Långsiktighet, kloka investeringar och en plaströrsfabrik. Sjöstaden Lahtis har minst läckage från kommunala dricksvattenledningar i hela Finland. Cirkulation åkte dit för att ta reda på varför.
Lahtis ligger tio mil norr om Helsingfors och 25 mil från Åbo, där Cirkulations Finlandsmedarbetare befinner sig. Lahtis har en befolkning på cirka 120 000 invånare och är Finlands åttonde största stad. Cirkulation beger sig till stadens hamn där Aqua Palvelu har sitt kontor, en bit utanför centrum.
Hannu Mustonen och Jukka Huusko möter vid Mustonens arbetsrum inne på Aqua Palvelu, som är ett dotterbolag till Lahti Aqua, Lahtis stads servicebolag inom vattensektorn.
– Aqua Palvelu sköter den operativa delen av arbetet, berättar Mustonen.
Både Mustonen och Huusko har jobbat i över trettio år inom vattensektorn. Mustonen jobbar vid Aqua Palvelu medan Huusko är specialistkonsult vid företaget Johan Lundberg Oy, som har säte i Lahtis. Till Huuskos arbetsuppgifter hör tekniska uppgifter och planering av schaktfritt ledningsbyggande inom vatten och avlopp. Moderbolaget i Sverige, Johan Lundberg AB, firade tio-års jubileum tidigare i år.
Mustonen och Huusko har ett tätt samarbete. Detsamma gäller i än större utsträckning förhållandet mellan Johan Lundberg Oy och Lahti Aqua. Huusko förklarar att tröskeln för samarbete mellan aktörerna är låg. Johan Lundberg Oy hjälper Aqua Palvelu i flera olika avseenden.
– Samarbetet sker vid bland annat sanering och schaktfritt byggande, säger Huusko.
Lahtis stad har haft en låg läckageprocent på dricksvattnet i mer än tio år. Det senaste resultatet 6,2 procent är från förra året. Mustonen säger att procenten inte är konstant, utan den varierar från år till år.
– Procenten för läckage har varierat mellan fem och sex procent under de senaste åren, säger han.
Enligt Mustonen och Huusko har städerna i Finland i medeltal en läckageprocent runt 20. Läckageprocenten i Lahtis är alltså jämförelsevis låg.
– Vad vi känner till har ingen av de större städerna i landet en lika låg eller ens en närliggande läckageprocent som vi i Lahtis har, säger Mustonen.
I över fem års tid har läckaget för dricksvattnet hållit sig på de här nivåerna.
En av de bakomliggande orsakerna till stadens låga läckageprocent är ett väl sektionerat ledningsnät. Lahtis började målmedvetet investera i sitt ledningsnät redan på 1990-talet. Ett välutvecklat nät gör det lättare att upptäcka läckor. Enligt Mustonen är staden sektionerad i flera mindre områden för att lättare kunna hantera nätet.
– Vårt ledningsnät är indelat i över 50 olika områden. Nätet kommer att delas in i ännu fler områden i framtiden, säger Mustonen.
Sedan lång tid tillbaka så har förnyelsen av ledningsnätet varit systematisk, istället för att ske i form av brandkårsutryckningar. När antalet läckor i ett område når en viss punkt görs större renoveringsinsatser istället för lappning och lagning.
– Det här är ett av de vattenföretag i Finland som började med systematisk renovering först, säger Huusko.
Lahtis är den största staden i landskapet Päijänne- Tavastland. Stadens 120 000 invånare utgör över hälften av landskapets befolkning. Förutom Lahtis ingår även grannkommunen Hollola, med cirka 24 000 invånare, i Aqua Palvelus verksamhetsområde. Hollola är den näst största staden i landskapet. Vattenledningens längd i verksamhetsområdet är cirka 1 200 kilometer.
– Sedan år 2008 har Hollola ingått i vårt serviceområde, säger Mustonen.
Lahtis samarbetar även med andra grannkommuner än Hollola. Som exempel kan nämnas kommunen Orimattila. Samarbetet med Orimattila och de andra berörda kommunerna sker visserligen i en begränsad utsträckning, de är till exempel inte med i Lahtis stads serviceområde.
– Genom att ha begränsade serviceområden har vi bättre koll på när och var läckage har inträffat, säger Mustonen.
Kvaliteten på dricksvattnet i Lahtis är bra. Både Huusko och Mustonen uppfattar att Lahtisborna är nöjda med dricksvattnet.
– Här i staden har vi tillgång till naturligt grundvatten, säger Huusko.
