Den tekniska kvaliteten på ett dricksvatten kan vara av underordnad betydelse jämfört med upplevd smak, lukt och färg, när det gäller hur nöjd en abonnent är med sitt dricksvatten.
Av: Kenneth M Persson
Svenskt Vatten, branschorganisationen för de svenska vattentjänstföretagen, bjuder in till tävligen Sveriges godaste kranvatten i år. Det är väl femton år sedan tävligen först arrangerades, med Lilla Edets kranvatten som vinnare. Förra gången det begav sig utsågs Bromöllas kranvatten till Sveriges godaste. Frågan om vad som är ett gott dricksvatten har sysselsatt mången tänkare genom tiderna. Det saknas inte förslag till svar, men eftersom smak är ett subjektivt begrepp kan ingen göra anspråk på att ha den rätta objektiva smaken. Det går inte att mäta vad som är gott, till skillnad från mätningar av värme, ledningsförmåga, grumlighet eller bakteriehalt. Centralmyndigheten för dricksvatten i Sverige är Livsmedelsverket.
Den gällande dricksvattenföreskriften är från 2001 och säger att dricksvatten skall vara hälsosamt och rent. Lukt och smak skall inte vara uppenbart motbjudande, men saknar gränsvärden. Till och med i författningstexten är lukt och smak odefinierat. Det enda som anges är om dricksvattnet är obehagligt, motbjudande eller illaluktande. Då är det inte gott. Definitionen är vad filosoferna kallar negativ. Men att dricka kranvatten är en positiv handling. Antingen dricker man sitt kranvatten, eller så gör man det inte.
En nyligen publicerad artikel om vad befolkningen i Quebec City i Quebec, Kanada, tycker om sitt kranvatten redovisar Delpla och medförfattare (2020) en telefonintervju med 1014 invånare i fyra olika distributionsområden i staden om de drack kranvatten eller flaskvatten och varför de föredrog det ena framför det andra vattnet som dricksvatten.
Quebec City har cirka 500 000 invånare och fyra olika vattenverk, vars råvatten i huvudsak är ytvatten, bland annat från St Lawrencefloden. På transatlantiskt vis används slutklorering generöst för att garantera en residualeffekt mot återväxt i ledningsnätet och halten fritt klor i distributionssystmet varierade i undersökningen mellan 0,5 och 0,9 mg/l, med ett medelvärde på 0,7 mg/l under året. Turbiditeten varierade mellan 0,15 och 0,52 NTU och UV-absorption uppgick till 0,08-0,18 absorbansenheter i 5 cm kyvett vid 254 nm. Kranvattnet är på alla sätt tjänligt enligt kanadensisk standard och även WHO-standard. Vad avgör om abonnenterna dricker kranvatten eller flaskvatten?
Svaren samlades in under februari månad när yttre tillfälliga störningar i ytvattnen, som algblomningar, bedömdes vara som lägst. Svaren delades upp efter olika socioekonomiska förhållanden, som boende, utbildning, ålder, kön, familjesituation, ekonomi, hur länge personen bott i sin bostad med mera. Frågor ställdes även om personen vidtog några åtgärder för att förändra kranvattenkvaliteten före konsumtion, som spolning, kylning eller filtrering. Av de svarande sade 433 (43%) personer att de bara drack kranvatten, 228 (22%) att de föredrog kranvatten, 152 (15%) att de bara drack flaskvatten, 112 (11%) att de föredrog flaskvatten och 89 (9%) att de inte hade några preferenser. Generellt var kranvattendrinkaren oftare kvinna, äldre, välutbildad och bofast. Med stigande inkomst ökade tendensen till att föredra flaskvatten. Skillnaderna var dock totalt sett inte särskilt stora mellan grupperna.
På frågan vad de svarande tyckte om kranvattnets totala kvalitet, smak, lukt, färg och vilken kunskap de hade om sitt kranvatten, som varifrån det kom och hur det hade beretts på vattenverket, svarade mellan 90 och 96% att kranvattnet var bra eller mycket bra. Likväl valde ändå 15% att bara dricka flaskvatten medan 42% valde flaskvatten ibland. Skillnaden mellan ”bra” respektive ”mycket bra” kvalitet hade betydelse. Kring 80% av dem som tyckte att vattenkvaliteten var ”mycket bra” valde kranvatten. Ju mindre konsumenten kände till om hur vattnet bereddes och distribuerades, desto högre andel valde flaskvatten. Bara en liten grupp, cirka 3%, sade dock att de bara ville dricka flaskvatten. Tekniska data om dricksvattenförsörjning brukar inte anses ha någon större betydelse för konsumenterna, men i Quebec City önskade 83% av dem som visste litet om stadens dricksvattenförsörjning att de skulle få lära sig mera, speciellt vilken kontroll av vattenkvaliteten som görs i ledningsnätet, vilka råvattentäkter som används och hur vattnet bereds i vattenverken.
I många hushåll behandlades kranvattnet litet extra innan det konsumerades. Bara 20% av dem som valde kranvatten lät bli att göra något alls när de drack vattnet. Hela 80% gjorde något, vilket kunde vara att låta vattnet rinna från kranen en stund innan de drack det, kyla vattnet i kylskåp eller filtrera i hemfilter, av typen kolfilter eller partikelfilter. 7% av dem som drack kranvatten gjorde allt, men vanligast var att spola en stund före vattenuttag.
Den tekniska dricksvattenkvaliteten mätt som UV254 och turbiditet i ledningnätet korrelerade svagt med konsumenternas total nöjdhet. Men vattenförbrukningsprofilen var starkt kopplad till tillfredsställelsesnivåer relaterade till smak, lukt och färg på kranvatten. En nöjd konsument ville kunna lita på sitt kranvatten och om personen litade på sitt kranvatten har hon nöjdare konsument. Framtida insatser som syftar till att uppmuntra befolkningen att använda kranvatten som förstahandsval av dricksvatten bör enligt artikelförfattarna handla om handfasta råd hur kranvattnet kan kylas och eventuellt filtreras. Även begriplig information om hur kranvattnet kommer till kunden från vattentäkten och vilka förebyggande åtgärder som vidtas för att stärka skyddet av den har också betydelse. Till exempel tyckte Quebec Citys invånare att det var bra om få reda på hur laxen mådde i floderna, eftersom laxförekomst var ett allmänt hälsotecken på friskt vatten.
Kanada påminner mycket om Sverige, om än att Quebec är en speciell provins på grund av det starka kulturella bandet med Frankrike. Slutsatserna att konsumenterna vill känna säkerhet och trygghet då de väljer kranvatten är säkert i högsta grad relevant även i Sverige. Kanske kan de deltagande kommunerna i Svenskt Vattens kranvattentävling passa på att göra en kort pressrelease om hur just den kommunens dricksvatten blir till, bereds i vattenverket, distribueras i ledningsnätet, vilken kvalitetskontroll som sker i vattenverk och ledningsnät, vilka skyddsåtgärder som vidtas på råvattensidan och i förekommande fall vilka laxar och andra fiskar som trivs i råvattnen. Skulle man ha grundvatten kan man säkert berätta om vilka ålar som lever i grundvattenbrunnarna. Ålen har ju kommit att bli en allt populärare fisk också utanför Skåne nuförtiden. Att prata om sin varas förtänster anses vara säljarens primära uppgift vid försäljningstillfället.
Källa: Ianis Delpla, Christelle Legay, François Proulx och Manuel J.Rodriguez, Perception of tap water quality: Assessment of the factors modifying the links between satisfaction and water consumption behavior, Science of The Total Environment (2020) 722, 20 June
