Såväl samhälle och individer tjänar på att invånare anpassar sitt beteende och sitt boende för att möta översvämningar på ett så bra sätt som möjligt. Åtgärder för ”anpassning till översvämningsrisk på fastighetsnivå” (Property level flood risk adaption, PLRFA) minskar skadorna vid översvämningar av olika slag. Forskarna visar hur expertstödd, personlig och individanpassad kommunikation kan ge fördelar i hur mottagarna ändrar sitt beteende. De har särskilt studerat det tyska verktyget Hochwasserpass.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Risk-kommunikation är ett sätt att överföra komplex information till människor som riskerar att drabbas av översvämningar, målet är ofta att motivera till adaptivt beteende genom PLRFA-åtgärder. Med adaptivt beteende avses här hur individer anpassar sig och hanterar situationer de ställs inför. Åtgärder på enskild fastighetsnivå är ett mycket kostnadseffektivt sätt för sammhället i kombination med konventionella infrastrukturåtgärder.
Att bara producera information om risker och adaptiva strategier är en envägskommunikation som i det flesta fall inte leder till förändrat beteende hos mottagaren. Istället visar tidigare forskning att det för att uppnå individorienterade risk-kommunikationsmekanismer, så krävs en deltagande process som anpassas till behoven hos mottagarna.
Målen med risk-kommunikation sammanfattas till fyra punkter, enligt tidigare arbeten:
Upplysande funktion där alla mottagare av meddelanden kan förstå budskapet och öka sin kunskap.
Förtroendebyggande där förtroende skapas mellan avsändare och mottagare.
Skapa risk-reduktion genom kommunikationen genom att få mottagarna att ändra sitt beteende.
Beslutsfattande i samverkan där alla parter som påverkas inkluderas.
Artikelförfattarna definierar sedan ”god” risk-kommunikation som kommunikation som främjar att mottagarna implementerar PLFRA-åtgärder i sina fastigheter. En nyckelfunktion i en fungerande risk-kommunikation är förtroende mellan parterna. De konstaterar att det i många fall iställer är offentliga myndigheter som kommunicerar genom olika mediakanaler där de bara skickar ut information, via web eller tryckt material. Där ifrågasätter de effektiviteten i åtgärderna.
Syfte
Målet med undersökningen är att analysera befintliga kommunikationsmodeller som tillämpas i några olika länder. De har särskilt letat efter system som har som mål att kommunicera individanpassad information om översvämningsrisker.
De frågor som ställs är:
- Vilka online-informationssystem med individanpassad risk-kommunikation finns. Vilka karaktäristika har de?
- Hur kan risk-kommunikationssystem främja adaptive beteendeförändring på individnivå?
Metod
Arbetet har gjorts med en kvalitativ fyra-stegs modell.
1. Översikt och val av kommunikationssystem.
Här valdes nio online-plattformar ut för analys: Overstroomik.nl (Nederländerna), Watertoets (Belgien), Flood Toolkit (Storbritannien), Know Your Floodrisk (Storbritannien), Beyond Floods (USA), Coastal Risk Consulting (USA), Schutz vor Naturgefahren (Schweiz), Aviva, Plan & Protect (Kanada), Hochwasserpass (Tyskland).
2. Korsjämförelse av systemen
3. Val av fallstudie
Hochwasserpass valdes ut för detaljstudie. Systemet förser användarna med en riskvärdering av sin fastighet efter en individuell analys av fastighetskonstruktion och läge i förhållande till olika typer av översvämningsrisker, en översvämningsmärkning. Systemet liknar EU:s energimärkning för fastigheter.
Hochwasserpass undersöktes i samhället Neuburg an der Donau med cirka 30 000 invånare, som drabbats av återkommande översvämningar sedan 1999.
4. Semistruktureade intervjuer i detaljstudieområdet.
Resultat
Några av systemen i undersökningen var statliga, andra var kommersiella och några, som Hochwasserpass, var system framtagna i samarbeten mellan ideella organisationer, forskningsinstitut och försäkringsbolag.
Målet med Hochwasserpass är att både informera och ge lösningar till fastighetsägare och småföretagare. Detta genom att ge dem en översvämningsmärkning av fastigheten där en expert inspekterar den. Tillsammans med nederländska Watertoets, var det, det enda tvåvägskommunikationssystemet i undersökningen.
Via sin Hochwasserpass-expert får invånarna en märkning på en skala från grönt till rött baserat på tidigare händelser och befintliga PLFRA-åtgärder för fyra typer av händelser: flodöversvämning, störtregn, grundvattenhöjning och återflöde från avloppssystem.
Slutstasen är att den personliga kopplingen och förtroendet för experten är avgörande. Tvåvägskommunikationen uppskattades också av mottagarna där de fick berätta om sin egen situation. Det uppfattades också som viktigt att experten inte hade några kommersiella intressen och inte sålde någon lösning samt att översvämningsmärkningen av fastigheten var kostnadsfri. Den kompletterande information som tillhandahölls via hemsida, betraktades av de flesta mottagare som sekundär.
Många vidtog åtgärder efter konsultationen även om forskarna också analyserar ett informationsgap till de mottagare som inte gick vidare.
Den generella säkerhetskänslan ökade däremot inte av åtgärderna.
De forskarna pekar på som avgörande för framgång i risk-kommunikation är återigen förtroendebyggandet och förankring i lokalsamhället. De efterlyser också vidare forskning med longitunella studier.
Källa: M S Attems, T Thaler, K A W Snel, P Davids, T Hartmann, S Fuchs. The influence of tailored risk communication on individual adaptive behaviour. International Journal of Disaster Risk Reduction 49 (2020) 101618
Hela artikeln i International Journal of Disaster Risk Reduction finns att läsa här.