När det gäller läckage är Huusko och Mustonen ense om att vilken typ av rör som används för ledningsnätet utgör en skillnad. Staden använder såväl plaströr som metallrör. Den ena typen används i klart högre grad än den andra.
– De flesta rören som vi använder är tillverkade av plast, säger Mustonen.
Omkring 70 procent av rören som Lahtis stad använder är gjorda av plast. Enligt Huusko ökar användningen av plaströr i Finland stadigt. PE-plast är precis som i Sverige ett populärt material för vattenledningsrör. Huusko och Mustonen anser ändå inte att plaströr nödvändigtvis alltid skulle vara ett bättre alternativ än motsvarande av metall. Till saken hör att i staden finns en fabrik som tillverkar plaströr.
– Kvaliteten på plaströr varierar. I Lahtis har man använt sig av plaströren främst för att fabriken finns i staden, säger Huusko.
Han tillägger att rör av gjutjärn användes i staden under 1950-, 60- och 70-talen. På den tiden framställdes gjutjärnsrör i närheten av Lahtis.
Aqua Palvelu har bett ett företag från Schweiz att analysera de plaströr som används i Lahtis för att man ska få en uppfattning om i vilket skick rören är. Går de att använda ännu eller är risken för stor att läckage uppstår om rören inte byts ut?
– Laboratoriet Georg Fisher Piping Systems Ltd har analyserat rör som staden använder, säger Mustonen.
De flesta läckorna som upptäcks beror på att ledningsnätet är dåligt byggt. Bakomliggande orsaker till att läckage uppstår kan vara spänningar i rören eller dåliga svetsar. Andra vanliga orsaker till att läckage uppstår är fel vid installationen, där underarbetet spelar stor roll.
– En vanlig följd av sådana fel är att ett tryck uppstår och som med tiden kan leda till ett läckage. Även en liten läcka måste åtgärdas, säger Huusko.
Även vädret och jordmånen påverkar rören och hur de håller utan att läckage uppstår. I Lahtis är jordmånen till stor del grus, vilket är gynnsamt för vattenledningen. Gruset bidrar till att hålla rören på plats. Mustonen säger att det finns vissa skillnader i jordmånen i staden. Framför allt de södra delarna av Lahtis har en, i det här avseendet, sämre jordmån än de norra delarna.
– I de södra delarna består jordmånen till stor del av lera, vilket medför att rören lättare flyttar på sig. Därmed finns en större risk för att läckor ska uppstå, säger Mustonen.
Rören i ledningssystemet är idag i medeltal något under 30 år gamla.
När det gäller renoveringstekniker för tryckledningar är det en blandning av relining och nyläggning. Rörspräckning används, liksom traditionell sliplining, men även andra metoder liksom nyanläggning. Allt efter omgivningar och förutsättningar.
Lahtis har inte alltid haft en lika låg läckageprocent när det gäller dricksvattenledningar som den har nu. Staden hade många fler läckor på 1990-talet. Man reagerade på det och beslöt då att investera i hållbara rör och kunskap kring byggandet av ledningsnätet. Sedan 1990-talet har procenten för läckage minskat betydligt. Procenten för läckage på dricksvattnet hade vid millennieskiftet fallit ner till tio varefter den har fortsatt neråt.
– De investeringar som staden gjorde för trettio år sedan har visat sig vara förnuftiga. Utan de åtgärderna skulle Lahtis inte ha en så hög kvalitet på sitt dricksvatten eller en så låg läckageprocent som staden för tillfället har, säger Huusko.
– En läckageprocent som är under tio är ett bra resultat, förklarar Mustonen.
Huusko tillägger att lagen om vattentjänster ålägger städerna att, i samråd med vattentjänstverken och andra kommuner, utveckla vattentjänsterna inom sitt område i överensstämmelse med samhällsutvecklingen.
Lahtis använder en väl utbyggd on-line-mätning med korrelatorer. I kontrollrummet syns det direkt om något händer i nätet och läckor uppstår. Då kan åtgärder sättas in direkt. Aqua Palvelu är också nyfikna och intresserade av artificiell intelligens (AI). Än så länge är dock användningen i begränsad skala men AI-stöd för verksamheten utreds.
– Vårt system automatiseras ständigt, avslutar Mustonen.
Lahtis har satsat på flera betydelsefulla miljöåtgärder under en längre tid och kommer att inneha titeln Europas miljöhuvudstad nästa år. Staden erhöll utmärkelsen av den Europeiska kommissionen. En av motiveringarna för att Lahtis fick utmärkelsen var att staden hade en god kvalitet på dricksvattnet. De andra städerna som tävlade om utmärkelsen var franska Lille och Strasbourg.
