I artikeln Från herravälde över miljö till förvaltarskap: En historisk överblick av Denver Water:s offentliga kommunikation 1933-2018, så går Sean D Williams igenom hur det offentliga VA-bolagets kommunikation och budskap förändras i takt med samhällets värderingar. Ett intressant underlag för en diskussion kring etisk vattenförvaltning inom en VA- organisation.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Denver, Colorado, USA ligger i ett område som är en utmaning för vattenförsörjningen. Ett bergsklimat med lite regn men en hel del snö. Mycket varma somrar och kalla vintrar. Hur Denver Water sett på sitt uppdrag och hur de kommunicerat det, är intressant att följa och en hel del resonemang är intressanta även ur ett svenskt perspektiv.
Forskaren Sean D Williams vid Teknisk kommunikation och informationsdesign på Colorados universitet har valt att studera och kategorisera informationsfilmer producerade av Denver Water under perioden 1933-2018.
Denver Water försörjer cirka 1,5 miljoner människor med vatten på den torra östra sluttningen av Colorado Rockies, en del av Klippiga Bergen. Området betraktades redan tidigt på 1800-talet helt olämpligt för exploatering på grund av den otillräkneliga vattentillgången. En situation som sedan förändrades av en händelse relaterad till en annan naturtillgång, guldruschen.
Offentliga organisationer och bolag ansvariga för vattenförsörjning kan vara kraftfulla röster. Rösten kan användas till att utbilda allmänheten om vattenförvaltning i samklang med miljön, eller så kan den lyfta fram ett paradigm om människans herravälde över naturen som rationaliserar utarmning av miljön för att tjäna ekonomisk utveckling och befolkningsökning.
Denver Water har varit den dominerande offentliga vattenförsörjningsaktören i området sedan slutet av 1910-talet. Under 1930, -50- och -80-talen drabbades regionen av svåra torkor. Under de perioderna expanderade Denver Water sin verksamhet med utbyggd infrastruktur för att i första hand överföra allt mer vatten från Coloradofloden över en vattendelare till Denverområdet. Kommunikationen från Denver Water koncentrerades under de perioderna på att övertyga befolkningen om vikten av att expandera systemen.
Strategin omfattade byggandet av kanaler, reservoarer och världens då längsta tunnel, 37 km, The Roberts tunnel, för råvatten. De massiva infrastrukturinvesteringarna fick stöd bland annat genom Denver Water:s kampanjer där de i bland annat informationsfilmer förklarade arbetet.
Undersökningen
Forskaren har kategoriserat olika värden i de studerade filmerna utefter ett kod-system. Åtta filmer från olika årtionden har valts ut. Under 2000-talet har Denver Water övergått till att i huvudsak producera kortfilmer för Youtube-format men 2018 producerades två längre dokumentärfilmer som mer liknar äldre tiders format och som därför kunnat vara med i undersökningen.
Resultat
Denver Water:s filmer visar en utveckling från att visa vatten i ett perspektiv som en produkt för konsumtion till en resurs som måste bevaras. Under de tidigare filmerna handlar mycket om att Erövra öknen. Idag är huvudperspektivet att Skydda miljön. Övergången märks med en start så sent som 1980-talet.
En indelning i fyra kategorier har gjorts av filmerna:
- 1930-talet: Byggandet av Oasen
- 1950-talet: Ökande av skördarna
- 1980-talet: Uppmärksamma balansen
- 2010-talet: Samarbete för bevarande
1930-talets Byggandet av Oasen är under en period av hotande torka. Informationsfilmerna tar upp hur naturen och miljön kan byggas om och förmås att bidra till ett grönskande och välmående Denver genom att erövra öknen med infrastruktur. Samtidigt understryks att det vatten som kan levereras är säkert. Delar av filmerna tar upp hur vattnet renas och kontrolleras för att bekämpa sjukdom. Att bekämpa vattenburna sjukdomar blir ännu ett exempel på hur naturen kan besegras.
1950-talets Ökande av skördarna, fokuserar på en växande stad. En ny torrperiod gjorde nya stora investeringar och ny finansiering nödvändig. Den här gången för att staden skulle kunna fortsätta att expandera. Den framgångsrika staden med hög livskvalitet är ett motiv i 50-talets filmer från Denver Water. I en av filmerna konstaterar berättarrösten: ”Vatten är en gröda att skörda lika mycket som vete eller sockerbetor. Precis som de måste vatten skördas, lagras och distribueras. Som alla grödor så måste skörden ökas för att klara kraven från en växande befolkning.”
1980-talets Uppmärksamma balansen, markerar ett skifte i tonen i filmerna från Denver Water mot att uppmärksamma miljön när projekt ska planeras. Omvärlden hade förändrats. USA hade fått en naturvårdsmyndighet, EPA, 1970, som etablerat en grundläggande miljöstandard. Nu pendlar Denver Water mellan presentationer av nya infrastrukturprojekt med information om hur projekten kommer att påverka miljön. Positionen för det offentliga vattenbolaget har blir tydligt obekväm där expansion ska balansera mellan bevarande av naturtillgångar och miljöregler. I en film från 1980-talet konstateras att: ”Stora byggnadsarbeten kan lämna avtryck i det omgivande landskapet.”
2010-talets Samarbete för bevarande visar en helomvändning. Redan under 1990-talet utvecklades en mer genuin vatten- och miljöförvaltning efter att ledarskapet i Denver Water förnyats. En ytterligare utbyggnad av stora vatteninfrastruktur i forma av en jättereservoar stoppades av EPA 1990. Denver Water hade satsat allt under tio år på utbyggnaden och hade ingen Plan B. För första gången kom en insikt om att vägen framåt låg i vattenbesparing, istället för ökad produktion. En ny etisk kompass med kampanjer för att spara vatten började komma på plats. Denver Water behövde byta image från en betonginstitution till en vänlig samarbetsvillig granne.
I 2010-talets kommunikation är det inte längre dominans över naturen och miljön som framhävs. Istället är det människans relation till miljön och hur behoven hos flera samhällen måste balanseras och även det samarbete som finns inom Denver Water som organisation framhävs. Filmerna från 2018 försöker att separera bolaget från det historiska arvet och humanisera organisationen.
Samarbeten som ”Colorado River Cooperative Agreement”, ett överenskommelse mellan parter över hela Colorado, lyfts fram. Filmerna arbetar också med att humanisera Denver Water, med att sätta ansikten på medarbetarna och skapa känslan av mer personliga relationer.
Slutsatser
Även om de tidiga kommunikationsinsatserna motiverade miljöförstöring för tillväxt och utveckling, visar nyare kommunikation att Denver Water förespråkar miljöförvaltning och samarbete. Denver Water har i sin övergång från dominans till förvaltarskap tagit ansvar för att skapa och sprida en positiv berättelse om människors och naturmiljön. Misslyckande med att få bygga en ny vattenreservoar 1990 fick Denver Water att omvärdera sin historia. Senare tiders filmer visar det på ett ärligt sätt och bygger därigenom ett nytt stabilt förtroende hos allmänheten. Idag bygger Denver Water på samhällsengagemang och samarbete.
Utveckling och värderingar i Sverige är inte jämförbar på alla punkter med Denver, Colorado men just när det gäller inställningen till vattenbesparing som åtgärd kan vi just nu skönja något av ett liknande uppvaknande och ett nytt intresse från VA-branschen att även kommunicera det.
Källa: Sean D Williams. From Domination of the Environment to Stewardship: A Historical Look at Denver Water´s Public Communication 1933-2018. Journal of Technical Writing and Communication 1-31, 2021.
