Hur kemo-sociala relationer påverkar policy och politiska beslut kring cirkulation av fosfor i Sverige. Det har två svenska forskare undersökt. De noterar bland annat att extraherad fosfor för en internationell marknad favoriseras i jämförelse med lokala kretslopp av näringsämnen.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Cirkulär ekonomi har vunnit mark under senare år som en modell för resursflöden i ekonomin. Iden är att slutna material-loopar ger miljöfördelar samtidigt med ekonomisk utveckling. Cirkulär ekonomi omfamnas idag på alla nivåer. Linus Ekman Burgman och Björn Wallsten har undersökt hanteringen av avloppsslam i den kontexten.
Forskarna konstaterar att fosfor är det mest uppmärksammade näringsämnet i slam, bland annat för att tillgången till alternativet mineralfosfor är liten inom EU. EU-kommissionen uppmuntrar därför ökad återvinning av fosfor, särskilt från avloppsslam. Medlemsländerna har dock olika strategier. Några uppmuntrar användning av slam i jordbruk medan andra helt har förbjudit användningen.
Materialet i undersökningen bygger till stor del på remissvaren till de fyra senaste statliga utredningarna kring avloppsslam, genomförda under en 20-årsperiod. Utredningarna har på olika sätt strävat mot att ersätta mineralfosfor med organisk fosfor. Syftet med studien är att undersöka varför den politiska processen i frågan har levererat så magra resultat i ambitionen att skapa en cirkulär ekonomi kring förvaltningen av Sveriges avloppsslam.
Frågorna som forskarna ställt sig är:
Vilka relationer mellan mänskliga aktörer och fosfor kan upptäckas i svensk politisk debatt kring avloppsslam under en 20 årsperiod?
Hur har de relationerna förändrats över tid?
Hur har relationerna påverkat den politiska processen kring recirkulering av fosfor?
Litteratur
Artikeln inleds efter bakgrundsbeskrivningen med en litteraturgenomgång. Bland annat refereras till Johansson/Henriksson som 2020 identifierade en förändring i riktning mot ständigt växande globala materialloopar från slutna lokala materialloopar under en 20 års-period.
Artikeln
De statliga utredningar som forskarna studerat remissvaren till har publicerats mellan 2002-2020. Frågeställningarna i utredningarna har vissa skillnader men forskarna menar att det ändå går att se förskjutningar av värderingar och ståndpunkter hos olika centrala aktörer över tid.
Remissvaren kommer från kommuner, privata företag, branschorganisationer, ideella organisationer myndigheter och VA-verk.
I resultaten kategoriseras fem övergripande kemo-sociala relationer för att visa hur eko/kretsloppscykel och cirkulär ekonomiskt tänkande står i relation till varandra när det gäller avloppsslammets fosfor.
De fem kategorierna är:
Metabolisk relation i vilken fosfor kopplas till matkonsumtion och -produktion.
Renhetsrelation i vilken fosfor är en del i avloppsvattnets behandlingsprocess.
Näringsämnesrelation i vilken fosfor klumpas ihop med andra näringsämnen och -källor.
Marknadsrelation i vilken fosfor är en potentiell konkurrent i global handel.
Geopolitisk relation i vilken fosfor talar till solidaritet och nationell självförsörjning.
Resultat
Forskarnas diskuterar hur relationerna har förändrats under 20-årsperioden. Deras slutsatser är att intressenternas stöd för separerande (VA-)system och en lokal eko/kretsloppscykel avtar under åren. Istället sker ett skiftet i remissvaren mot stordrift och marknadsdriven cirkulation av fosfor från slamaska efter förbränning. Samtidigt finns en stor differens i svaren där en del intressenter är öppnare för den typen av lösningar och också är mer vältaliga kring dem, än vad andra är.
De ser ett ökande stöd för cirkulär ekonomi tvärs över intressesfärer hos remissvarande. Skiftet betonar vikten av eliminering av potentiella föroreningar och en utkristallisering av en enstaka marknadsmässig produkt (fosfor).
De konstaterar att det finns en spänning mellan de som vill se extraktion som ett redskap för fosforcirkulation på marknadsmässiga villkor med sikte på en global marknad och de som förespråkar ett helhetsperspektiv på hela resursinnehållet i avloppsslam.
En av anledningarna till att det politiskt är svårt att komma vidare är hur marknadstänkandet kolliderar med det metaboliska och näringsmässiga relationerna. När beslutsfattare vill bestämma sig för en enda väg att återvinna fosfor uppstår ett motstånd från aktörer uppbundna i kemo-sociala relationer som inte ligger i linje med beslutsfattarnas vision.
Intressant och välstrukturerat om hur diskussionen svängt med ett antal exempel som inte referats här.
Källa: L Ekman Burgman och B Wallsten. Should the Sludge Hit the Farm? – How Chemo-Social Relations Affect Policy Efforts to Circulate Phosphorus in Sweden. Sustainable Production and Consumption 27 (2021) 1488-1497.
