Lena Blad är vd för såväl driftbolaget Gästrike Vatten som dotterbolaget Östhammar Vatten. FOTO: Gästrike Vatten

Samarbete med unik finansieringslösning

Cirkulation 1/20

Vattenförsörjningen mellan Örbyhus i Tierps kommun och Österbybruk och Alunda i Östhammars kommun binds ihop. Styrelserna för Östhammar Vatten AB och Tierps Energi och Miljö AB (Temab) är överens om ett 50-årigt avtal där Östhammar Vatten AB köper dricksvatten från Temab. Finansieringslösningen är ovanlig.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Kommuner som är halvstora, eller halvsmå om man så vill, kan få problem med finansiering av stora VA-projekt. I Östhammars kommun är investeringsbehovet stort och VA-taxan hög. Den aktuella grundinvesteringen på 150 miljoner kronor innehåller en stor riskfaktor; hur många kunder kommer att anslutas på kort respektive lång sikt? Lena Blad är vd i Östhammar Vatten AB.

Berätta om bakgrunden till projektet.

– Under lång tid har vi haft för lite vatten i Alunda. När man tittat på olika alternativ till lösningar har man i ett samarbete med Tierps kommun sett att en möjlighet är att köpa vatten från Tierp. Under några somrar har man också köpt vatten i tankbil från Tierp.

– Kostnaden för att bara lösa dagens användning i Alunda blev dock ganska hög, i storleksordningen 40 miljoner. Det fanns också en rätt stor osäkerhet i den siffran. Samtidigt har Östhammars kommun en stark önskan om tillväxt i bland annat Alunda. De har pendlingsläge både till Uppsala och Arlanda.

– De mindre åtgärderna skulle inte klara av att ansluta fler. Förslaget blev då en överföringsledning från Örbyhus i Tierp till Alunda via Österbybruk. Österbybruk har ett visst behov och det var enkelt att ta med dem geografiskt.

Berätta mer om vattenförsörjningen.

– Ledningen är ungefär tre mil. Vi har räknat med att investera 150 miljoner kronor. Vi kommer att ha kvar dagens vattentäkter och verk så vattnet från Tierp kommer att ledas in så att det blir ett blandat vatten.

– Då ledningen bara är en av många stora investeringar som påverkar såväl kommunens borgensutrymme som Östhammar Vattens ekonomi och intäkterna är osäkra och kommer att komma in över lång tid utredde vi finansieringen. Ett alternativ hade varit att hela kapitalkostnaden skulle läggas på VA-kollektivet. Det andra alternativet var ett aktieägartillskott, alltså skattemedel, för att täcka upp de ökade kostnaderna som uppstår i Östhammar Vatten AB. Det tredje alternativet som vi valt, var att göra en form av riskfördelning.

– Med det tredje alternativet såg vi att vi skulle kunna göra en tydlig fördelning över de olika kostnaderna som blir transparent för tjänstemän och beslutsfattare både idag och om 20 – 30 år.

– De nödvändiga kostnaderna för dagens VA-kollektiv ska bekostas av dem. De kostnaderna som motsvarar en tillväxt kommer att fördelas utifrån risken. VA-kollektivet har som en del av uppdraget att främja samhällsutvecklingen men det är inte rimligt att de står för hela risken som tillväxten innebär utifrån Vattentjänstlagen. Styrelsens val är att en tredjedel är rimligt för VA-kollektivet och två tredjedelar för skattekollektivet.

Hur tar ni ut pengarna ur skattekollektivet?

– När ledningen är klar kommer Östhammar Vatten AB att fakturera Östhammars kommun årligen på den andel av kapitalkostnaderna som motsvarar två tredjedelar av riskdelen.

Har ni sett andra exempel på en sån här lösning och hur har reaktionerna varit?

– Inte exakt på det här viset. Vi har diskuterat alternativen internt med vår jurist och ekonomichef utifrån lagstiftning och redovisningsförutsättningar men även med branschkollegor och naturligtvis med revisorer och företrädare för Östhammars kommun. Vi har bara fått positiva reaktioner och det är flera branschkollegor som är intresserade av att få ta del av underlagen och få veta mer. Vill man det är det bara att höra av sig. Det är möjligt att tänka annorlunda.