Diskussionerna om benchmarking gäller oftast hur man kan förbättra resultaten i en enda VA-verksamhet. Men hur skulle hela vattenindustrin generellt kunna förbättras? Fyra specialister på benchmarking inom vatten och avloppsrening delar med sig av sina erfarenheter från tio år av projekt i Österrike och Tyskland. Projekt som lett till att öppnare samarbete ger bättre resultat – för hela branschen. En ny bok har också publicerats: IWA-AWWA Best practice manual on benchmarking water services.
Av: Brita Forssberg
Författarna hävdar att om tillräckligt många VA-verksamheter samarbetar öppet och engagerat i benchmarking, så får man gemensamt in tillräckligt mycket och tillräckligt representativa, jämförbara data inom tillräckligt vida områden för att de ska påverka – inte bara verksamheterna som varit engagerade i projektet utan också dem som stått utanför.
Orsakerna är ökad kunskap, ökat utbyte av kunskap, ett tydligare och gemensamt språk.. Man behöver också bättre data och bättre definitioner av kriterier. Exempelvis måste läckage från ledningsnätet mätas och definieras på ett sådant sätt att data kan överföras till teknisk standard som kan användas i handböcker och vägledningar. Annars kan mätningarna inte analyseras och jämföras på rätt sätt.
Artikeln
Tre av författarna (Heino Theuretzbacher-Fritz, Franz Friedl och Daniela Fuchs-Hanusch) forskar vid Graz University of Technology i Österrike. Den fjärde i gruppen är Joerg Koelbl, Blue Networks. Tillsammans har de i tio år arbetat med benchmarking inom vattenförsörjning i Österrike och utomlands. Fyra projekt omfattade 191 granskningar av 124 österrikiska vattenverksamheter och fem gällde 78 processjämförelser i 33 verksamheter.
Målet för deras studie, som presenterades vid en IWA-konferens i april 2013, var att brett samla erfarenheter, se hur de använts för att förbättra resultat och sortera in dem i kategorier för hela branschen. En laddad men överskådlig tabell visar kategorierna och möjligheterna till hur arbetet med benchmarking kan förbättras för ledningsnät: kondition, läckage, behov av renovering osv.
I de flesta vattenföretagen var (är?) kunskaperna generellt låga om hur man bör samla in tekniska data, utvärdera, använda och följa upp dem. Men öppna diskussioner inom och mellan företag ledde till att man mycket mer aktivt började arbeta med förvaltningen av ledningsnät – drift, underhåll, renovering m m – och dra ut konsekvenserna. Det blev tydligt att resultaten måste presenteras för politiker, företagens högsta chefer och andra funktioner i samhället eftersom mätresultaten signalerade behov av investeringar som skulle kräva beslut om finansieringslösningar, kanske taxeförändringar och därför behövde förankras ordentligt.
Den ökade förståelsen för att data måste ha rätt kvalitet ledde till att nya mätvärden togs fram och testades vetenskapligt innan de godkändes internationellt genom IWA:s, (International Water Association) specialistgrupp Benchmarking and Performance Assessment. Läckage och ledningars ålder var två av många områden som nu kan definieras klart och tydligt.
OVGW, Österrikes motsvarighet till Svenskt Vatten, medverkade till att ta fram standarder och direktiv som följs av vattenföretag över hela landet. En tabell visar OVGW W 100 ”riktlinjer för vattenförluster”. Figurer illustrerar översiktligt arbetsgången i benchmarking.
Cluster är ett modernt begrepp för samarbete mellan forskare och praktiker för att öka kunskapsutbytet. Att bilda cluster för benchmarking är viktigt eftersom de stöder och driver på utvecklingen, praktiskt och teoretiskt. Inte minst är det viktigt för mindre vattenföretag där personalen ofta har många olika arbetsuppgifter och begränsade möjligheter att själva skaffa ny kunskap och erfarenhet inom speciella områden. Även här har OVGW medverkat för att bredda möjligheterna till utbildning och samarbete – ett öppet utbyte av kunskap som skapar förtroende och leder till förbättringar.
Slutsatser
Resonemangen i artikeln är värdefulla för svenska förhållanden, eftersom de lyfter fram behovet av öppet och förtroendefullt samarbete och kunskapsutbyte mellan VA-företag. Inte bara mellan specialister i stora verksamheter utan särskilt mellan anställda i mindre kommuner. De har oftast mindre resurser, skiftande arbetsuppgifter och svårare att skaffa sig nödvändig, ny kunskap och erfarenhet. Även mindre VA-företag behöver ju kunna mäta och använda sina resultat korrekt för att möta nationella och lokala krav på god kvalitet och värde för VA-avgifterna.
Artikeln är översiktlig med bra nedslag i sådant som kan verka självklart men lätt glöms bort. Den har en tänkvärd tabell över vad olika enkla åtgärder kan leda till. Slutligen ger författarna en lång lista med referenser till färska böcker och rapporter för den som vill fördjupa sig ordentligt.
Källa: Heimo Theuretzbacher-Fritz, Joerg Koelbl, Franz Friedl, Daniela Fuchs-Hanusch. How benchmarking triggers water industry improvements. Water Utility Management International, juni 2013
Hela artikeln finns att köpa här.
