Förtroendets komplexitet mellan dricksvattenproduce

Forskarna undersöker och diskuterar relationerna mellan allmänheten och deras dricksvattenproducenter. Det handlar om att bygga upp och bevara tillit. Flera konkreta råd ges, ett handlar om synlighet på individnivå.

Av: Erik Winnfors Wannberg

Förtoendet mellan allmänheten och dricksvattenproducenter är av största vikt om VA-verksamheter ska få allmänhetens stöd för utbyggnader och kunna stimulera ökad kranvattenkonsumtion. När forskare tidigare tittat på stödet för dricksvattenproducenter så är estetiska krav på vattnet i fokus. Estetiska problem med lukt, smak, klarhet, kan skada förtroendet. Och också störa möjligheterna till kommunikation.

Forskarna påpekar särskilt att förtroende för dricksvatten också kan ha en socioekonomisk relief. Det är viktigt att vid forskning ta hänsyn till och försöka fånga upp synpunkter från olika samhällsskikt. Tidigare forskning i USA visar till exempel att minoritetsbefolkningsgrupper har uppfattningar om större negativa risker med kranvatten, än den vita befolkningen. I slutänden leder det till högre konsumtion av dyrare flaskvatten i socioekonomiskt mer utsatta grupper.

Resultaten i studien visar att förtroende är svårare att bygga än att rasera. Öppenhet och transparens är ändå något som skapar tillit och förtroende, något som också avspeglas vid tillfälliga driftavbrott.

Bakgrund

Tilliten till dricksvattenförsörjningen i USA har minskat sedan den stora vattenskandalen i Flint, Michigan för några år sedan. Den aktuella artikeln tar inte upp Flint specifikt, tvärtom poängterar forskarna att de medvetet försökt hålla frågan i bakgrunden men den har ändå förändrat tilliten i USA på ett sätt som gör att den hela tiden envisas med att komma upp.

Av naturliga skäl har händelsen inte fått särskilt stort genomslag i Sverige så en bakgrund är på sin plats.

I april 2014 bytte staden Flint i Michigan vattentäkt. Istället för att fortsätta köpa dricksvatten från närliggande Detroit med sjön Huron som vattentäkt, föll valet på den egna floden Flint. Den gamla industristaden med många fattiga invånare och många afroamerikaner, stod på ruinens brant och beslutet togs för att spara pengar. Det nya dricksvattnet fick också en enklare behandling än vattnet från Detroit. Bland annat gjordes ingen justering för att åtgärda korrosion i ledningsnätet.
Det nya dricksvattnet gjorde snabbt många invånare sjuka men myndigheterna slog ifrån sig anklagelserna om att det skulle vara något fel på vattnet. Klagomål strömmade också in på färg, smak och lukt. Biltillverkaren GM slutade att använda vatten från Flint för biltillverkning då vattnet var för korrosivt för bildelarna. De återgick till att köpa vatten från Detroit.

Det dök även upp stora bakterieproblem i dricksvattnet vilket de ansvariga försökte möta med extremt höga kloreringshalter. I augusti 2015 rapporterades dricksvattnet vara lätt orange i färgen.

Först efter ett år och ett halvt år började myndigheterna ta frågan på större allvar efter att en barnläkare slagit larm om förhöjda blyvärden hos barn i staden. Dricksvattnet hos många konsumenter var förorenat av extremt höga blyhalter. Äldre amerikanska ledningsnät innehåller ofta servisledningar i bly, något som helt hade förbisetts. Det mycket korrosiva dricksvattnet gjorde att bly började läcka i stor omfattning från serviserna. I oktober 2015 kopplades flodvattnet bort och Flint gick tillbaka till att använda vatten från Huron, via vattenverket i Detroit. Då kom nästa problem, vattenledningarna fortsatte att släppa ifrån sig blypartiklar, vattnet var fortfarande blyförgiftat och gick inte att använda.
6 000-12 000 barn beräknas ha blivit exponerade för farligt höga blyhalter.

Vattenproblemen misstänks också ha orsakat ett utbrott av legionärssjuka där minst tio personer avled. Först under våren 2017 sjönk blyhalterna i Flints dricksvatten under amerikanska statens gränsvärden.

Flint har cirka 100 000 invånare. Dåvarande presidenten i USA, Barack Obama, utlyste en nationell nödsituation i Flint när skandalen blev känd. Den har följts av rättsliga efterspel för ansvariga tjänstepersoner. Offentliga dricksvattenproducenter i hela USA har indirekt drabbats av händelsen då deras relation till allmänheten har påverkats.

Studien
Den här studien undersöker vikten av engagemang mellan VA-organisationer och allmänheten. Komplexiteten mellan dricksvattenproducenter och allmänhet studeras i skärningspunkten mellan tre huvudområden och deras inverkan på relationens karaktär:

Studien är utförd i Palm Beach County i Florida. Den östra delen av länet är tättbefolkat med en befolkning på 1,4 miljoner. Vattenförsörjningen bygger nästan uteslutande på grundvattentäkter. Geologin är inte helt olik Gotlands med vittrande kalksten, karst. Tillsammans med en del andra lokala förutsättningar beskrivs vattenförsörjningen som utmanande. Till det kommer klimatförändringar och ökande befolkning.
Det har förekommit en del incidenter även lokalt som kan påverka förtroendet för dricksvattnet. I staden Riveria Beach med en historiskt hög andel afro-amerikansk befolkning, så har staden fått böter för att inte ha klarat värdena för klorhalter i vattnet. Det har också förekommit en del artiklar om restprodukter från klor, trihalometaner, vattenförsörjningen i flera städer. Det har också förekommit en del tillbud med kokningsrekommendationer på flera håll i området.

