Det är möjligt att intensiv mediaövervakning ger en felaktig rapportering till sjukvården, vid ett större infektionsutbrott. En brittisk studie har tittat på möjligheterna att skilja en verklig ökande sjukdomsrapportering från en mediadriven ökning, i samband med en kokningsrekommendation för ett Cryptosporidium-utbrott 2015.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Under augusti 2015 så utlystes en kokningsrekommendation för dricksvattnet i delar av nordvästra England (Blackpoolområdet och Lancashire), efter att Cryptosporidium oocyster identifierats i ett vattenverk. Genom att använda en prospektiv (framåtblickande) syndromövervakning så har forskarna sett en signifikant ökning av inrapporterade fall av och förfrågningar om gastroenterit (infektion i mag-/tarmkanalen) och diarréer till rådgivning och olika delar av sjukvården i det drabbade området. Däremot kunde inga fall kopplade till Cryptosporidium i dricksvattnet konfirmeras i laboratorierapporter. Forskarna håller det för troligt att ökningen orsakats i en beteendeförändring om hur invånarna söker vård, drivet av den intensiva mediabevakningen under kokningsrekommendationen.
I början av augusti 2015 så identifierades Cryptosporidium oocystor i Franklaws vattenverk som förser delar av nordvästra England med dricksvatten. Den 6 augusti utlystes en kokningsrekommendation för dricksvattnet, för cirka 300 000 hushåll. Händelsen resulterade i en massiv mediabevakning.
Det ansvariga vattenbolaget hade hittat spår av Cryptosporidium vid rutinprovtagning och utlyste kokningsrekommendationen så snart de var vidimerade. För att säkerställa vattendistributionen så spolades sedan ledningsnäten, vatten överfördes från andra vattendistributionsnät och UV-ljus installerades. Kokningsrekommendationen lyftes stegvis runt månadsskiftet augusti/september. Sjukvården kunde då inte rapportera några laboratorietester som visade på några konfirmerade sjukdomsfall på grund av Cryptosporidium i dricksvattnet vare sig före eller efter kokningsrekommendationen.
Undersökningen
Syndromövervakning används för att kartlägga ett sjukdomsutbrotts spridning i realtid. Data från olika delar av sjukvården samlas och analyseras.
I datan kunde man se en kraftig ökning av konsultationer för gastroenteritit hos husläkare och via rådgivningstelefon under tiden för kokningsrekommendationen i de berörda områdena. Även konsultationerna för diarré ökade direkt efter att kokningsrekommendationen utlysts.
I angränsande områden som inte berördes av kokningsrekommendationen fanns ingen ökning av vårdkontakterna. Forskarna anser att den överdrivna mediarapporteringen gjort att patienter med magbesvär som normalt inte skulle sökt vård, nu gjorde det. Det gör att det kan bli statistiska fel när syndromövervakning används som metod vid den här typen av händelser. Det är viktigt att förstå och analysera sjukvårdsrapporteringen för att dra rätt slutsatser och inte misstolka statistiken.
I det rapporterade fallet fanns en ökning av sjukvårdsnyttjandet under kokningsrekommendationen trots att inga fall kunde konstateras utifrån Cryptosporidium i dricksvattnet. Rapporteringen behöver alltså inte nödvändigtvis bero på en ökning av gastroentertit och diarré i området. Istället kan det vara en beteendeförändring hos befolkningen som uppstått.
Slutsatser
Undersökningen är mycket intressant nu när statistik från sjukvården blir allt mer vanlig som instrument vid konfirmerade eller icke-konfirmerade sjukdomsutbrott via dricksvattnet. Händelserna får alltid stor uppmärksamhet i media och en kokningsrekommendation signalerar onekligen till invånarna att deras dricksvatten skulle kunna ge sjukdomar.
Källa: A J Elliot, H E Hughes, J Astbury, G Nixon, K Brierley, R Vivancos, T Inns, V Decrane, K Platt, I Lake, S J O´Brien, G E Smith. The potential impact of media reporting in syndromic surveillance: an example using a possible Cryptosporidium exposure in North West England, August to September 2015. Eurosurveillance 2016 Oct 13; 21(41): 30368.
