På senare år har förhöjda blyhalter i dricksvattnet till följd av urlakning från mässingsinstallationer diskuterats flitigt. Inte minst har tappkranar och kaffemaskiner varit i blickfånget och i en nyligen publicerad rapport som finns att läsa på Naturskyddsföreningens hemsida har olika tappkranar utsatts för urlakningstester där bland annat höga blyhalter noterats.
Av: Ann Elfström-Broo
Även i USA har bly i dricksvattnet uppmärksammats och i denna studie diskuteras bly från en annan och i Sverige ännu inte uppmärksammad källa, nämligen galvaniserade stålrör.
Studien
I studien konstateras att zinkskikten på galvaniserat stål i USA inte sällan innehåller betydande mängder bly, upp till 1,8 %. Hur situationen ser ut i Sverige i detta avseende är oklart, men bör självfallet undersökas.
Genom att genomföra kontrollerade laboratorieförsök, omfattande fältstudier av olika tappställen för dricksvatten i en skola i Washington DC där barn uppvisat förhöjda blyhalter i blodet, samt fältundersökningar i hushåll runt om i USA, skapades ett underlag där flera intressanta slutsatser kunde dras.
I laboratoriestudierna utnyttjades rörbitar från ett distributionssystem i Florida och rörbitarna fylldes med vatten från det lokala vattenverket. Vattnet byttes ut enligt ett standardiserat schema och veckoprov uttogs under tre veckors exponering och analyserades. Testet påminner således om det vi i Sverige kallar NKB4 och som utnyttjas för typgodkännande av installationsdetaljer. I fältundersökningarna uttogs prover vid olika strömnings- och syreförhållanden hos konsumenter.
Som indikator på att blyet härrörde från galvaniserade rör verifierades en samvariation med kadmium som också finns som förorening i flertalet zinkskikt. På detta sätt kunde man skilja bly som tillförts vattnet via blyledningar (sådana finns fortfarande i USA) från den förekomst som härstammade från galvaniserade stålrör.
Slutsatser
Laboratorietesterna visade att mycket höga blyhalter kunde erhållas som ett resultat av lakning av galvaniserade rör och från fältmätningarna konstaterades en mycket tydlig samvariation mellan bly, kadmium och zink, vilket indikerar att galvaniserade stålrör är en betydande källa till blyförorening av dricksvattnet. Mest bly i vattnet erhölls vid höga strömningshastigheter och syrefattiga förhållanden. Från mätningarna i skolan kunde det konstateras att i de prover där också kadmium detekterades, var blyhalterna i medeltal tio gånger högre än i dem där kadmiumhalten var under detektionsgränsen.
I Sverige förekommer inga blyledningar och galvaniserade rör finns i begränsad omfattning i ledningssystemen, mindre än 4 %. Däremot är det vanligt att galvaniserade rör använts i servisledningar och bly förekommer också i gamla muffar och lod för järnledningar. Att döma av den aktuella studien bör i första hand galvaniserade servisledningar undersökas i relation till eventuella blyläckage också i Sverige.
Källa: Clark, B. N., Masters, S. V. och Edwards, M., A. Lead Release to Drinking Water from Galvanized Steel Pipe Coatings, Environmental Engineering Science, 2015, 32(8), 713-721.
