I Nora kommun norr om Örebro är ett nytt reningsverk igång. Delar av den mer än 60-åriga föregångaren höll sakta på att sjunka.
Det var gammalt och slitet, Nora reningsverk invid Norasjön. Vad som var värre var också att ett av bassängblocken börjat luta betänkligt. Det gamla verket som byggdes i slutet av 50-talet hade sett sina bästa dagar. Ett av bassängblocken lutade mer och mer.
– Det äldsta bassängblocket var pålat och låg där det skulle. Kemfällningen som byggdes till senare saknade pålning och sjönk sakta, berättar Bram Corthals, ansvarig beställare från Samhällsbyggnad Bergslagen, ett kommunalförbund som förutom Nora omfattar Hällefors, Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner.
Bram Corthals berättar att reningsverket klarat tillståndskraven hela tiden men att anläggningen var mycket nedsliten och att det även var på sin plats med en kapacitetsmässig uppgradering.
– Vi har sökt tillstånd för 9 500 pe, det räcker för Nora. Om Nora nu växer, vilket är ett politiskt mål, så behöver vi inte bygga om eller till, säger Bram.
Idag ligger belastningen på reningsverket på cirka 6 000 pe.
För ombyggnationen handlades Elva AB upp i en partneringentreprenad. De lösningar som söktes var traditionella men entreprenadformen var ny för Samhällsbyggnad Bergslagen.
– Det känns inte som att lilla Nora är de som ska experimentera med nymodigheter men det är vårt första partneringupplägg, säger Bram Corthals.
Ett principbeslut togs 2015 och 2019 gick en partneringförfrågan ut. Projekteringen inleddes redan samma år och byggstarten var 2020. I efterhand vet vi att byggstarten låg precis i tid med alla de problem som pandemin och senare krigsutbrottet i Ukraina fört med sig.
På plats för att visa verket finns även Jörgen Carlsson och Peter Natanaelsson, projektombud respektive projektledare hos Elva.
– I den första fasen tog vi fram en traditionell aktiv slam-lösning och kostnader för det nya reningsverket, berättar Jörgen Carlsson.
Det bestämdes att rötkamrarna och en filterbyggnad skulle sparas från den gamla anläggningen, för att skona utgifterna. I övrigt är allt nu nybyggt. Rötkamrarna renoverades istället.
Villkoren för verket är enkla; BOD 10 mg/l och fosfor 0,3 mg/l. Eftersom dimensioneringen är strax under 10 000 pe behövs ingen kvävereduktion. Q dim är 211 m3/h.
Processen är byggd med mekanisk rening, aktiv slam, mellansedimentering och ett avslutande skivfilter steg, som ersätter kemfällningen. Tekniskt vatten tas in från utgående vatten, för att klara verkets internförbrukning och minska dricksvattenförbrukningen i anläggningen. För slamavvattningen används nu en skruvpress.
– Vi upplever det som enklare och energisnålare på ett mindre verk, jämfört med en centrifug, säger Jörgen Carlsson, som inte heller tycker att polymerförbrukningen påverkas nämnvärt.
– En spännande detalj är att vi under projektskedet fick lägga till en extra våning i byggnaden för att inte riskera problem om det blir översvämningar vid eventuella 200-årsregn. Där är ställverk och elskåp placerade, säger Peter Natanaelsson.
Alla viktiga funktioner är också uppställda på plintar för att förenkla för driftpersonalen.
– Det är lagt mycket omsorg på arbetsmiljön med väl tilltagna ytor och att alla pumpar är uppställda med bra lyft och servicemöjligheter, skjuter Jörgen Carlsson in.
Allt i verket ska vara till 100 procent redundant när det gäller maskinutrustning och dimensioneringen ska innebära att verket aldrig ska behöva brädda orenat vatten. Reservkraft är på plats för alla viktiga funktioner. Under hela ombyggnationen har det gamla verket kunnat köras parallellt. Det kopplades ifrån i mitten av november.
Markstabiliteten har den här gången tagits på allvar.
– Det är stålpålat med 287 stycken pålar som går ner 15 – 17 meter, säger Peter Natanaelsson.
