöjdhet är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Miljöeffekter begränsas inte till påverkan på levande och icke-levande system utan handlar om energieffektivisering och mycket annat. Därför måste hållbarhet inkludera företagsledning och teknik, anläggningarnas funktion, flexibilitet och andra faktorer.
För att mäta hållbarhet använder artikelförfattarna MCDA-analys som kan anpassas för olika behov och samtidigt hjälper till att mäta och utvärdera flera olika viktiga kriterier på exempelvis renovering, underhåll, drift av VA-anläggningar, ekonomi, vattentjänster, samhällsanpassning och företagsledningens kvalitet. Analysfaktorerna diskuterades noggrant och testades på verkliga förhållanden innan de lades in i analysmetoden.
I en överskådlig lista presenterar författarna sitt arbetssätt. De utgick från de fem hållbarhetsdimensionerna: samhälle, miljö, ekonomi, företagsledning och anläggningar. Därefter formulerade de 14 mål, ett eller flera för varje dimension. Varje mål fick några eller många kriterier som skulle uppfyllas helt eller delvis för att vara hållbart. Målens betydelse kan skifta beroende på VA-verksamhetens karaktär och förhållanden. Varje kriterium fick ett antal mått som också kunde vara checklistor på nödvändiga åtgärder. De måste fungera praktiskt och ge besked om kvalitet. Målen, kriterierna och måtten breddar perspektivet på hur VA-verksamheter kan drivas.
Mått på effektivitet och investeringar/investeringsnivå anges och värderas: god nivå/acceptabel nivå utifrån realistiska situationer och hur de samverkar. Författarna beskriver också metoder att beräkna vikter för de olika kriterierna så att de får verklighetsnära betydelse för verksamheten. De nämner också flera datorprogram som kan användas för att bygga upp fungerande detaljerade analysförhållanden. Analysresultaten blir underlag för bedömningar av behov och beslut om åtgärder.
Slutsatser
Min bedömning är att svenska kommuner har mycket att hämta från IWA:s specialistgrupp ”Strategic Asset Management” oavsett var i landet de arbetar. Medlemmarna tar upp problem som är utmaningar för alla kommuner – allra viktigast för de resurssvaga – och utvecklar arbetsmetoder som leder till tekniskt, samhällsmässigt och ekonomiskt vettiga alternativ. De förnyar tänkandet och lägger in en del, kanske överraskande, aspekter i sina kriterielistor.
”Strategic Asset Management” är en av de allra mest aktiva specialistgrupperna inom IWA, International Water Association. De arbetar med forskning och utveckling, skriver artiklar, arrangerar egna konferenser och medverkar som talare i många andra sammanhang där strategisk analys av infrastruktur är viktig. Målet är att ta fram och sprida ny kunskap som hjälper VA-verksamheter att utveckla kloka strategier för hur deras åldrande ledningsnät för vatten och avlopp(och annan infrastruktur) ska skötas optimalt under hela sin livslängd med hänsyn till funktion, hållbarhet, risker och kostnader – oavsett om VA-verksamheten är komplex eller enkel, nystartad eller mogen. Kundperspektivet finns också med i deras forsknings- och utvecklingsarbete. Det är ovanligt. Ordföranden, Helena Alegre, är en av de tongivande specialisterna. Hon var tidigare vice ordförande i IWA.
Källa: Nuno Ferreira da Cruz and Rui Cunha Marques, CEG-IST, ULisboa, Portugal, A multi-criteria model to determine the sustainability level of water service, Water Asset Management International, nummer 9.3, September 2013.
För hela artikeln i Water Asset Manegement International, klicka här.
