Göteborg letar efter annorlunda, kreativa och innovativa lösningar på regn- och dagvattenhantering. Målet är att bli »världens bästa stad när det regnar« till 400-årsjubiléet år 2021. En Creative Director, kreativ ledare, och en helt ny arbetsgrupp tar nu nya grepp i samarbetet med många förvaltningar.
Ambitionerna handlar både om att smart och säkert ta hand om dagvatten vid häftiga regn, till och med extremregn, och om att utnyttja regnet till en positiv resurs för befolkning och turister. Genom olika konstinstallationer som aktiveras eller ändrar karaktär när det regnar, olika typer av innovativa regnskydd, eller öppna dagvattenlösningar av vacker karaktär, är det tänkt att en besökare i Göteorg ska önska att det regnar en av besöksdagarna.
Göteborg är en av de regnigaste regionerna i Sverige. Nederbörden per år varierar mellan 600 och runt 1 000 millimeter. De senaste 20 åren har antalet år med de högre värdena varit oftare förekommande än perioden före det. I snitt regnar det mellan 11 och 16 dagar per månad, eller varannan, var tredje dag. Samtidigt har Göteborg varit förskonat från den typ av extremregn som exempelvis Malmö och Köpenhamn fått uppleva under senare år.
– Om det skulle hända vill vi ha hittat lösningarna innan. Vi har visserligen haft tillfällen med många källaröversvämningar, men inte haft de riktigt stora regnen. I Malmö och Köpenhamn hittade de på lösningar efteråt, men nu ska vi sträva mot att hitta lösningar innan 500-årsregnet kommer, säger Henrik Kant, chef för Kretslopp och vatten i Göteborg, förvaltningen för bland annat VA.
Enligt SMHI vet vi inte lika mycket om återkomsttider av häftiga regn som vi visste tidigare. Klimatförändringar gör att historisk statistik inte är lika tillförlitlig att använda för att förutsäga framtiden med. Forskarna tror att intensiteten hos återkommande kraftiga regn kommer att öka men återkomsttiden för dessa kommer också att minska. Det betyder att för ett 20-årsregn kan återkomsttiden senare i seklet vara bara en fjärdedel, kanske fem år.
I arbetet med stadens 400-årsjubileum år 2021 har Göteborgarna i hög andel haft förslag som har med vatten och regn att göra. Det är en av orsakerna till att jubileumsprojektet »Världens bästa stad när det regnar – vatten som en hållbar resurs« har satts igång.
Projektet har först drivits i ett par år av stadsledningskontoret och näringslivsorganisationen Business Region Göteborg. Nyligen flyttades projektet över till avfalls- och VA-förvaltningen Kretslopp och vatten. Där startade alldeles nyligen den nya skattefinansierade enheten UPR, »Utveckling Projekt Regn Rening Recipient«, som ska driva på förändringarna och förnyelserna.
– Vi ligger redan långt fram, bland annat genom de digitala kartsimuleringarna för översvämningsriskerna, som visar vattennivåerna på gator och flödena vid skyfall eller höga vattenstånd, säger Glen Nivert, enhetschef för UPR.
För att inte fastna i gamla konservativa eller konventionella tankesätt och metoder har alldeles nyligen en industridesigner anställts. Det är Jens Thoms Ivarsson med bland annat erfarenhet från ishotellet i Jukkasjärvi. Han har också varit med och tagit fram 33 isbarer runt om i världen. Hans specialiteter är design, konst och strategier.
– Jag har aldrig jobbat med dagvatten eller vatten och det är därför jag blivit anställd. Det är imponerande att de anställt en som mig på insidan, och inte som konsult. Min uppgift är att komma på sätt att lösa saker på som inte använts tidigare, berättar Jens Thoms Ivarsson för Cirkulation.
Hans uppgift blir att påverka den kreativa processen och hjälpa förvaltningen, ingenjörerna och staden att hitta nya sätt att se på problemen för att därigenom utveckla metoderna att hantera dem.
– Frågan är alltid vilken funktion det egentligen är vi ska lösa och ordvalet kommer att bli viktigt, säger han och ger ett exempel.
– Istället för att säga åt någon att konstruera en stol kan man be om något som erbjuder sittande. Då kan det komma upp massor av andra typer av lösningar än just en konventionell stol. På samma sätt kan man ta sig an frågan om hur man kan se på regnet som en resurs.
Det mest spännande i projektet är att få fram konstverk där regn är en central del. Det kan vara konstverk som aktiveras av regn på olika sätt, till exempel genom att det skapas rörelser, ljud, ljus, dofter, färg- eller formförändringar.
