Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

Från vattenfotavtryck till klimatförändringsanpassning

Internationell VA-utveckling 1/19

Artikelförfattarna vill utveckla ungdomars färdigheter inom vattenbesparing genom att koppla ihop begreppet vattenfotavtryck med anpassning till klimatförändringar. Forskningen är genomförd med två österrikiska skolklasser. Eleverna minskade sin vattenförbrukning med nio procent och blev ambassadörer för förändring.

Av: Erik Winnfors Wannberg

Genom att koppla ihop individuella val på en lokal nivå med anpassning till klimatförändringar på en global nivå kunde forskarna förändra beteendet hos de ungdomar som ingick i studien. De menar att vattensektorn kommer att bli särskilt påverkad av klimatförändringar. Ett ökande behov av vatten har också en stark påverkan på kvalitet och kvantitet när det gäller tillgängligt färskvatten både lokalt och globalt.

Att förbättra människors färdigheter inom miljöområdet är en av flera vedertagna metoder för att förbättra möjligheterna för länder att svara mot klimatförändringar. Konceptet med vattenfotavtryck kan hjälpa till att minska den globala vattenkonsumtionen och på så sätt vara ett verktyg för att koppla följderna av klimatförändringar på vattenresurserna.

Vattenfotavtryck är ett sätt att visa vattenåtgången för såväl en konsument som en produkt, både direkt och indirekt.

Det direkta vattenfotavtrycket gäller för konsumtion och eventuell förorening av färskvatten såsom vattenkonsumtion i ett hushåll, industriellt processvatten och går även att räkna på nationell nivå. Indirekt vattenfotavtryck baseras på tanken om virtuellt vatten där både vattnet som produkten innehåller såväl som vattnet som gått åt vid produktionen räknas.

Forskarna har velat införa de här idéerna på konsumentplanet. Genom att länka ihop vattenfotavtryck med klimatförändringsanpassning och utvecklingen av egna färdigheter kan ett verktyg skapas för att ge individer förmågan att bidra till anpassningen till följderna av klimatförändringar, menar forskarna.

De vill:

  1. Skapa en medvetenhet hos unga om vattenkonsumtionsvanor och dess konsekvenser.
  2. Relatera den komplexa frågan om global vattenförvaltning med personliga konsumtionsvanor och därigenom underlätta utvecklingen av ett eget effektivt beteende hos unga.
  3. Koppla ihop påverkan från globala klimatförändring med lokal vattenkonsumtion.
  4. Ge unga människor förmåga att använda sina färdigheter för att agera kring anpassning till klimatförändringar.

Metod

Författarna visar med flera referenser att mycket miljöpsykologisk forskning tagit ett felaktigt grepp kring att utbilda allmänheten. Liksom vi beskrivit flera gånger tidigare i Internationell VA-utveckling menar artikelförfattarna att förändring hos individen sker genom sociala normer, personliga värderingar, känslor och erfarenheter, inte genom kunskap i första hand. De pratar också om tydliga mål, undvika skrämselpropaganda och att förtjäna ett förtroende.

Forskarna ville nå unga människor eftersom de kommer att påverkas längst av klimatförändringar och är i ett tillstånd i livet där värderingar formas.

Den första fasen i att närma sig vattenfotavtryckstänkandet innebar att engagera ungdomarna i ämnet. Detta genom att visa deras personliga roll med sin egen vattenkonsumtion kopplat till klimatförändringsanpassning.

Den andra fasen handlade om att kartlägga sitt eget beteende när det gäller vattenkonsumtion.

Den tredje fasen bygger på utvecklingsmöjligheter och innefattade en parallellprocess med metoder mellan forskare, praktiker och elever.

I den fjärde fasen fick deltagarna implementera sina åtgärder.

I den femte fasen skedde utvärdering på både kognitiv och beteendenivå.

Två klasser från en skola i Innsbruck valdes ut. Programmet genomfördes i fyra workshops där 38 elever i åldrarna 16-18 år deltog under ett och ett halvt år. Eleverna fick bland annat i uppdrag att kartlägga sin egen och sin familjs direkta vattenkonsumtion.

Utefter resultaten fick varje elev välja 2-3 åtgärder som de sedan skulle tillämpa under en sex-veckorsperiod. Uppföljande intervjuer visade att beteenden fortfarande fanns kvar vid en kontrollpunkt efter åtta månader. Det kunde handla om till exempel köttkonsumtion eller kortare duschar.

Många av eleverna blev också engagerade i frågan om vattenförbrukning och spred vidare idéerna som en sorts vattenambassadörer.

Slutsatser

Studien visar implementeringen av ett verktyg för att påverka det personliga vattenfotavtrycket genom att koppla ihop det med frågan om anpassning till klimatförändringar.

Forskarna visar att genom att nå ungdomar kan det dels vara möjligt att nå långvariga förändringar i beteende men också att få en ytterligare spridning av budskapet. Genom att ge ungdomarna redskap för en utveckling av deras kunskaper och färdigheter så får de möjligheter att omvärdera beteende och konsumtion när det gäller vattenintensiva produkter och att minska den direkta vattenförbrukningen hemma.

 

Källa: C Haida, A.K. Chapagain, W Rauch, M Riede, K Schneider. From water footprint to climate change adaption: Capacity development with teenagers to save water. Land Use Policy 80 (2019 456-463).

Hela artikeln i Land Use Policy finns att läsa gratis här.

Annons Wateraid