En ny studie visar att människor som konsumerar medier som TV-reklam och TV-nyheter är mindre aktiva i miljöfrågor än människor som uppger att till exempel tryckta media och internet är deras huvudkällor till nyheter. Forskarna har studerat hur människors optimism över den egna situationen påverkar hur vi tar till oss och omsätter miljöinformation.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Det är en grupp spanska forskare som har studerat så kallad optimism bias, alltså hur människor tenderar att ta till sig dåliga övergripande nyheter med förbehållet att det inte drabbar en själv. Det leder till att en ökad mediabevakning av miljöfrågor inte nödvändigtvis leder till ökad handling och aktivism i miljöfrågor. Forskarna har studerat hur olika typer av medier uppmuntrar människors aktiva engagemang i miljöorganisationer och demonstrationer, definierat som miljöaktivism.
För miljökommunikatörer är det vikigt att förstå samspelet mellan olika typer av media, optimism bias (påverkan) och miljöaktivism, menar författarna. En del typer av media fungerar bättre än andra när det gäller att utveckla positiva beteenden för miljön och menar att optimism bias är en del av svaret till frågan varför det är så.
Optimism bias är den psykologiska mekanism som kan illustreras av att människor upplever att det är mindre troligt att de själva upplever negativa framtida upplevelser, utan att det istället är mer troligt att de får mer positiva framtida upplevelser än andra människor. Individer ser gärna sin egen framtid genom optimistiska linser.
Undersökningen
650 personer användes i studien och bortfallet var överraskande lågt, 592 personer (91%) deltog i slutänden. Forskarna använde en skala för att värdera miljöaktivism, där deltagarna fick ange om de deltog i vissa typer av föreslagna aktiviteter. Respondenterna fick också ange hur de uppfattade mediainfluenser på sig själva på en sju-gradig skala. De grundläggande typerna av media var TV, radio, tryckta medier samt internet. Inom dessa analyserades också olika typer av innehåll som kampanjer, nyheter, annonser, intervjuer, dokumentärer med mera.
När det gäller begreppet optimism bias fick respondenterna uppge hur de trodde att 19 olika miljörisker som till exempel föroreningar, besprutningsmedel och vattenbrist, skulle påverka dem själva, följt av en värdering av hur de trodde att samma miljörisker skulle slå mot en genomsnittlig person i deras egen ålder och sociala bakgrund. Även här gällde en sjugradig skala.
Resultat
Forskarna såg ett tydligt och grundläggande resultat i att optimism påverkan för den egna personen är en viktig faktor för vilket inflytande media har på människors miljöaktivism. Slutsatserna är att människor som i huvudsak får information via TV-kampanjer, -nyhter, -reklam och -serier rapporterar en lägre miljöaktivism medan människor som använder internet, TV-dokumentärer, intervjuer och tryckta medier, rapporterar en högre andel miljöaktivism.
Internet och tryckta medier associerades mest med personligt engagemang. Medan optimism bias dämpar sambandet mellan TV-dokumentärer, intervjuer och radio, och miljöaktivism. Forskarnas slutsats är att dessa medier lämpar sig bäst för miljökampanjer.
Källa: D Jiménez-Castillo, José Manuel Ortega-Egea. Too positive to change? Examining optimism bias as a barrier to media effects on environmental acivism. Journal of Environmental Psychology 43 (215) 216-225.
