Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

Status för naturliga källor i Nepal i kontext av klimatför

Internationell VA-utveckling 2/19

I Sverige upplevde ekologin, lantbruket, skogsbruket, industrin och samhällena, kort sagt hela landet, en rekordtorr sommar 2018. Konsekvenserna för människorna och naturen på grund av en så torr och varm period är fortfarande föremål för studier och analyser, men klart är att flera byar i mellersta och norra Sverige fick evakueras på grund av skogsbränder, många djur fick nödslaktas på grund av foderbrist, skördarna minskade dramatiskt i torkan och att tillväxten i skogen detta år blev begränsad. När vattenförsörjningen i samhället inte fungerar som planerat får det omedelbart konsekvenser som ackumuleras i tid om vattensituationen inte återhämtar sig. I en studie från ett ganska annorlunda områden i världen redovisar Chapagain och medarbetare (2019) hur ett område i Nepal i Himalayas övre delar påverkas av ändrade vattenförhållanden.

Av: Kenneth M Persson

Forskarna har studerat vattenbildningen från bergen i form av förekomst av naturliga källor och små vattendrag som är de viktigaste vattenresurserna för dricksvatten, boskapsskötsel, jordbruk och hantverk i den nordöstra delan av distriktet vid huvudstaden Katmandu. De specialstuderade ett område cirka 25 x 25 km2 i Melamchi-området, vilket också ses som en huvudvattentäkt för staden Katmandus vattenförsörjning eftersom floden Melamchi rinner genom området. Det är därför centralt för stadens långsiktiga vattenförsörjning och flera projekt pågår i Melamchi-området för att öka råvattenuttaget till stadens vattenverk. Detta påverkar naturligtvis de boende i området. Vilka vattenresurser är tillgänglig för närvarande, hur har de ändrats och hur ser prognoserna ut i framtiden för områdets vatten? Hur ser de boende i området på sin vattenanvändning och har de fått ändra sina liv på grund av minskande vattenresurser?  

Melamchi-området ligger 50 km nordost om Katmandudalen. Som merparten av Nepal består området av mycket kuperat landskap där de låglänta delarna ligger på 990 m över havsnivån och de högsta på 6 175 m. De byar som finns i området ligger utspridda i slänter och dalgångar upp till 3 000 m. Melamchi-floden rinner upp i norr i områden över 6 000 m. Två mindra floder, Yangri och Larke är biflöden till Indrawati-floden som ligger öster om Melamchi-floden. Man har planer på att dämma dessa floder för att leda över vatten till Melamchi-floden i ett vattenprojekt så att ytterligare råvatten kan säkras för huvudstaden Katmandus behov. Förutom ett litet avsnitt i södra delen ligger hela det undersökta området i en nationalpark, Langtang National Park, och dess skyddsområde. De norra delarna är mycket höglänta och branta, med sten och klippor, medan de södra delarna är bebodda och brukas för jordbruk och boskapsskötsel. 

Av totala 412 undersökta källorna i området är 93% perenna och två tredjedelar av dem ligger i områdets mellanzon på 1 500-2 500 m höjd. En fjärdedel av dem är riktigt små med flöden under 5 l/min. Cirka 45% av källorna levererar vatten till högst fem hushåll. Uppskattningsvis 10 000 -20 000 personer är beroende av dessa källor för sin dagliga förbrukning. I studien görs analyser av nederbördsmönster och prognoser för vad varmare klimat kan ge för vattenvolmer. Nederbördsdata från en mätstation i Sermathang (2 625 m) i området har analyserats för perioden 1979 till 2009. Vidare har temperaturmätningar från 1990 till 2016 och flödet från Melamchi-floden under samma period analyserat. 2625 m höjd). Den genomsnittliga årliga nederbörden i Sermathang är 3 000 mm. Säsongsvariationen är mycket hög. Mer än 80% av nederbörden faller under monsunperioden från juni till september. Monsunregnet har gradvis fått allt större betydelse, medan regnet under övriga perioder minskat. Tydligast är en nedgång av nederbörd under vintern, från december till februari, från 94,6 mm 2003 till 30,3 mm 2006, 37,4 mm 2011 och 35,8 mm 2016. Källorna är små så nederbörden vintertid är mycket viktig för att ge perenna förhållanden under torrperioden. Men också nederbördsmängden före monsunen, från mars till maj har minskat under perioden. År 2003 uppmättes 786 mm under denna period, men det har minskat till 235 mm 2009 och 203 mm år 2016. Det finns ingen station för mätning av temperaturen inom studieområdet, utan den närmaste tillgängliga station ligger vid Panchkhal, söder om området. Panchkhal ligger på 865 m och där har den genomsnittliga årstemperaturen ökat något från 21,7 ° C 1982 till 22,2 ° C under 2012.

