Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

Effektiviteten hos en nationell hydrologisk riskkommu

Internationell VA-utveckling 2/18

I en studie har irländska forskare undersökt effekterna av en nationell kampanj om enskilda avloppp på Irland. Syftet med kampanjen var att minimera påverkan på människors hälsa och miljö, från enskilda avlopp. Metoderna som den irländska staten använde var samverkande inspektioner och informationsspridning. Undersökningen visar dock att resultatet av kampanjen var klent och att den folkliga attityderna mot vattenrelaterad reglering snarast blev mer negativ under undersökningsperioden, något som kan förklaras med andra parallella politiska och ekonomiska skeenden.

Av: Erik Winnfors Wannberg

Irland har en stor andel enskilda avlopp. Cirka en tredjedel av hushållen (>75% av hushållen på landet) är inte anslutna till kommunalt VA. En hög andel av dagens enskilda avloppssystem i Irland beräknas fungera bristfälligt. Många är också placerade nära privata brunnar och samfällighetsvattentäkter. Risken för att avlopp ska kontaminera grundvatten anses som hög. Beräkningar har gjorts på att cirka 25 000 enskilda avloppsanläggningar aktivt förorenar grundvatten idag och så mycket som 120 000 förorenar ytvatten. Nyligen genomförda studier visar på en nationell ökning av vattenburna infektioner under det senaste årtionde med ett konstaterat samband mellan bekräftade fall och tidigare exponering av privata brunnar.

Efter påtryckningar och böteshot från EU-kommissionen antog Irland en ny lagstiftning 2012. Där finns flera åtagande för innehavare av enskilda avloppsanläggningar med. För att komma tillrätta med problemen utvecklades en övergripande nationell inspektionsplan (NIP), med målet att skydda den allmänna hälsan och miljön genom en dubbelriktad strategi med inspektioner och utbildning.

Kommunikationsstrategin bestod av en medvetenhetskampanj riktad mot allmänheten där fokus låg på att kommunicera nyckelmeddelanden om rent vatten och vikten av bra underhåll av enskilda avloppsanläggningar. Kampanjen gick nationellt genom tidningar, radio, tv och en webbsida. Samtidigt spreds informationsblad genom lokala myndigheter. Lokalt användes också mejl till registrerade innehavare av enskilda avloppsanläggningar, informationspaket, lokala myndighetshemsidor, lokalradio, lokaltidningar, skolbesök, sociala medier med mera.

Forskarna har haft fyra frågeställningar när de undersökt resultaten av kampanjen:

  1. Vilken är nivån av miljömedvetenhet och riskuppfattning bland enskilda-avloppsägare efter kampanjen?
  2. Har nivåerna av mijömedvetenhet och riskuppfattning ändrats över studieperioden?
  3. Har processen med att nå allmänheten lyckats, om inte så varför?
  4. Vilka tillägg kan göras för att optimera hydrologisk information gentemot allmänheten?

Undersökningen

Undersökningen genomfördes med i slutänden 1 634 respondenter i en ”före och efter”-designad studie. Den föregicks av en liten pilotstudie för validering av kartläggningen. Datan från pilotstudien finns inte med i analysen.

Frågeformuläret innehöll fem sektioner:

  1. Respondentens sociodemografi och allmänna uppgifter om respondentens enskilda avloppsanläggning.
  2. Inspektion och underhåll av den enskilda avloppsanläggningen (historik, kunskaper med mera).
  3. Den nationella inspektionsplanen (NIP). Medvetenhet och engagemang.
  4. Registrering och sanering av befintlig enskild avloppsanläggning. Innefattar bland annat kunskaper om lagstiftning.
  5. Hydrologisk kontaminering. Omfattar kunskaper om hälsorisker och tidigare förekommande föroreningar.

Undersökningen genomfördes under ett halvår och genomfördes genom rekrytering av respondenter via online- och mail-rekrytering. Undersökningen genomfördes med en garanti att respondenterna var anonymiserade. Inga ekonomiska belöningar erbjöds. Denna ”efter”-del av studien hade 533 respondenter som genomförde hela undersökningen.

Resultat

Strax under 70% av respondenterna hade kunskaper om NIP. Fastighetsägare och kvinnor var två grupper som hade större medvetenhet om NIP (x1,5 respektive x1,6). En annan viktig faktor var ålder, där medvetenheten steg med ålder.

Forskarna skiljer sedan på kognitivt engagemang respektive engagemang i beteende. Det kognitiva engagemanget, medvetenheten, steg under kampanjen från 58,5% innan kampanjen till 80% efter kampanjen. Omvänt så påverkades inte något engagemang i beteendet hos befolkningen. Författarna menar att NIP-aktiviteterna inte var engagerande utan enbart resulterade i ett spridande av information. För att få ett resultat krävs ett givande och tagande av information, menar forskarna. Kampanjen saknade strategier för engagemang, är deras slutsats.

Kampanjen verkar ha resultaterat i ett erkännande av kontamineringsrisker men andra faktorer verkar ha begränsat viljan till förebyggande åtgärder. Här spelar tidigare erfarenheter, socio-ekonomisk status och en mängd andra faktorer in.

NIP-kampanjen var också rent kontraproduktiv gentemot relativt stora grupper, visar studien. En hel del respondenter ändrade inställning till en mer negativ attityd gentemot att åtgärda sin enskilda avloppsanläggning under kampanjen. Här menar forskarna att en misstro mot myndigheter spelar in. En pågående försämring av den ekonomiska utvecklingen på Irland och omdebatterade beslut om att införa vattenavgifter på Irland har haft betydelse för resultatet.

Forskarna hittade inget stöd alls för att mottagande av information och respondentens beteende relaterade. De konstaterar att det är mycket oroande inte minst med tanke på de rapporterade nivåerna av mikrobiologiska föroreningar i vattentäkter på den irländska landsbygden.

De här kontrasterande resultaten visar på den inneboende komplexitet när det gäller påverkan på beteendet i en population, karaktäriserad av stratifiering (hierarkiska strukturer) som delar in befolkningen i olika grupper av medvetenhet, attityder och beteenden.

Sammanfattningsvis så var den stora irländska NIP-kampanjen misslyckad. Mycket få innehavare av enskilda avloppsanläggningar tog egentligen del av den information som distribuerades ut. Attityder och förhållningssätt rörande till exempel underhåll som slamtömning ändrades inte.

Forskarnas bedömning är att kommunikation i mycket högre utsträckning måste anpassas gentemot olika målgrupper. Det visar även andra undersökningar från miljöområdet. Kampanjer måste också utformas utifrån kunskaper om beteende och kognitiva teorier.

Det finns (på Irland) ett minskat förtroende för myndigheter som måste tas i beaktande. Det samspelar också med en skeptisism mot regleringar, menar forskarna.

Deras råd är att i högre utsträckning använda kommunikation ansikte-mot-ansikte för att återuppbygga förtroendet för miljöförvaltning. Särskilt på landsbygden är det viktigt att få en spridning från mun-till-mun där samtalet är en viktig byggsten.

 

Källa: Paul Hynds, Owen Naughton, Eoin O´Neill, Simon Mooney. Efficay of a national hydrological risk communication strategy: Domestic wastewater treatment systems in the Republic of Ireland. Journal of Hydrology 558 (2018) 205-213.

Annons Wateraid