Rester från många läkemedel binds och bryts ned effektivt i jord. Endast mycket låga halter av några få läkemedelsrester kunde påvisas i jordbruksmark i försök efter slamgödsling och inga läkemedel kunde hittas i markvattenproverna.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i ett tvåårigt forskningsprojekt studerat om avloppsslam som lagts på jordbruksmark innehåller läkemedelsrester som sprids i miljön. Slammet visade sig innehålla flera läkemedel, däremot innehöll inget av de markvattenprover som togs på jordbruksmarken påvisbara halter av läkemedlen.
– De läkemedel som vi har tittat på ser ut att binda till jorden för att med tiden brytas ned på plats då vi endast hittade spår av ett fåtal läkemedel i den jord som hade behandlats med slam, säger Jörgen Magnér, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Avloppsslam från reningsverk används ofta som gödselmedel på åkermark. Men eftersom många läkemedel inte bryts ner i reningsverken finns det en risk att slammet innehåller rester av dessa ämnen. Frågan är om och i såna fall i vilken utsträckning läkemedel från avloppsslam bidrar till spridningen av läkemedel i miljön.
Fokus för den nu aktuella studien har varit att undersöka reningsgraden av några av våra vanligaste läkemedel vid ett avloppsreningsverk samt vad som händer med dessa läkemedel när de hamnar ute i naturen. För att göra detta studerades en jordbruksmark gödslad med slam från reningsverket. Jord och slamprover analyserades liksom markvatten som samlades in med hjälp av markvattenprovtagare, så kallade lysimetrar. Dessutom utfördes tester på laboratorium för att undersöka om, och i vilken utsträckning, olika läkemedel binder till jord.
Slammet från reningsverket innehöll 15 av 24 undersökta läkemedel i koncentrationer från 1,9 till 1 043 nanogram per gram torrvikt. Däremot innehöll inget av markvattenproverna påvisbara halter av läkemedlen. Jordarna som behandlats med slam uppvisade endast spår av fyra av 24 läkemedel och då i låga halter, (0.4 – 4.9 nanogram/g torrvikt). De fyra läkemedelskomponenter som kunde spåras i jorden i mycket låga halter var Citalopram, Fluoxetine, Propranolol samt Sertralin. De här fyra ämnena tillhörde också de ämnen med högst halter i det slam som använts, extremen är det antideprissiva medlet Citalopram som fanns i koncentrationen 1 043 nanogram per gram torrvikt i slammet och i 4,9 nanogram per gram torrvikt i jordproverna men alltså inte hittades alls i markvattenproverna heller.
Försöken i laboratoriet visar att läkemedel med basiska eller neutrala egenskaper i högre utsträckning binder till jord än läkemedel med sura egenskaper.
– Enligt de här resultaten skulle användningen av slam på jordbruksmark endast utgöra en mindre del av den totala spridningen av läkemedel till vatten och grundvatten i förhållande till den mängd läkemedel som passerar reningsverket via avloppsvattnet, säger Jörgen Magnér.
Han betonar samtidigt att det behövs mer forskning på området, både om hur läkemedel bryts ned i reningsverken och i miljön. Det behövs även mer forskning kring hur reningen av läkemedel i reningsverken kan förbättras för att klara framtida utsläppskrav.
Fältförsöken utfördes på Petersborg i Skåne som länge använts för slamförsök.
Cirka 20 procent av innehållet i VA-tidskriften Cirkulation är tillgängligt gratis under 10 dagar. Få full tillgång till Cirkulation på papper, webb & digitalt; årsabonnemang 475 kronor (exkl moms). Du får då också full tillgång till vårt sökbara arkiv med tusentals texter från vattenområdet, från de senaste åtta åren.
