Provtagning av förpackat dricksvatten i Brasilien visar vikten av att ta många prover i en vattenvolym då kontaminering inte är homogen. Med hjälp av PCR-teknik och sekvensering kan man vid mikrobiell kontroll av dricksvattenkvalitet på många nya sätt undersöka om det förekommer patogener i dricksvattnet.
Av: Kenneth M Persson
Er utsände korrespondent i Brasilien följer noga hur brasilianska myndigheter arbetar med att förbättra folkhälsoläget i landet. Ett hälsosamt och rent dricksvatten är fortfarande en central faktor bakom god hälsa och motsatsen gäller på samma sätt: otillfredsställande berett och distribuerat dricksvatten kan orsaka vattenburen infektion som kan leda till akut och kronisk sjukdom och i somliga fall död. Eftersom allmänhetens förtroende för det distribuerade kommunala dricksvattnet i brasilianska städer är lågt, förekommer en omfattande handel med förpackat dricksvatten som upplevs säkrare och mera tillförlitligt av konsumenterna. Förpackningarna som används är antingen av engångsmaterial, oftast tunn PET-plast, eller returmaterial, som regel av tjockare PET-plast. Returförpackningarna brukar rymma 10 eller 20 liter vatten och ha pant. De samlas in efter användning, rengörs, fylls på med vatten i en buteljeringsanläggning och försluts för att sedan levereras till användarna igen.
Vattenförbrukningen i hemmen och arbetsplatser i Brasilien avviker inte från den i andra länder, varför en dricksvattenreturförpackning töms på 1-3 dagar. Tomma behållare samlas in och transporteras som regel öppet utan skydd. Alla som arbetar med dricksvattenhygien och provtagning vet att det kan vara svårt att skydda dricksvatten från kontaminering. Returförpackningarna hanteras av flera personer och exponeras för olika smittorisker på sin väg tillbaka från användare till vattenfabrik. Rengörning, hygienrutiner och kontrollinsatser för att skydda vattnet blir därför av stor vikt för att garantera ett hälsosamt och rent vatten.
Undersökningen
Det är kanske inte märkligt att tidigare studier i Brasilien rapporterat att 50–72% av prov från förpackat vatten som såldes i 20 l flaskor var otillfredsställande för konsumtion på grund av mikrobiologisk kontaminering, inklusive föekomst av indikatorer för fekal kontaminering. I en studie i delstaten Rio de Janeiro under 2017-2018 följde Vasconcellos och medarbetare (2019) upp tillståndet för förpackat dricksvatten i 20 l returbehållare med hjälp av traditinella odlingsmetoder och med modern PCR-teknik. De tog totalt 33 representativa prover (tre från varje parti, totalt 99 enskilda prover från 15 olika märken) av icke-kolsyrat dricksvatten från returbehållare, som samlades in på bensinstationer, restauranger, kontor och andra kommersiella anläggningar runt om i delstaten Rio de Janeiro. Proverna transporterades individuellt till laboratoriet och lagrades i omgivningstemperatur tills dess analys gjordes.
Totala koliformer och E. coli detekterades i 16 (16 2%) och 2 (2 0%) av de 99 individuella proverna som analyserades. Dessa 16 (16 2%) enskilda prover klassas som otillfredsställande för konsumtion enligt brasiliansk dricksvattenreglering, som stadgar att totala koliformer eller E. Coli inte får förekomma i förpackat dricksvatten (<1 cfu/100 ml). Men dessutom förekom indikatororganismer totalt sett i 13 av de 33 analyserade partierna, vilket medförde att 39% av behållarna innehöll dricksvatten som var otjänligt eller tjänligt med anmärkning, för att använda svensk nomenklatur. Olika prov från samma behållare kunde ha mycket olika halt bakterier. Dessa resultat visar hur viktigt det är att ta flera prover från samma parti för analys eftersom kontaminering inte är homogen i vattenvolymen. Kontaminering kan bero på vattnet, behållaren, handhavandet, hur behållaren förslutits, hur den kopplats in i dispensern och hur dispensern (kranen) hanteras på platsen där den är uppställd.
