Ett system av dammar och våtmarker har byggts upp och arbetat som avloppsverk vid Vidaråsens behandlingshem i Norge. Reningsresultaten i fosfor, kväve, organiskt material och patogena bakterier är utmärkta, även vintertid.
Av: Jörgen Hanaeus
Avloppssystemet vid Vidaråsens behandlingshem omfattar avlopp från 160 personer, ett mejeri, ett konditori, ett bageri och en tvättinrättning. Det är uppbyggt av slamavskiljare, förbehandling bestående av en våtmark och ett vertikalfilter, en djup uppgraderad fakultativ damm, 3 biodammar, ett bevuxet sandfilter och två våtmarker med horisontellt flöde och adsorbentmaterial (Filtralite P). Totalt ca 10 m2/pe. Systemet belastas intermittent och nyttjas året runt.
Genomsnittliga reduktionstal efter 5 års drift är: Tot-P 96 % (0,25 mg P/l), Tot-N 92 % (4,1mg N/L) och TOC 94 % (4,9 mg C/l). Av dessa parametrar är vintertid enbart kvävet (något) högre än årsmedel. Termotoleranta koliforma bakterier: < 10/100 ml.
Systemet är pedagogiskt och lättskött sedan några underhållskrävande steg uppgraderats.
Bakgrund
Vidaråsens behandlingshem (Camphill) för vuxna med mentalt handicap är beläget ca 10 mil söder om Oslo. Verksamheter med 160 personer, bageri, mejeri, livsmedelshantering och en tvättinrättning hade ett äldre avloppssystem som behövde förnyas och önskemål framfördes om ett system med estetiska och pedagogiska värden.
Låga utsläpp av närsalter var ett av målen. Hygieniskt god kvalitet på utgående vatten och bra syresättning under behandling var också angelägna punkter.
Anläggning
Den anläggning som föreslogs och byggdes omfattar – sedan förändringar gjorts efter 6 månaders driftserfarenheter – två slamavskiljartankar (13 m3). Pumpning till ett kombinerat horisontellt (våtmark) och vertikalt förfilter (200 m2) följda av ytterligare ett vertikalt förfilter (100 m2). Pumpningen sker i satser om 3 m3/puls. Den första våtmarken består av 3 lutande bevuxna bäddar med 30 cm sand på 30 cm graderat grus (Φ5-8/11-16 mm) och bäddarna belastas en vecka åt gången, vilket ger belastningen 0,15 m/d för hela denna yta.
Båda förfiltrena avslutas med en uppsamlande dräneringsledning i botten. Filter 2 är täckt av 30 cm halm som värmeisolering. Förfiltersanden tar upp mycket fosfor och förnyas vart fjärde år.
Den förstärkta fakultativa dammen är cirkulär (Φ ca 20 m) med ett 1 m djupt och 3 m brett grusfilter längs periferin. Djupet är 1 m bortsett från en central kvadratisk fördjupning med 5 m djup, avsedd att röta slam. Vattnet samlas in via en dränerande ledning i botten av grusfiltret och pumpas till en s k flowform – en lutande struktur, där vattnet vandrar i zig-zag mellan lövliknande skålar och därigenom syresättes – och återförs till dammen.
Bräddning sker så till tre följande biodammar (600+250 +200 m) där den första är L-formad och med en intern flowformcirkulation för syresättning liksom i föregående damm. Dammarna 2 och 3 har grusfilter vid inloppen för att förbättra den hydrauliska fördelningen och dessa bidrar också till avskiljning av bildade alger i dammarna. Utloppen har gjorts reglerbara i höjd.
Från damm 2 fördelas vattnet över ytan av ett bevuxet sandfilter med fyra bäddar med 35 cm sand på graderat grus innan vattnet når damm 3. Varje bädd belastas en vecka åt gången, vilket ger belastningen 0,33 m/d på den samlade bäddytan.
Det avslutande behandlingssteget består av 2 CW:s (Constructed Wetland) med horisontellt flöde. Den första är 18*5*1 m3 och den andra 20*5*1m3. Båda dammarna är fyllda med adsorbentmaterialet Filtralite P, Φ 0,5-4 mm, främst för god fosforreduktion. Materialet mättas underhand, men är beräknat att räcka ca 8 år före utbyte.
Total uppehållstid är skattad till 75 dygn. I systemet ingår också två flödesmätare.
Resultat
En inkörningsperiod om 6 månader gav reningseffekterna 89,68 och 76 % i P,N och C respektive. Trimning och tillägg av beskrivna förfilter gav för de följande fem åren: 96,92 och 94 % för P, N och C respektive. Motsvarande halter var 0,25, 4,1 och 4,9 mg/l. Fördelningen över de olika enheterna visas. Utgående halt av termotoleranta koliforma bakterier var < 10/100 ml. Suspenderade ämnen ut var <3 mg/l. Ingen påtaglig lukt från ytorna. Dammarna är periodvis istäckta.
Tillsynen har klarats med måttligt tekniskt kunnande; den behöver dock vara regelbunden. Främst behöver förfiltren tillsyn för flödesfördelning. Flowformskålarna ska rengöras och insamling av flytande andmat är nödvändig för att säkra algernas syresättning.
Slutsatser
Det är alltså möjligt att bygga ett system, som främst utnyttjar markyta men ger resultat väl i klass med moderna, komponentrika avloppsverk. Ingen storstadslösning, men intressant för mindre samhällen.
Artikeln har några år på nacken och det vore intressant att ta del av även de senaste årens erfarenheter.
Källa: Browne, Will1) & Jenssen, Petter2), (2005): Exceeding Tertiary Standards with a Pond/Reed bed System in Norway. Water Science&Technology, Vol 51, No 9, pp 299-306.
Författarna från:
1) Vidaråsen Camphill, 3158 Andebu, Norway
2) Department of Engineering, Norwegian University of Life Sciences, 1432 Aas, Norway
Kontakter: will@vidaraasen.no
