Diffus grundvattenförorening med nitrater och pesticider är ett problem i jordbruksområden. Ansvarsfördelningen är ofta oklar och här meddelas erfarenheter från Danmark och England.
Av: Jörgen Hanaeus
Utvecklingen av diffus grundvattenförorening till följd av jordbruksverksamhet har följts under ett femtiotal år i två nordeuropeiska länder som är starkt beroende av grundvatten för samhällelig vattenförsörjning; Danmark och England (östra).
I Danmark har pesticiderna med metaboliter krävt den största uppmärksamheten, men även nitratkoncentrationerna har varit höga.
I östra England har problemen med höga nitrathalter övervägt, men pesticidspridningen har också börjat infogas i mätarbetet.
Diskussion pågår om ansvaret för dessa problem ska läggas på regulatorisk nivå rörande tillåten markanvändning eller om den vattennyttjande organisationen ska bära ansvaret via vattenbehandling.
Bakgrund
Diffus grundvattenförorening via jordbrukets markanvändning togs först upp på agendan i England 1982 pga starkt ökande nitrathalter. Underhand inkluderades även pesticider i problematiken.
Föroreningssituationen har dokumenterats på flera håll i norra Europa där spannmålsodling pågår och det är ett problem att EU:s vattendirektiv inte behandlar frågan.
Då grundvattenakvifärerna ofta är mäktiga kan en påtaglig fördröjning ske mellan tillförsel och respons på oönskade ämnen i vattnet. Särskilt kritiskt är läckage av näring och pesticider där omvandling av skogs- och betesmarker till odlingsmark har genomförts.
Både Danmark och östra England är starkt beroende av grundvatten till den publika vattenförsörjningen och har dessutom en lång historia, mer än 50 år, av omfattande spannmålsodling. I Danmark idag är 60 % av markytan odlingsmark, medan skog och betesmarker står för 13 resp 12 %. I östra England är andelen odlingsareal ännu större, 80-85 %, med endast 5 % skogsmark.
I östra England domineras vattenförsörjningen av två stora vattenföretag medan Danmark har 87 små regionala organisationer varav de största har tagit fronten mot den jordbruksorsakade föroreningen. 2000 små vattenverk är involverade här.
Markförhållandena är likartade i de båda länderna, men i stort är huvudakvifären i östra England ”the Chalk” den känsligaste pga mycket tunna överliggande jordlager. De danska motsvarigheterna är något tjockare.
Båda dessa regioner har upplevt allvarlig grundvattenförorening sedan omkring 1980.
Den heterogena problembilden gör att ett samarbete mellan aktörer blir mycket önskvärt; från myndighetsnivån kan man t ex önska bevarandezoner för grundvatten eller registrering av pesticidanvändning.
Danska förhållanden
Det danska jordbruket är ett av de större i världen med en omfattande användning av kvävegödsel och stor boskapsskötsel. Omkring 25 % av omsättning i privat sektor kommer härifrån.
Den danska vattenförsörjningen är till stor del grundvattenbaserad, med relativt liten vattenbehandling. Nitrathalten steg fram till 1980-talet då den uppmärksammades och därefter är tendensen svagt fallande. Kurvan följer överskjutande mängd nitrat från gödslingen och denna har alltså också reducerats (från som mest 180 kg N/ha) de följande decennierna.
Det mätprogram som startades 1989 (NOVANA) visade att 51 % av de danska brunnarna innehöll pesticider eller deras metaboliter och 15 % i halter över 0,1 µg/L. I 72 % av brunnar med yngre, grundare grundvatten höll 39 % halter över 0,1 µg/L. Den mest detekterade komponenten var DPC, en metabolit från kloridazon (förbjöds i Danmark 1996, i Sverige 2007). Även DMS, en metabolit från diklorofluanid (förbjuden i Danmark 2003) och tolyfluanid (förbjuden 2010), fanns i höga halter och orsakar fortfarande problem för vattenförsörjningen, vilket vittnar om långa uppehållstider för grundvattnet.
Bland motåtgärder fanns en förbrukningsskatt, vilket minskade hushållens vattenförbrukning med 40 % till 101 L/p, år (2020). En nationell plan för att minska pesticidinnehållet antogs 2022. Här ingår tillstånd för användning, riktad inspektion samt rådgivning. Hydrogeologisk kartering har också utförts i stor skala varvid 320 miljoner € har satsats.
Engelska förhållanden
Spannmålsodlingen ökade påtagligt inom ”the Chalk” från 1950, med åtföljande hög nitrattillförsel som underhand ökade halten i grundvattnet till >50 mg/L. Halten stiger fortfarande (med 0,4 mg NO3-/L, år) och bedöms bli som högst år 2025.
Pesticidinnehållet i grundvattnet mäts också och atrazin samt simazin med metaboliter är de som återfunnits med högsta halter. Ca 1500 prov årligen har tagits i området men ännu har inte fler än 2 % av proverna visat halter >1µg/L.
Inom the Chalk har den diffusa föroreningen från jordbruk lämnats till ”the Environmental Agency” som starkt rekommenderat att undvika höstgödsling. Sådan bör endast användas för oljeväxter och då med max 20 kg N/ha.
Alltjämt finns områden med nitrathalter 60-80 mg/L och vattenbolagen försöker lösa dessa genom att kombinera med lågkoncentrationsbrunnar och även att ha högre taxa där den relativt dyra nitratseparationen används i vattenverk. Hushållsförbrukningen är ca 150 L/p,år.
Atrazin och simazin är förbjudna pesticider sedan 2005.
Sammanfattande slutsatser
Åtgärdsfrågan kan närmas genom att bestämma om tillrinningsområdet för grundvattenbrunnar ska tillhöra vattenverket eller om åtgärder inom området i fråga ska regleras via myndighet.
Tidskrift
Water Quality Research Journal. IWA/Canada.
Källa: Foster, Stephen 1,2) & Kaergaard Bjerre, Troels 3) Diffuse agricultural pollution of groundwater: addressing impacts in Denmark and Eastern England. Water Quality Research Journal, wqrj2022022.
Foster, Stephen 1,2) & Kaergaard Bjerre, Troels 3)
University College, London
International Water Association; Groundwater Management Group
VCS, Danmark
Kontakt: DrStephenFoster [a] aol.com
