Samarbete och gemensam utveckling mellan och inom VA-organisationer gynnar arbetet med vattenförluster (läckor) och energiförvaltande strategier. I artikeln beskrivs erfarenheter FoU-samarbete mellan VA-organisationer i Portugal.
Av: Erik Winnfors Wannberg
VA-organisationer har många utmaningar att hantera. Ett direkt antagande i artikeln är att samarbete är nödvändigt för att uppnå långsiktiga förbättringar. Informationssilos (där kommunikation bara går uppifrån och ned) och begränsningar i informationsflöden i specialistkretsar måste brytas, är artikelförfattarnas utgångspunkt.
Det projekt som redovisas handlar om iPerdas 2014. Ett projekt där 17 portugisiska VA-organisationer använde ett gemensamt tillvägagångssätt för träning- och kapacitetsuppbyggnad när det gäller vattenförluster i VA-systemen och energieffektivitet.
Det första steget för att minska vattenförluster borde vara att kalkylera vattenbalansen i olika sektorer i systemet, följt av en beräkning av miniminattkonsumtionen.
Energin som används vid behandling och distribution av vatten reflekteras i vattnets energifotavtryck. Vattenförluster har direkta påverkan på energiförluster i systemet. Därför har alla förbättringar i vattensystemet en direkt påverkan på energiutnyttjandet.
Artikelns syfte är att visa fördelarna med att adressera vattenförluster och energiförvaltning i VA-organisationer med ett fokus på praktikernas kapacitetsuppbyggnad.
iPerdas 2014 initierades av en nationell portugisisk teknikmyndighet (LNEC). Projektet följde AWARE-P-metodiken, en strukturerad process för beslutsfattande inom infrastrukturskapitalförvaltning.
Först gjordes en preliminär karaktäristik av systemet där vatten och energi granskades tillsammans med vattenkonsumtionen. Målet med det var att få fram vilka de huvudsakliga ineffektiviteten fanns gällande vatten- och energi. Den avslöjade och var det saknades data.
Sedan diagnosticerades hela vattensystemet med AWARE-P, för att hitta var åtgärder kan sättas in. För varje prioriterad area antogs en uppsättning alternativa åtgärder genom att värdera risker, kostnader och utförande. Tills sist så bildas en övergripande diagnos Det bästa alternativet ger en uppsättning av strategier som måste implementeras.
Inom iPerdas kombinerades nedskriven och muntligt kommunikation. Kommunikationstyperna har också kategoriserats i undergrupper. Nätverksträffar mellan VA-organisationerna genomfördes såväl i klassrum som via webinarier. Ett självutvärderingsdokument med 43 frågor utformades för att dels utvärdera kapacitetsuppbyggnaden för VA-organisationerna när det gäller vattenförluster och energieffektivitet, dels för att sätta upp vilka mål som skulle nås under projektet.
Slutsatser
Ansatsen att förbättra tekniska problem genom ökade och förändrade informationsflöden i organisationen är intressant. Detta naturligtvis som ett komplement till och underlag för de tekniska lösningarna. iPerdas visar att ett strukturerad ansats när det gäller kommunikation, bestående av nätverkande, träning och dokumentation är ett verktyg.
Författarna har fyra punkter som de anser användbara för VA-organisationer:
- Utveckla och bibehåll stark kommunikation mellan forskare och praktiker för att främja en fortgående inriktning där mål delas från dag 1 i ett projekt.
- Undervärdera inte den tid och kraft som behövs för att bygga starka relationer i ett projekts nätverk.
- Uppmuntra deltagande grupper i ett samarbeta att anstränga sig på samma sätt i sina egna organisationer för att uppnå bästa möjliga förvaltning.
- Understöd en reflekterande analys av existerande barriärer för vattenförlustförvaltning och energieffektivitet, för att hitta möjliga vägar där barriärerna försvinner eller betydelsen av dem minskar.
Källa: The role of communication in the development of water loss and energy management strategies: the experience of collaborative research with water utilities. R. Riberio, H Alegre, D Loureiro, A Mamade. Water Science and Technology: Water Supply. 2017, Vol 17, Iss 4, 1035-1042.