Klimatförändringar är ett globalt fenomen som går att följa i Nepal. Baserat på klimatdata från 1979 till 2009 har temperaturen ökat i Melamchi-området  med 1,02 ° C under de senaste 30 åren där förändringar i vintertemperaturen är störst. Den genomsnittliga vintertemperaturen har ökat med 1,98 ° C och perioden med långvarig torka har ökat från 2 månader 2005 till 9 månader 2012. Dessa förändringar påverkar flödet i de perenna källorna negativt och fler källor torkar ut mellan monsunregnen. 

Vid intervjuer med de boende i området har forskarna erfarit att de märkt av stigande lufttemperaturer och försenad och minskande nederbörd i kombination med skyfall när monsunregnet kommer. Också mängden snö är märkbart lägre vintertid. Mer än 80% av samhällena har upplevt ökande problem med vattenbrist de senaste 10-15 åren. Utöver längre torrsäsonger har även markanvändningen förändrat. En större väg har byggts genom området vilket ändrat markdräneringen. De flesta boende använder pinnar och grenar från träd som bränsle till uppvärmining och matlagning. En växande befolkning leder till ett ökat uttag av material från skogarna och ökad lokal livsmedelsproduktion som tar mer mark i anspråk till odling. En kraftig jordbävning 2015 i Nepal ändrade grundvattenflödet och har lett till att 18% av källorna torkat ut permanent. Särskilt utsatta källor är de med ett redan litet vattenflöde, där en miskning i flödet snabbt kan leda till fullständig uttorkning. 

De källor som finns är som regel dåligt skyddade och knappt hälften av dem har skyddsmur eller är inhägnade. Här finns dock en religiös aspekt att ta vara på. För många av de boende i området är vissa källor helgade till ormguden Nag, som kan orsaka jordskred om inte källan respekteras. 16% av källorna skyddas av hänsyn till Nag. Kvinnorna i familjerna är de som måste hämta vatten till hushåll och trädgårdsodling känner större oro än deras män för de minskande flödena i källorna. Redan för närvarande använder de 2-4 h per dag för att hämta vatten. För att anpassa sig till sämre vattensäkerhet kommer män sannolikt att behöva migrera till andra orter dör de kan få arbete, eller alternativt fortsätta att odla, men ändra sina grödor till sådana som behöver mindre vatten. Kanske behöver de också minska storleken på sina djurbesättningar. Kvinnor får först minska mängden vatten de använder och i än större omfattning återvinna köksvatten för till bevattning av sin trädgård. Om dessa åtgärder inte räcker kan också de behöva migrera till andra delar av Nepal eller andra platser där deras arbetskraft behövs.  

Vattenbristen och anpassning till ändrade förhållanden kräver kunskap, information och upplysning. Männsiskor måste få veta vilka möjligheter som står tillbuds för att i första hand säkra sitt vatten och om detta inte räcker till, veta vad annars de kan ändra på för att möte framtidens utmaningar. På något sätt känns inte Nepal så långt från Sverige.

 

Källa: Prem Sagar Chapagain, Motilal Ghimire, Shova Shrestha: Status of natural springs in the Melamchi region of the Nepal Himalayas in the context of climate change. Environment, Development and Sustainability. 21(2019) 263–280

Hela artikeln i Environment, Development and Sustainability finns att köpa här.

Annons Wateraid