Ny teknik med smarta vattenmätare ger helt nya möjligheter att påverka hushållens vattenförbrukning. Återkopplas den information som det går att få ut om hushållen så kan det ge många aha-upplevelser.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Ett forskarlag i Sydney, Australien, har i ett försök utvecklat den generella information som brukar ges till hushåll vid vattenbesparingskampanjer, till specifik information om hur det egna hushållets konsumtion ser ut. Resultaten pekar på att det kan vara en effektiv väg att utveckla kommunikationen med konsumenterna.
Smarta vattenmätare kan ge mycket detaljerad information om ett hushålls vattenanvändning minut för minut. Enligt forskarna ger det möjligheter att förstå sin egen vattenkonsumtion under dygnet och året. Resultatet kallar de för högresolutions vattenkonsumtionsdata.
Försöket
Vattenbesparingskampanjer brukar ofta använda sig av genomsnittssiffror över konsumtionen som modell. Det här försöket ingår i ett större program som undersöker möjligheterna för detaljerad vattenanvändningsinformation från smarta vattenmätare i hushållen. Artiken i Journal of Cleaner Production berör den delen som berör hushållens respons till att få detaljerad information om den egna konsumtionen, via rapporter hem på papper.
Studien genomfördes i Tea Gardens/Hawk Nest, förorter i New South Wales. Där har man vid en tidigare studie installerat smarta vattenmätare i 141 hushåll. Dessa hushåll blev nu tillfrågade att delta i studien. I slutänden var det 68 av de 141 hushållen som deltog i studien. Forskarna har i underlaget bland annat samlat information om hur respondenternas VVS-installationer ser ut när det gäller snålspolande toaletter, snålspolande duschar, status på tvättmaskiner med mera.
Den utvalda gruppen fick sedan information om hushållets vattenanvändning utifrån den data som de smarta vattenmätarna kan leverera, kallad Home Water Update (HWU). Formen var ett papper med det egna hushållets statistik grafiskt presenterat med bland annat hur mycket duschar, tvättmaskin, toaletter, förmodade läckor och utomhuskranar förbrukat under perioden (sommar/vinter). De fick även en jämförelse med genomsnittsförbrukningen i sitt område. Förbrukningen var också översatt till ett vardagsnära mått; hur många hinkar vatten hushållet använde per dag. Slutligen fanns det också med vattenbesparingstips för hushållet.
Resultat
Forskarna har haft en kontrollgrupp i försöken och har genom en enkät fått information om hur lång tid deltagarna ägnat åt informationen. Majoriteten tog emot informationen väl och var intresserade av en fortsättning. Många var mycket intresserade av den informationen de fick om det egna hushållet och kunde också ange direkta åtgärder som de ville gå vidare med, som till exempel mer effektiv tvätt eller kontroller av hushållets kranar.
Underlaget är litet, vilket ofta är fallet i typen av undersökningar men arbetet pekar på intressanta möjligheter med ny teknik kopplat till informationsområdet. Här är det alltså high-tech på VA-teknikområdet som förtjänstfullt kan kombineras med low-tech på informationsområdet (papper och cirkeldiagram).
Som alltid i den här typen av undersökningar visar sig också jämförandet mot medeltal vara effektivt.
Den gångna sommaren har visat att svenska VA-ansvariga i stora delar av Sverige måste ta vattenförbrukningsfrågor på ännu större allvar än tidigare. Utomlands finns det stor erfarenhet av hur den typen av informationskampanjer kan bedrivas.
Källa: A Liu, D Giurco, P Mukheibir. Urban water conservation through customised water and end-use information. Journal of Cleaner Production 112 (2016) 3164-3175