Hela verket är nu inbyggt, villor och en skola ligger bara något 50-tal meter från reningsverket och luktreducering har varit en viktig fråga. Luftreningen sker med UV-ljus och aktivt kol i kombination.
Partneringupplägget har fungerat bra, tycker båda sidor.
– Vi har bra kompetens i huset med både erfarna VA-tekniker och vår enhetschef Erik Söder som själv kan gå in som teknisk expert. Det är ett måste att kunna leverera in sin egen del i ett partneringprojekt, säger Bram Corthals.
– Projektmöten har hållits varannan vecka där tekniska lösningar, maskinval och mycket annat stort och smått har bestämts. Allt blir genomdiskuterat, säger Bram Corthals.
– Beställaren har kunnat påverka val av utrustning och detaljer till 100 procent, intygar Jörgen Carlsson.
Bram Corthals menar att en av fördelarna med partneringupplägget är att det blir Elva AB som partner, som upphandlar maskiner och annat, vilket gör den delen smidigare och går att styra mer.
– Driften uppfattar det som en fördel, konstaterar han.
Finansieringen har naturligtvis varit en fråga. Budgeten låg på 152 miljoner kronor. Trots omvärldskriserna och en del tilläggsjobb så stannade investeringen på 163 miljoner kronor.
– Vi hade en del diskussioner inför bygget. I en liten kommun gäller det att skapa planer för lån och likviditet. Vi gjorde bland annat upp med Elva i förväg om en betalningsplan för att inte Nora kommun skulle få några överraskningar, säger Bram Corthals.
En del av kostnaden påverkades av snabbt stigande priser på till exempel armeringsjärn och rostfritt men leveranserna kunde hållas. Inte minst för att de inblandade såg vad som höll på att hända.
– Vi gjorde en del stora inköp tidigt och lagrade upp själva. Även styrsystemet köptes in ovanligt tidigt, säger Jörgen Carlsson.
– Hade inte kriserna kommit så hade vi gått under budget. Sedan har vi gjort några tilläggsbeställningar som till exempel solceller på taket, säger Bram Corthals.
Han konstaterar att för att vara det första partneringprojektet man haft som beställare har det gått riktigt bra.
– Vi har behövt sätta oss in i processen. Det är i fas 1 som man påverkar och styr. Det kanske det inte fanns en jättemedvetenhet om här inledningsvis. Med facit i hand skulle vi kunna ha haft ännu bättre kunskap om hur det fungerar, säger Bram Corthals samtidigt som han konstaterar att utfallet blivit mycket bra och att processen varit väldigt smidigt.
– Vi har också valt att köra på löpande räkning. Fördelen är att samordningen mellan de olika underentreprenörerna kan fortlöpa på ett mycket enklare sätt, och att vi betalar vad saker och ting faktiskt kostar. Nackdelen är att priset kan gå upp när material med mera blir dyrare, vilket delvis har skett. En annan utmaning med det är att man är tvungen att ha en duktigt projektledare på plats som ser till att alla använder sin arbetstid på det mest effektiva sättet. Samtidigt blir det inga ÄTA-arbeten med tillägg eller liknande. Rent ekonomiskt har det alltså gått väldigt bra trots omvärldskriserna. Nu ska vi göra ungefär samma sak i Lindesberg så nu är alla nervösa, avslutar Bram Corthals.
När det gäller den drift- och förvaltningsmässiga framtiden för Samhällsbyggnad Bergslagen är det förändringar på gång i närtid. Kommunalförbundet upphör vid årsskiftet. De fyra kommunerna fortsätter att samverka kring verksamheterna VA , avfall och återvinning, gata och vinterhållning genom att en gemensam teknisk nämnd med egen förvaltning bildas. Andra verksamheter flyttas in i respektive kommun Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Lindesbergs kommun blir huvudman för en ny gemensam nämnd med ansvar för verksamheterna Vatten och Avlopp, Renhållning, Projektenhet och Gata, samt tillhörande projektenhet. Samhällsbyggnad Bergslagen som namn och varumärke upphör.
