Vatten som bräddat från kombinerade system, från dagvattensystem inkl fördröjningsenheter samt ytligt avrinnande nederbörd i tätorter har provtagits och mikrobiell riskanalys har utförts utgående från 23 kraftiga regnhändelser i Nederländerna.
Av: Jörgen Hanaeus
Översvämningar och häftiga regn kan bidra till spridning av infektionssjukdomar. Detta undersöktes med kvantitativ riskanalys (QMRA) genom att 23 regnhändelser provtogs i Nederländerna 2011-2012. Man fann Campylobacter, Cryptosporidium, Giardia, norovirus och enterovirus. Proven kompletterades med frågeformulär för att skatta risken för inmundigande av vattnet. Bräddning av avloppsvatten från kombinerade system utgjorde den största infektionsrisken för barn per händelse, följd av översvämmade dagvattensystem och ytligt avrinnande regn.
Bakgrund
Frekvensen av extrema nederbördshändelser bedöms öka med ändrat klimat. Översvämningsrisker ökar också genom ökad urbanisering och mer hårdgjorda ytor.
Dagvattensystem innehåller ofta dammar och diken för att bromsa flödet. I Nederländerna är det vanligt att sådana enheter kombineras med lekplatser, så att barn kan nyttja vattnet till lek.
Exponering för översvämmande vatten kan utgöra en hälsorisk. Dagvattenledningar kan ha spillvatten anslutet, mer eller mindre avsiktligt. Bräddande vatten från kombinerat avloppssystem är förstås kontaminerat av spillvatten. Ytligt flödande vatten kan kontamineras av bl a djur- och fågelspillning.
Översvämmande vatten kan alltså innehålla patogena bakterier och virus. Norovirus, enterovirus, Campylobakter, Giardia och Cryptosporidium har återfunnits i djurspillning och i avloppsvatten. Dessa mikroorganismer svarar för en stor del av alla maginfektioner i Nederländerna.
Studien avser att göra en riskbedömning för infektion till följd av intag av översvämningsvatten (flooding water) utgående från en uppsättning patogener som kan orsaka magsjuka.
Metod
Mikrobiologisk riskanalys användes för att bedöma infektionsrisken. Patogenerna Campylobacter, Cryptosporidium, Giardia, norovirus och enterovirus räknades i översvämningsvatten. Frågeformulär delades ut för att skatta inmundigad vattenmängd vid de olika flödeshändelserna.
Vattenprov togs mellan juni 2011-maj 2012 genom att en arbetsgrupp körde till platser där översvämning förväntades enligt en holländsk meteorologisk hemsida. På plats letades via smartphone efter larmsamtal till brandkåren om översvämningar och aktuella adresser uppsöktes. Prov (20 L) togs där byggnader eller infiltrationsytor för dagvatten eller minst 100 m2 gatumark hade översvämmats.
Klassifiering gjordes efter provets bakgrund:
Kombinerat system:
- vattnet hade en typisk avloppsvattenlukt
- toaletter i hus svämmade över
- brunnslock i systemet flyttades ur läge
Dagvattensystem
- en dagvattenledning bräddade till en infiltrationsyta
- brunnslock i dagvattensystemet flyttades ur läge
Ytavrinning:
- anslutning till ledningsnät saknades
- regn på yta avrann till infiltrationsyta för regnvatten
Analysmetoder för resp mikroorganism beskrivs i artikeln. Frågeformuläret skickades till 715 boende som kunde exponerats och gällde om dessa blött ner händer eller svalt vatten efter översvämningar. Vidare uppskattad volym: droppar…antal fulla munnar, samt syftet med kontakten med vattnet. Vuxna fick svara för barn <14 år.
I den fortsatta beräkningen ingick skattning av vattenfilmens tjocklek på huden, storleksfördelning på droppar, frekvensen av hand-munkontakt, infektionsrisken per exponering. Vidare: valda fördelningsfunktioner för olika kopplingar samt Monte Carlo-simulering av infektionsrisken per patogen mikroorganism.
23 prov togs vid 18 platser inom i genomsnitt 90 min efter översvämningsstarten. Alla prov innehöll synligt suspenderat material. Beträffande protozoerna återfanns Cryptosporidium i 7 av 23 prover och Giardia i 8 av 23 prover med halter 0,1-9,8 resp 0,1-142 oocysts/L. Campylobacter fanns i 14 av 23 prover med halter 7-1500 MPN/L.
Enteriska virus återfanns i 17 av proverna och 6 var positiva för enterovirus (1600-40 000 pdu/L), två för norovirus genotyp 1 (610-3300 pdu/L) och 4 för humant norovirus genotyp 2 (530-40 000 pdu/L).
Den beräknade infektionsrisken uttrycktes på olika sätt, men en exponering för översvämmande vatten från kombinerat system vart 10:e år motsvarade en årlig infektionsrisk om 8 %. Denna risk erhölls vid en exponering vart femte år för översvämmande dagvattensystem och 2,3 ggr/år vid ytlig avrinning vid översvämning dvs de senare händelserna var mindre riskabla ur infektionssynpunkt.
Slutsatser
Den kvantitativa riskanalysen har alltid ett pedagogiskt värde på så sätt att riskabla förlopp tänks igenom noga, vilket är nödvändigt för att göra dem beräkningsbara. Holländarnas strategi för provtagning vid extrema vädertillfällen är också intressant.
Källa: de Man, H.a,c), van den Berg, H.c), Leenen, E.b) Schijven, J.c), Schets, F.c), van der Vliet, J. a), van Knapen, F.a) & de Roda Husman, A.a,c) (2014): ”Quantitative assessment of infection risk from exposure to waterborne pathogens in urban floodwater.” Water Research vol 48, 1 January 2014, Pages 90–99
Hela artikeln finns att läsa här.
Författarna från:
a) Institute for Risk Assessment Sciences, Utrecht University, The Netherlands
b) Grontmij Water & Energy, De Bilt, The Netherlands
c) National Institute for Public Health and the Environment, Bilthoven, The Netherlands.
Kontakt: h.deman@uu.nl