Metoder
Ett undersökning genomfördes genom dörrknackning till 96 hushåll. Forskarna kommenterar att urvalet är litet men att det är en vedertagen metod med mer kvalitativa än kvantitativa undersökningar i fältet. Hänsyn togs till socioekonomiska faktorer hos respondenterna. Metoden att dela ut undersökningen genom hembesök gjorde att bortfallet var noll. Om någon inte ville delta erbjöds istället grannen att vara med. En del av undersökningen handlar om de ”Consumer Confidence Reports” (CCR) som alla vattendistributörer är skyldiga att offentliggöra en gång om året.
Parallellt intervjuades tjänstepersoner på fem olika offentliga VA-organisationer. Urvalet skedde utifrån vilket sorts befolkningsutsnitt de leverar vatten till. Alla svar hanterades anonymt, även platser och referenser anonymiserades.
Efter att ha undertecknat ett samtyckesdokument fick respondenterna på VA-organisationerna i ett samtal svara på ett ganska stort antal frågor om vattenkvalitet, säkerhetsarbete, underhållsnivåer, kundrelationer, finansiering med mera.
Flint, Michigan, betraktas vara ett så pass känsligt för såväl konsumenter som producenter att forskarna hade en uttalad strategi att undvika Flint så gott det gick om inte respondenterna tog upp ämnet.

Resultat
Hela 67 procent av invånarna som tillfrågades sade sig antingen inte ha förtroende för myndigheterna eller så var de osäkra på sitt förtroende. Endast 33 procent sa uttryckligen att de litade på myndigheternas förmåga att hantera kranvattnet. Samtidigt hade flera av de som inledningsvis sade sig inte ha förtroende, en betydligt mer nyanserad bild när frågan diskuterades vidare.
I sammanhanget så befinner sig tilltron till myndigheter och styrande i USA på en historiskt låg nivå där bara 18 procent av amerikanerna säger sig ha ett någorlunda förtroende för regeringen i Washington DC.
Det fanns en tydlig skillnad mellan respondenternas tilltro till infrastruktur jämfört med tilltron till VA-verkens personal.
En viktig faktor som framkom var att synlig personal från VA-verken, som arbetar ute med till exempel rörjobb eller provtagning skapade ett högre förtroende från invånare som inledningsvis angett att de saknar förtroende.
En del av artikeln ägnas åt CCR och vattenverkens roll när det gäller kommunikation med allmänheten. Frågan om respondenten läste CCR fördelade sig på samma sätt 33/67 procent. Dokumenten kommer till alla taxebetalare en gång per år. Här tror dock forskarna inte på svaret. Följdfrågor visade att betydligt fler än 67 procent inte läst eller förstått sin CCR. Systemet att tvingas till den modellen för offentlig redovisning av vattenverkets statistik och resultat ifrågasattes också av en del personal. En vattenverkschef menade att CCR kan vara kontraproduktivt då invånarna tolkar informationen rätt och att till exempel enstaka uppenbara provtagningsfel kan skada förtroendet för vattenproducenten.
En stor del av kommunikationen mellan vattenverken och abonnenterna sker vid klagomål. Flera av vattenproducenterna använde de kontakterna till att undervisa abonnenter om hur vattenproduktionen fungerar. Samtliga tillfrågade på producentsidan menade att de allra flesta problemen orsakades av de klagande kunderna själva. Gamla privata kolfilter för konsumentbruk var en vanlig felkälla liksom dåligt fungerande varmvattenberedare. Vattenverkspersonalen tar sig ändå tid att svara på den typen av frågor och även hjälpa till med lösningar.
Verksamheter bör överväga de positiva effekter som de kan få genom mer interaktion med sina kunder då invånare som ser vattenverkspersonal på plats i sitt lokalsamhälle får ett tydligt högre förtroende för verksamheten, menar forskarna.
Det är tydligt att Flint-incidenten påverkat både VA-verkspersonal (som reagerat med bland annat ökad misstänksamhet mot media) och vattenkonsumenter (som blivit misstänksamma mot rörmaterial). Många tog upp frågor kring Flint på olika sätt i undersökningen och forskarna kan konstatera att incidenten har påverkat kommunikationsklimatet.

Slutsatser
Bra kommunikationsstrategier kan ha en positiv effekt på allmänhetens kunskaper och stöd för VA-verksamheterna. En ökad kommunikation ger högre förtroende hos allmänheten även vid tillfällen då kunderna av någon anledning är missnöjda med vattenkvaliteten. Forskarna understryker ännu en gång vikten av synlig personal ute i samhället som också är beredda att ta samtal med invånarna.
Systemet med redovisning av verksamheten genom CCR ger inget ökat förtroende. Systemet kan i viss mån möjligen jämföras med de offentliga uppgifter som VA-verksamheter i Sverige redovisar.
Om abonnenterna har tilltro till att de har tillgång till enkel och transparent kommunikation från sin VA-organisation, så ökar det förtroendet för verksamheten. Det ger också utomstående och mindre tillförlitliga källor mindre inflytande. Även här nämns att Flint haft en genomgripande effekt på båda parter.
Forskarnas råd är att offentliga VA-organisationer bör sträva mot att öka allmänhetens kunskap och intresse för vattenproduktion och -distribution och att det ökade intresset i frågan öppnar en möjlighet.
En notering är att den generella tillförliten i samhället är en viktig faktor, men att den minskat i offentliga undersökningar även i Sverige.

Källa: M L Weisner, T L Root, M S Harris, D Mitsova, W Liu. The complexities of trust between urban water utilities and the public. Sustainable Water Resource Management (2020) 6:50.

Hela artikeln i Sustainable Water Resource Management kan du köpa här.