Upptäckten av förhöjda halter av poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) i dricksvatten föranledde Livsmedelsverket att under 2014 genomföra en kartläggning av förekomsterna i kommunala dricksvatten i Sverige. Denna visade att cirka 3,4 miljoner människor har ett dricksvatten som är påverkat av PFAS. Hur stor påverkan är skiljer sig betydligt från vattentäkt till vattentäkt.
Av: Ann Elfström Broo
Uppsala är en av de orter där förhöjda halter av PFAS förekommer i dricksvattnet. I en studie har man dels undersökt hur dessa ämnen spridit sig från utsläppskällan via grundvattnet till dricksvattnet, dels hur exponeringen av förorenat dricksvatten påverkat halterna av PFAS hos människor över tiden.
I studien har ett stort antal vattenprover uttagits och analyserats med avseende på olika poly- och perfluorerade alkylsyror. Provpunkterna för grundvatten är lokaliserade längs den akvifär som sträcker sig från norr till söder om Uppsala, medan dricksvattenprover uttogs på utgående vatten från de båda största kommunala vattenverken.
Resultaten visar att halterna av PFAS varierar stort i grundvattnet, där de högsta halterna förekom i de nordvästra delarna av Uppsala, med sjunkande halter i öst-västlig riktning. I nordöst överskred summahalten av de 11 PFAS substanser som analyserades 1000 ng/l. Den substans som förekom i högst halter var perfluorohexansulfonat (PFHxS), följt av perfluorooktansulfonat (PFOS), perfluorobutansulfonat (PFBS) och perfluorohexanoat (PFHxA). Likande mönster, med PFHxS som dominerande substans, har återfunnits i andra grundvatten där brandsläckningsskum bekräftats som föroreningskälla.
Det är därför sannolik att PFAS-föroreningarna har sitt ursprung i brandsläckningsskum som använts vid den militära flygplats som är lokaliserad nordväst om Uppsala. Här har summahalter i grundvattnet så höga som 40 000 ng/l rapporterats. Även om halterna av PFAS sjunker nedströms utsläppskällan genom utspädning, spridning och adsorption till ytor, visar resultaten att grundvattenbrunnar som används för dricksvattenproduktion lokaliserade flera kilometer från utsläppskällan ändå har blivit förorenade av PFAS.
Eftersom endast ett av de båda stora vattenverken i Uppsala uppvisat förhöjda halter av PFAS i rå- och dricksvatten, har man genom att utnyttja hydraulisk modellering över distributionsnätet simulerat den geografiska spridningen av PFAS från vattenverken till konsumenter. Resultaten visat att det främst är konsumenter i de södra och västra delarna av Uppsala som försörjts med förorenat vatten. Dessa data har sedan utnyttjats vid jämförelsen av förekomsten av PFAS i blodserum från konsumenter i olika områden.
I studien har PFAS i blodserum från knappt 300 kvinnor analyserats. Proverna avser två tidsintervall, 1996-1999 och 2008-2011. Resultaten visar att halterna av två av substanserna, PFBS och PFHxS, var betydligt högre i serum från boende i områden som försörjt med dricksvatten med förhöjda halter av PFAS. Detta gällde båda tidsintervallen, vilket indikerar att dricksvattnet varit förorenat av PFAS redan sedan slutet av 1990-talet. Däremot har halterna av PFOA och PFOS i dricksvattnet inte varit på så höga nivåer att de påverkat trenden med sjunkande halter av dessa föreningar i serum från provgrupperna. Detta bekräftar att för dessa föreningar finns andra, viktigare föroreningskällor än dricksvattnet.
Man har också funnit att andelen förgrenade PFHxS isomerer var större i serum från personer från områden som försetts med förorenat dricksvatten. Detta kan eventuellt utnyttjas som en markör för exponering av dricksvatten förorenat av brandsläckningsskum.
Källa: Gyllenhammar, I., Berger, U., Sundström, M., McCleaf, P., Eurén, K., Eriksson, S., Ahlgren, S., Lignell, S., Aune, M., Kotova, N., Glynn, A. ”Influence of contaminated drinking water on perfluoroalkyl acid levels in human serum – A case study from Uppsala, Sweden”, Environmental Research, 140, 673-683, 2015.
