Bräddvattenrening blir mer och mer viktig för belastningen på recipienterna allt eftersom reningen vid reningsverken blir mer effektiv. Mina-processen har tagits fram som en alternativ metod för bräddvattenrening. En delström leds efter grovrening direkt till biostegets sedimenteringsbassäng. Goda reningsresultat har erhållits för bräddvattnet med denna metod.
Av: Bengt Göran Hellström
En process för rening av bräddvatten presenteras i denna artikel. Bräddvatten leds efter grovrening och eventuellt försedimentering direkt till biostegets sedimenteringsbassäng. En god reduktion av både organiskt material, kväve och fosfor har erhållits i bräddvattnet med denna metod. Vid hög reningseffektivitet vid avloppsreningsverken blir det som belastar recipienten genom bräddat vatten en betydande del av totalbelastningen.
Tester vid tre olika reningsverk i Tyskland och Österrike har utförts och beskrivs i artikeln liksom teorin för metoden.
Artikeln
Vid hög reningseffektivitet vid avloppsreningsverken blir det som belastar recipienten genom bräddat vatten en betydande del av totalbelastningen. Rening av bräddvatten blir därför viktigt. Denna artikel beskriver ett förfarande, Mina-processen, där man genom förbiledning av vatten förbi luftningssteget till sedimenteringen kan öka flödet genom verket utan att menligt påverka reningsresultaten samtidigt som god reningseffekt erhålls på bräddvattnet. På detta sätt kan bräddningen minskas.
Funktionen hos sedimenteringsbassängen i en aktivslamprocess är att separera det luftade slammet från vattnet och att utgöra ett slamlager vid varierande belastning. Slamhalten i vattnet till sedimenteringsbassängen är av betydelse för sedimenteringshastigheten. Vid höga slamhalter hindrar partiklarna varandra och sedimenteringshastigheten är lägre än när slamhalten är låg. Detta utnyttjas i denna process, Mina-processen (Mischwasserfϋhrung direkt in die Nachklärung). Vid höga flöden leds en delström förbi luftningsbassängen direkt till sedimenteringsbassängen. Detta ökar ytbelastningen på sedimenteringsbassängen. Om inkommande högflöde skulle vara 2Q genom luftningsbassängen och ytterligare 1Q tas in i verket och leds till sedimenteringsbassängen ökar ytbelastninhen med en faktor 1,5.
Det förbiledda vattnet späder ut slammet i vattnet från luftningsbassängen vilket ökar sedimenteringshastigheten. I ovanstående exempel skulle sedimenteringshastigheten fördubblas. På detta sätt kompenseras den ökade ytbelastningen. Hur detta samband mellan sedimenteringshastighet och slamhalt ser ut kan variera och måste undersökas vid det specifika reningsverket.
Det förbiledda vattnet är obehandlat (endast grovrenat) och innehåller därför en del organiskt material, kväve och fosfor. Enligt artikeln kommer en betydande del av det lösta organiska materialet att snabbt adsorberas av det luftade slammet från luftningsbassängen. Reduktionen av ammonium är däremot liten och i många fall blir detta den faktor som bestämmer hur mycket vatten som kan tas in extra och förbiledas luftningen.
Mina-processen har implementerats vid reningsverket i Schönfeld (39 000 pe). Förbiledning av ett flöde motsvarande 1Q tas ut efter försedimenteringen och beroende på ammoniumhalten leds det till sista nitrifikationssteget eller utloppet av luftningsbassängen. Resultaten följs fortfarande upp i ett utredningsprojekt.
Mellan 2005 och 2006 har 49 högflödestillfällen analyserats vid reningsverket i Wulkaprodersdorf i Österrike då förbiledningstekniken använts. Resultaten visar att halterna i det förbiledda vattnet minskade med 98% för filtrerbart material, 92% för COD, 79% för fosfat och 78% för totalkväve.
Vid reningsverket i Wilhelmshaven har tester gjorts i parallella sedimenteringsbassänger. Den ena testades med simulerad förbiledning genom recirkulation av utgående flöde medan den andra var referens. Resultaten visade på en endast lite förhöjning av utgående halter. I det förbiledda vattnet minskade ammoniumhalten med 60% och COD-halten med 75%.
Slutsatser
Om man har god kapacitet i sedimenteringsbassängerna i biosteget kan detta koncept för rening av bräddvatten vara ett intressant alternativ att testa. Vid stränga reningskrav blir bräddvattenrening alltmer viktig för det totala utsläppet.
Vid normal drift skulle det kunna vara aktuellt att tillämpa denna process vid höga flöden som normalt tas igenom biosteget. På detta sätt kan luftningsbassängen skyddas från urspolning av slam. Detta skulle framförallt kunna gynna nitrifikationsprocessen. Toataleffekten kanske kan blir bättre än det normala driftsättet.
Källa: P. Hartwig, Combined wastewater feed directly into final clarification – advantage for receiving rivers, Water Science & Technology 66.8, 2012, pp 1621 – 1626
Hela artikeln finns att köpa här.
