Den uppmätta vattenkvaliteten och den upplevda vattenkvaliteten är inte nödvändigtvis samma sak. När kanadensiska forskare ställde sig frågan om huruvida allmänhetens uppfattning om vattenkvalitet överensstämde med den verkliga vattenkvaliteten, så blev svaret kort och gott; nej.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Tre kanadensiska forskare har undersökt hur allmänhetens uppfattning om vattenkvalitet överensstämmer med den verkligt uppmätta vattenkvaliteten när det gäller hälsorisker. Undersökningen genomfördes i ett stort antal småkommuner i Newfoundland i Kanada där resultaten jämfördes kommunvis. Studien visar att det inte fanns några samband mellan den upplevda vattenkvaliteten och den verkliga. Även i kommuner som fick dricksvatten från samma distributionssystem så skiljde sig svaren om upplevelsen åt.
Bakgrund
Världshälsoorganisationen WHO har uppmärksammat hur viktigt det är att allmäheten deltar i övervakningen av vattenkvaliteten eftersom det är allmänheten som har nytta av tillgången till rent och säkert dricksvatten. Även IWA, International Water Association, har i ”Bonn Charter for Safe Drinking Water” (2004) betonat att en ökad insats för att tillhandahålla dricksvatten som har allmänhetens förtroende är viktig.
I Kanada är 86 procent av hushållen anslutna till ett allmänt dricksvattennät. I en ranking från 2010 i ”Environmental Performance Index” var Kanada tvåa efter Sverige när det gällde vattenkvalitet i industrialiserade länder.
Forskarna hänvisar till ett utbrott av smitta i dricksvatten, Walkerton Ontario-utbrottet år 2000 som en vändpunkt när det gäller synen på vattenkvalitet. Efter utbrottet, som var ett vattenburet bakterieutbrott i småstaden Walkerton där 2 500 personer beräknas ha blivit sjuka och sju personer avled. Efter utbrottet har färre händelser med vattenburna smittor rapporterats. Samtidigt är små distributionssystem, färre än 5 000 pe, överrepresenterade i de händelser som ändå rapporteras.
Forskarna konstaterar att tidigare undersökningar visar att tidigare olösta problem med vattenkvaliteten som fått pågå en längre tid påverkar invånarnas förtroende för dricksvattnet och får dem att söka alternativ som flaskvatten.
Studien
Forskarna har velat undersöka och länka ihop tre frågeställningar:
- Allmänhetens uppfattning om dricksvattnet i de offentliga systemen och den upplevda hälsorisken.
- En bedömning av vattenkvaliteten i det offentliga systemen.
- Att koppla allmänhetens upplevelse av vattenkvaliteten och de upplevda hälsoriskerna med den verkliga vattenkvaliteten.
Studien genomfördes i Newfoundland, Kanada. Regionen har 73 000 invånare i 59 samhällen. Majoriteten av samhällena har under 1 000 invånare. Centralorten Corner Brook är störst med cirka 20 000 invånare. Corner Brook uteslöts ur undersökningen tillsammans med samhällen som saknar offentlig vattenförsörjning vilket lämnade ett underlag på 45 kommuner kvar.
I dessa kommuner används uteslutande ytvatten som vattentäkter, samtliga har någon form av vattenskyddsområden.
Den första studien som genomfördes bestod av telefonintervjuer som behandlade respondentens upplevelse av vattenkvaliteten, samt om de använde något eget vattenfilter.
Parallellt togs data om vattenkvaliteten fram från ansvariga myndigheter. Några av samhällena var så små att de inte hade någon rapporteringsplikt för vattenprover, varför antalet minskades till 37. De kvalitetsproblem som rapporterats handlade främst om färgtal och trihalometaner.
Resultat
Den stora gruppen respondenter var helt nöjda med vattenkvaliteten. Äldre och även högutbildade hade en tendens att vara mer nöjda än yngre samt lågutbildade. De vanligaste klagomålen från mindre nöjda respondenter var dålig smak, dålig lukt och klagomål på klorering.
Estetiska parametrar gav alltså upphov till flest klagomål, även om vattnet uppfyllde alla krav. En av forskarnas slutsatser är att allmänhetens tillgång till uppgifter om vattenkvaliteten är viktig för att utveckla mer korrekta uppfattningar. Samtidigt har myndigheterna i Newfoundland publicerat såna uppgifter i åratal på en hemsida. Ändå så var resultatet av undersökningen att allmänhetens uppfattning om vattenkvaliteten var helt frikopplad från den vattenkvalitet som levererades, detta i fall där gränsvärden överskridits i verkligheten och kunderna ändå var nöjda, och fall där vattenkvaliten var mycket bra men kunderna missnöjda.
Det räcker alltså inte att bara ladda upp resultaten från vattenprover på en hemsida för att nå fram. Forskarnas råd är att lokala myndigheter och ansvariga behöver utveckla sätt att kunna sprida information om vattenkvaliteten i samhället på ett mer användarvänligt sätt.
Källa: Benjamin Ochoo, James Valcour, Atanu Sarkar. Association between perceptions of public drinking water quality and actual drinking water quality: A community-based exploratory study in Newfoundland (Canada). Environmental Research 159 (2017) 435-443.
