I Australien är alternativa vattenkällor en viktig lösning i vattenförsörjningen. En förståelse för hur människor använder och värderar tekniska lösningar har visat sig väl så viktigt som de tekniska lösningarna själva. Det kan gälla dammar, avsaltningsanläggningar, återanvänt dag-/spillvatten eller lösningar för vattenbesparing i hemmet. Oavsett teknisk lösning är framgången avhängig av användarnas inställning.
Av: Erik Winnfors Wannberg
I Australien finns många regioner med vattenbrist. Myndigheterna har bland annat försökt uppmuntra till att spara vatten genom att återvinna avloppsvatten som dricksvatten efter avancerad rening. Utvecklingen har dock hämmats av lokalt motstånd. Enligt forskarna som genomfört denna översikt har vatteningenjörer gång på gång förvånats över att deras lösningar på flera områden, till exempel med insamling av dagvatten, inte fungerar optimalt på grund av ointresse.
CSIRO, Australiens vetenskapliga och industriella forskningsorganisation, har genomfört flera studier för att se hur människor accepterar och använder lösningar för urban vattenförsörjning.
Exemplet Adelaide: Studien undersöker den optimala mixen av råvattenkällor för att säkra Adelaides vattenförsörjning. Staden har en lång historia av vattenbrist. Det naturliga avrinningsområdet har gett allt mindre vatten under senare decennier. Samtidigt har invånarantal och industri ökat.
De alternativ som vattenansvariga myndigheter presenterat är en nyligen drifttagen avsaltningsanläggning, återanvändning av dagvatten och avloppsvatten samt effektivisering av utnyttjande av grundvatten och ökat uttag av ytvatten från närliggande vattendrag. Allt i en mix för att klara vattenförsörjningen till 2050.
År 2013 inleddes ett arbete med att förankra strategin hos befolkningen och undersöka attityder till både miljömässiga och finansiella konsekvenser. De åtgärder som fick minst stöd var att öka uttaget från närliggande River Murray samt att öka inslaget av avsaltat vatten. Motståndet handlade om en vilja att bevara naturliga ekosystem. Eftersom avsaltningsanläggningen redan var byggd var fördragsamheten med den större men det fanns en misstro mot energi- och driftskostnader.
Återanvändning av avloppsvatten i sydöstra Queensland: Genom fokusgrupper undersöktes attityderna till renat återvunnet vatten, med start 2008. Många deltagare återgav en stark tilltro till teknik men kände ändå en oro för risker med systemet. Det handlade mycket om tillit och känslor, den så kallade äckel-faktorn. En slutsats från studien är att det nog går att övertyga en majoritet av befolkningen att acceptera ett återvinningssystem men att det kommer att gå åt stora insatser för att bibehålla tilltron till systemet. Därför måste tilltron till myndigheternas förmåga stärkas. Samtidigt skulle de kvarstå en minoritet av invånarna som inte under några omständigheter accepterar lösningen.
Innan tekniklösningen drevs vidare så ändrades nederbördsläget över en längre period och frågan har för tillfället försvunnit från dagordningen.
Forskarna redovisar vidare exempel från ett par geografiska och teknikområden till.
Slutsatser
Forskarnas slutsatser efter genomgången är några genomgående drag.
- Upplevd rättvisa i beslutsprocessen och en tilltro till myndigheterna är avgörande för acceptansen av tekniska vattenlösningar.
- Det fanns ett momentum under ett antal år då en massiv torka drabbade Australien under flera år. Det gjorde invånarna mer mottagliga för nya lösningar och högre kostnader.
- Det var viktigt att inte bara förstå hur invånarna tänker och beter sig utan även hur de interagerar mellan sociala, tekniska och ekologiska system.
En slutsats är att det är mycket viktigt att se till sociala och psykologiska faktorer om stora omläggningar av råvattenkällor ska genomföras. Rätt genomfört kan människors agerande bli en viktig drivkraft i förändringen.
Källa: Anneliese Spinks, Kelly Fielding, Aditi Mankad, Rosemary Leonard, Zoe Leviston, John Gardner. Dipping in the well: how behaviours and attitudes influence urban water security. Social Science and Sustainability, kap 9. Schandl/Walker, 2017.
