Naturvårdsverket ändrar sin vägledning rörande när krav på kväverening inträder och vilka förutsättningar som gäller för uppfyllandet av det alternativa kravet att reducera kväveutsläppet med minst 70 procent. Detta med anledning av domen hösten 2009 i målet där EU-kommissionen stämde Sverige för bristfällig rening av kväve från kommunala avloppsreningsverk.
Domen medför att “tumregeln” om 20 ton vid havets mynning för att påverkan vid det känsliga området ska anses föreligga inte längre ska tillämpas. Vidare ändras också tillämpningen av det alternativa kravet att rena kväve till 70 procent genom att reduktionen i recipienten före utsläpp i det känsliga området får ses som en del av reningen.
Det är med anledning av EG-domstolens dom i mål nr C-438/07 som handlar om kraven på kväverening som Naturvårdsverket har ändrat sin vägledning. Den ändrade vägledningen gäller kraven på kväverening enligt paragraferna 5 och 7 i föreskriften (SNFS 1994:7) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.
Föreskriften är Sveriges sätt att införa EU:s direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten i svensk lagstiftning, skriver Naturvårdsverket i ett nyhetsbrev.
Innan domen från EG-domstolen hade kommit tillämpades direktivet, och därmed också föreskriften, på så sätt att om mängden kväve från tätorten som når det känsliga området understeg 20 ton så krävdes inte särskild kväverening. I denna beräkning inkluderades endast den mängd kväve som reduceras vid det primära och sekundära reningssteget samt retentionen för den specifika tätorten. Det känsliga området är kusten från norska gränsen till och med Norrtälje kommun. För det fall mer kväve än 20 ton nådde kusten krävdes full utbyggnad av kväverening, det vill säga införande av tertiär rening, vid reningsverket så att halten understeg 10 respektive 15 mg/l alternativt en reduktion av kväve på 70 procent uppnåddes.
Med anledning av framförallt punkterna 101 och 105 i domen ändrar Naturvårdsverket vägledningen. I dessa punkter kan man läsa att ett indirekt kväveutsläpp i känsliga vatten endast medför en skyldighet att minska kvävehalten om mer än 30 procent av det kväve som finns i avloppsvattnet från tätbebyggelse når de känsliga vattnen och att man får lägga ihop kvävereduktionen vid reningsverket och den naturliga retentionen för att avgöra om miniminivån för kvävereducering klaras.
Ändringen innebär att för det fall den sammanlagda reduktionen vid reningsverket, alla reningssteg inkluderade, och retentionen av det kväve som når det känsliga området tillsammans överskrider 70 procents reduktion av tätortens belastning så krävs inte någon ytterligare kväverening. Självklart kan man även fortsättningsvis klara kraven i direktivet genom att rena avloppsvattnet så att en utgående halt på 10 alternativt 15 mg/l uppnås.
Naturvårdsverket vill dock poängtera att liksom tidigare går det alltid att ställa strängare krav i det enskilda fallet vid tillståndsprövningen av verksamheten. (EW)
Naturvårdsverket ändrar kvävevägledning
VA-aktuellt
Du behöver ha ett abonnemang för att läsa hela texten
För att kunna läsa texten behöver du ha ett aktivt abonnemang på VA-tidskriften Cirkulation, och registrerat ett personligt inloggningskonto.
Läs mer om våra abonnemangHar du redan ett inloggningskonto? Klicka här
Annons
