Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

Det är vad du gör och när du gör det

Internationell VA-utveckling 3/18

Om upplevd likhet i vattenbesparingsbeteenden i hushållet. Forskarna har undersökt hur beteenden som människor uppfattar som liknande varandra, ger en (positiv) spridningseffekt. Resultatet är en indelning där beteenden i hushållen sorteras i olika kluster. Det här kan användas för att se vilka miljömässigt positiva beteenden som kan förstärka varandra. Det de australiensiska forskarna tittat på är vattenbesparing.

Av: Erik Winnfors Wannberg 

Tankemönstret kring spridningseffekter är ett antagande om att praktisera ett miljömässigt beteende kan skynda på eller katalysera, omfamnandet av andra miljömässiga beteenden.

Samtidigt antyder undersökningar att en så kallad katalytiskt beteendeförändring är mer trolig då det utlösande beteendet upplevs som likt det nya, till exempel inom ett specifikt miljöområde. 

De introducerar också begreppen effektivitet kontra reduceringar för att visa på hur olika beteenden fungerar – att till exempel utnyttja en energikälla effektivt eller alternativt att reducera användningen av energikällan är två olika sätt att förhålla sig till miljöpositivt beteende.

Forskarna har undersökt upplevd likhet (percieved similarity) av miljöpositivt beteende i utvalda målgrupper, i en kontext av vattenbesparingsbeteenden.

Hushållen är de största vattenförbrukarna i Australien. Vattenkonsumtionen har gått ned dramatiskt under senare år när hushållen börjat anamma vattenbesparingsåtgärder. Fokus i studien ligger på att undersöka vilka dimensioner eller attribut inom vattenbesparingsbeteenden som är nycklar till upplevd likhet hos urbana hushåll. Forskarna har velat ha svar på två huvudfrågor:

1) Vilka vattenbesparingsbeteenden i undersökningen upplevs som lika, i hushållen?

2) Varför upplevs de som lika; specifikt, vilka kriterier använder hushållen för att se likheterna?

Metod

Forskarna har använt en multipel sorteringsprocedur (MSP). Deltagarna ska kunna sortera objekt och förklara sin kategorisering. De använde 32 deltagare som rekrytererades via universitetsnätverk, vilket kan vara en svaghet i studien. I övrigt varierade dem i ålder, kulturell- och utbildningsbakgrund.

Deltagarna fick 44 kort med olika vattenbesparande beteenden att sortera. De fick ställa upp helt egna kriterier och motivera varför de gjorde sina val för att lägga ihop vissa beteenden som lika.

MSP användes i den första sorteringen men det gjordes också en hierarkisk klusterindelning sedan.

Resultat

I slutänden fick forskarna fram tre stycken huvudsakliga kluster där beteenden som uppfattades som lika var insorterade.

I kluster 1 hamnade mest inomhus-reducerande aktiviteter. Köks- och mat relaterade beteenden blev en tydlig grupp (1a). Badrumsrelaterade beteenden, som att stänga vattenkranen och minska antalet spolningar samt ta kortare duschar fick en nästan 100-procentig samstämmighet i kluster 1b. Kluster 1c var något otydligare. Där hamnade en del inomhusrelaterade aktiviteter som att sänka luftkonditioneringen tillsammans med utomhusaktiviteter som att minska biltvättandet och kompostera matrester.

Kluster 2 omfattade utomhus, trädgårds- och växtlighetsrelaterade beteenden. Där fanns effektivitetsrelaterade beteenden när det till exempel gäller val av plantor och grässorter tillsammans med effektiv bevattning (2a). I 2b finns reducerande beteenden inom vattenanvändning utomhus. Det tredje klustret omfattar effektivitet och underhåll. I 3a återfinns läckreparationer (utom- och inomhus). I 3b finns inomhusåtgärder som rör disk- och tvättmaskiner, lågspolande toaletter och duschmunstycken med mera. Slutligen i kluster 3c finns utomhusåtgärder kring vattentankar, bevattningssystem och liknande.

Slutledning

Den främsta faktorn som höll ihop beteenden så att de klassades som lika, var plats. Inom- eller utomhus och vilket rum som beteendet kopplades till visade sig viktiga. Den näst viktigaste faktorn var typ av beteende; effektivitet/reducering/underhåll.

Den tredje mest använda definitionen av likhet inom klustren var hur lätt beteendet var att genomföra, arbetsinsats. Här kommer också kostnad in. Det minst använda sorteringsinstrumentet var personlig övertygelse.

Studien föreslår alltså att det finns skiljelinjer mellan vilka typer av miljöpositiva beteenden som smittar av sig på varandra och får en spridningseffekt. De som arbetar för att förändra miljömässiga beteenden måste därför skaffa sig kunskap om vilka beteenden som smittar av sig på varandra, därför att mottagarna uppfattar dem som likartade. Genom att välja ut nyckelaktiviteter som upplevs som lika beteenden som redan finns hos ett hushåll, ökar chanserna att ändra beteenden ordentligt.

 

Källa: Sarah Kneebone, Kelly Fielding, Liam Smith. It´s what you do and where you do it: Percieved similarity in household water saving behaviors. Journal of Environmental Psychology 55 (2018) 1-10.

Annons Wateraid