Därtill undersökte forskarna om det fanns Cronobacter i vattnen. Släktet Cronobacter tillhör familjen Enterobacteriaceae och består av fem kända arter. Fram till 2007 räknades de till Enterobacter sakazakii men tack vare utvecklingen av molekylär bioanalys kunde Enterobacter sakazakii delas upp och ett nytt släkte definierades 2007. Cronobacter har isolerats från tarmen hos friska människor och djur samt från vatten, jord och olika livsmedel, men det är bara i modersmjölkersättning i pulverform, som den kopplats ihop med sjukdom. Livsmedelsverkets kunskapskälla Kontrollwiki informerar att Cronobacter kan hamna i modersmjölkersättningar på flera sätt. Den kan finnas i råvarorna eller kontaminera själva produkten efter pastörisering. Den kan också tillföras via vattnet eller flaskan när modersmjölkersättningen bereds. Förekomst av Cronobacter kan innebära en allvarlig hälsorisk främst för spädbarn och för personer med nedsatt immunförsvar. Ur dricksvattensynpunkt betyder det att ett vatten med Cronobacker kan kontaminera modersmjölkersättning i pulverform och torkade dietlivsmedel.
Cronobacter kan orsaka mycket allvarliga infektioner som blodförgiftning, hjärnhinneinflammation och vävnadsskadande tarminfektion. Dödligheten varierar mellan 20 och 50 procent och överlevande kan få svåra komplikationer, till exempel neurologiska funktionsnedsättningar.
I artikeln redovisar Vasconcellos och medarbetare hur de analyserade förekomsten av Cronobackter enligt ISO 22964: 2017 och USA:s Food and drug administrations (FDA) manual för mikrobiell analys. Molekylär karaktärisering av Cronobacter-isolat gjordes med hjälp av realtids-PCR och sekvensering av bakterierns DNA. De undersökte också om Cronobacterna var känsliga för 13 olika antibiotika. I ett prov kunde C. malonaticus ST440 (Cronobacter MLST-databaser ID 2646) identifieras. Cronobacterna korrelerade inte mot någon indikatororganism. Alla antibiotika hade avdödande effekt.
När mjölkpulver blandas till modersmjölkersättning anger tillverkaren att vattnet först skall pastöriseras och värmas upp till 70oC. Detta ger en god avdödning av patogener. Men många konsumenter i Brasilien betraktar förpackat dricksvatten som säkert och hoppar över pastöriseringen. Det innebär att det finns en risk att smittspridning sker från dåligt vatten till spädbarn. Författarna menar att man i Brasilien måste kräva betydligt mer kunskap och hygienkontroller av dem som förpackar dricksvatten i returbehållare.
Slutsatser
Studien är intressant på flera sätt. Den visar vilka betydande hygieniska risker som finns när dricksvatten inte hanteras i trycksatta system avskiljda från kontamineringsvägar. Den visar också att ett vatten inte behöver vara säkert bara för att det levereras i en separat behållare och säljs under ett eget varumärke. Men med hjälp av PCR-teknik och sekvensering kan man vid mikrobiell kontroll av dricksvattenkvalitet på många nya sätt undersöka om det förekommer patogener i dricksvattnet. Allmän hygienkontroll genom analys av indikatororganismer är fortsatt viktig men den berättar inte allt. I aktuelt fall var den inte tillräcklig för att identifiera förekomst av patogener i förpackat dricksvatten. Indikatororganismerna räcker inte till fullt ut, vilket förvisso inte är en ny observation, men ändå en viktig kunskap för att följa mikrobiell kvalitet i dricksvatten. För svenskt vidkommande pockar nog också kunskapen om att PCR och sekvensering kan användas för att i detalj förstå den mikrobiella sammansättningen i ett vatten, att betydligt flera mätningar bör göras av mikrobiell kvalitet, inte bara av förpackat vatten, utan även av kommunalt dricksvatten. Mera forskning och mer kunskap behövs.
Källa: L. Vasconcellos, V.M. Medeiros, C.O. Rosas, S.J. Forsythe, C.M.C.P.A. Romão och M.L.L. Brandão: Occurrence of total coliforms, Escherichia coli and Cronobacter species in commercially available 20 l bottled drinking water sold in Rio de Janeiro State, Brazil. Letters in Applied Microbiology 69, 431—437, 2019. doi:10.1111/lam.13235