– Vi ska engagera en världskänd konstnär för att få till ett konstprojekt i världsklass i centrum nära Götaplatsen. Projektet ska sätta Göteborg på världskartan och bli en del av varumärket för Göteborg. Utöver det ska ytterligare konstnärer kontaktas för små och medelstora projekt, säger Jens Thoms Ivarsson.
Ytterligare idéer som finns för regnvattnet innan det når marken och blir till dagvatten är olika typer av regnskydd för människor. Ett projekt i samarbete med Göteborg Energi och textilhögskolan i Borås handlar om någon sorts regnskydd på lyktstolpar, kanske paraplyliknande konstruktioner som fälls ut vid regn. Det talas om »torra stråk och platser«. Kanske cykelbanor under tak så att det går att ta sig mellan olika platser utan att bli blöt. Kanske marknadstorg under tak. Kanske tak som fälls ut på oväntade platser.
– Vi funderar också på mobila konstinstallationer och regnskydd som går att använda vid festivaler. Varför inte uppmuntra caféer och barer att regnsäkra sina uteplatser, eller införa »rainy hour« med rabatter när det regnar, funderar Jens Thoms Ivarsson.
Nästa år ska ett test göras med låneparaplyer ungefär som det idag finns lånecyklar. Man hämtar dem på ett ställe och lämnar dem på ett annat ställe. Ett danskt företag har redan sådan verksamhet på många platser, bland annat i Varberg och Borås.
Redan nu finns en vattenlekplats i frihamnen i Göteborg där barn och vuxna kan göra kul experiment med färskvatten. Mer sådant är på gång fast för regnvatten. Nu närmast planeras en regnlekplats vid näckrosdammen i Renströmsparken bakom Götaplatsen, som ska vara klar hösten 2018.
– När det inte regnar ska det vara en vanlig lekplats, men när det regnar ska det erbjudas något extra så att man vill gå dit då, säger Emma Johansson, som är projektledare hos Park- och naturförvaltningen.
Exakt hur den ska se ut är inte klart, men idéer som kommit fram är att den ska vara vattenpedagogisk, visa på kontraster mellan torrt och blött, och erbjuda möjligheter att leda runt vatten, skapa pölar, framkalla sinnliga upplevelser, som ljud, lukt och känsel och så vidare.
Inspiration till kul idéer finns att hämta från många håll i världen. Det kan vara exempelvis huset i Neustad, Dresden i Tyskland med roligt ordnade stuprör som framställer musikliknande ljud när det regnar. Med göteborgsk humor skulle det kallas en simfoniorkester. Den gröna väggen i Madrid, en sorts vertikal trädgård designad av Patrick Blanc, är ett annat exempel.
Till hjälp för många förvaltningar och organisationer finns nu en inspirationsbok för »god dagvattenhantering«, med många exempel på hur regnvatten kan användas för att locka och inspirera till mer folkliv och större engagemang än att springa och gömma sig i närmsta port. Boken visar också på hur öppna dagvattensystem, till skillnad från underjordiska ledningssystem, kan skapa flera värden än att bara fördröja och rena dagvattnet.
Mycket av det som är på gång nu i Göteborg handlar om just öppen dagvattenhantering. Cirkulation besökte Kviberg arena där den stora parkeringen har avrinning till rabatter som i själva verket är små reningsverk. Under rabatterna finns en speciell jord som håller kvar vattnet längre. Gräset, jorden och växterna tar hand om föroreningarna. Pedagogiskt finns informativa skyltar som berättar för parkeringskunderna om de olika växterna och dess funktioner.
På Chalmers hittar vi en »rain garden«, en regnträdgård, också den konstruerad för att fördröja och rena regnvattnet vid häftiga regn. Det är en testanläggning i mindre skala, men är ett annorlunda och kul inslag i miljön. Mer sådant kommer.
I friluftsskogen bakom Sahlgrenska sjukhuset, just vid Guldheden, hittar vi ett uppbyggt dämme i naturen som ska bromsa vattenmassorna i den häftiga lutningen ner mot byggnaderna. Naturen här är typiskt Göteborgsk. Även områden som ligger högt, som sjukhusen Sahlgrenska och Östra, ligger i sin tur i terrängomgivningar som är ännu högre. Just dessa sjukhus är just nu prioriterade i dagvattenarbetet tack vare deras samhällskritiska funktion. Men hela staden vimlar av dalar som mynnar in i andra dalar, vilket ger både möjligheter och delikata problem för den nya arbetsgruppen UPR.
Lorensberg och sluttningen ned för Viktor Rydbergsgatan är ett område där det nu inleds arbete med öppna dagvattenlösningar och fördröjningar så att vattnet inte ska forsa alltför mycket där vid häftiga regn på alla tak och hårdgjorda ytor.
– Det blir istället för en ny större ledning under mark. Vi kommer att skapa magasinsvolymer i grönytor och parkeringsytor för att skapa fördröjning och låta vägarna vara rännor mot dessa ytor, säger Glen Nivert och fortsätter:
– Det handlar inte bara om trafikvägar utan också om vattenvägar. Vi gör nu strukturplaner för var vatten ansamlas och vilka vägar det tar för att sedan föra in den informationen i översiktsplanerna.
De jobbar också med en plan för vattenkvalitet till recipienterna och hur dagvattenrening ska förbättra kvalitén.
– Det har inte funnits någon sådan plan tidigare. Vi tittar på svackdiken, regnträdgårdar, filterbrunnslösningar och till och med hur gatsopning ska påverka vattenkvaliteten positivt. Sen jämför vi olika metoder. Trycket ökar på de här frågorna, säger Glen Nivert.
Ett väldigt bra underlag för arbetet är kartorna som finns tillgängliga på webbplatsen www.vattenigoteborg.se. Här går det att se kalkyler för vattendjup och ytvattenflöde inne i hela staden vid ett framtida 100- eller 500-årsregn. Det ger en god översikt hur topografin styr vattnets väg och var det ansamlas idag, som underlag för hur man kan ändra vattenvägar och ansamlingsplatser, samt göra fördröjningar.
På webbplatsen visas också aktuell data och historisk statistik för regnmängder, nivåer i hav och vattendrag, grundvattennivåer och bräddningar i avloppssystemen.
I arbetet finns en betoning på att ytor ska vara multifunktionella. Det är trångt i staden och när det inte regnar ska ytorna användas till annat än fördröjningsmagasin. Det kan vara torg och cykelvägar, men också idrottsytor, exempelvis fotbolls- eller basketplaner.
– Vi vill försöka hitta lösningar så att det inte blir så himla dyrt. Förhållandet mellan kostnad och nytta ska bli bra. Om ytorna ska användas till annat innebär inte dagvattenfunktionen någon större extra kostnad. Vi har tittat mycket på Malmö och Köpenhamn som varit föregångsexempel på många områden, anser Henrik Kant.
Projektets budget täcker i princip bara en del administration och den kreativa ledarens lön. Alla andra utgifter är tänkta att ingå i respektive åtgärdsprojekt så att tanken om Göteborg som en bra stad när det regnar är en tankemässig överbyggnad som ska genomsyra allt annat arbete. När något ändå ska göras behöver det inte bli fördyrande att göra det på ett nytt och kreativt sätt. Vissa lösningar ovan mark, kan säkerligen till och med bli billigare än traditionell nedgrävd teknik.
På längre sikt finns det en handlingsplan för ett rejält skydd mot höga vattennivåer, men det ligger i mångmiljardnivån. Sweco är inblandat och tittar på skyddsbarriärer inbyggt i Göta älv både uppströms och nedströms Göteborg. Uppströms är det vid Jordfallsbron nära Kungälv, söder om sidoflödet Nordre älv, som har sitt utlopp i norra skärgården en sådan skyddsbarriär skulle kunna anläggas. Nedströms är det tal om en barriär nära Röde sten vid Älvsborgsbron. Det är ett jättejobb och ligger i planerna för obestämd tid framåt.
I styrgruppen för projektet att vara världsbäst när det regnar ingår förutom Nivert och Ivarsson, även representanter från Business Region Göteborg, stadsbyggnadskontoret och park- och naturförvaltningen. Ambitionen är att ytterligare organisationer som deltar i samarbeten ska ingå i styrgruppen.
– Vi kommer att initiera samarbeten med fler högskolor och utbildningar, men också kontakta andra aktörer som fastighetsbyggare, fastighetsägare, näringsidkare, Västtrafik och så vidare, avslutar Jens Thoms Ivarsson.
I juni hölls en stor konferens i Göteborg med vattenplanering som huvudtema: »Embrace the Water – a Cities of the Future Conference – Water Wise Cities«, med bland andra International Water Association, IWA, som organisatör. Det blev en sorts upptakt till den nya projektgruppen och dess arbete mot 400-årsjubileet.
Konferensen inleddes med en möjlighet att anta IWA:s 17 principer för Water Wise Cities, vattenkloka städer vilket alla deltagande nämnder gjorde genom kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson. Göteborg valde också att fokusera extra mycket på fem av dessa (se mer om dem i tidningen).
En rad föreläsningar och presentationer berörde sedan under tre dagar hur man ska förebygga och hantera skyfall, översvämningar och höjda havsvattennivåer. Sedan dess har det fallit uppemot 500 millimeter regn.
