Frågor som om, när och hur förekomsten av mikroföroreningar – faroämnen – ska hanteras inom vattensektorn är en utmaning för såväl myndigheter som va-verksamheter. Frågeställningarna omfattar flera ämnesområden och delar av va-verksamheten, varför stora krav ställs inte bara på ämneskunskap, utan också på samordning. I artikeln presenteras ett system som ska vara till stöd för beslutsfattare i arbetet med hur vi ska hantera mikroföroreningar inom VA-sektorn.
Av: Ann Elfström-Broo
Det aktuella projektet är en del i EUs strategi att skapa en gemensam kunskapsplattform i relation till förekomsten av mikroföroreningar inom va-sektorn. Författarna har utvecklat ett system som kan utnyttjas som stöd vid beslut om hur dessa frågeställningar ska hanteras, ett så kallat Decision Support System (DSS).
Mikroföroreningar, så som de definieras i detta arbete, är av människan tillverkade kemikalier eller material som finns eller misstänks finnas i vår miljö och som har en toxicitet eller stabilitet som med stor sannolikhet kan förändra metabolismen hos levande organismer.
Metodiken som utnyttjas bygger på tre steg: 1) kartläggning av nuvarande situation, 2) bedömning av möjliga lösningar och 3) framtagning av framtida scenarios. I det första steget görs en toxikologisk bedömning, baserat på förekomsten av mikroföroreningar i exempelvis en ytvattentäkt med tillrinningsområde. I det andra steget bedöms möjliga och tillämpbara åtgärder, där en utvärdering görs i relation till införandet av ytterligare kompletterande beredningssteg i dricksvattenproduktionen eller avloppsreningsprocessen, skärpt lagstiftning och kunskapshöjande åtgärder. Slutligen görs olika framtidsprognoser med utgångspunkt i konsumtion, hydrologi, liksom i olika lagstiftande scenarios och statistik. Efter att steg 3 genomförts kan åtgärder vidtas som förändrar den nuvarande situationen och därmed kan metodiken upprepas md start i steg 1.
Arbetet utfördes i nära samarbete med representanter från hela VA-sektorn, såväl driftpersonal och VA-chefer, som berörda beslutsfattare. I upprepade intervjuer ställdes de olika intressenterna inför frågeställningarna och tilläts ge synpunkter på vad som är viktigt ur deras synvinkel, inte minst rörande användarvänlighet och tillämpbarhet. Genom en iterativ process togs ett antal prototyper fram under arbetets gång.
En viktig uppgift var att förse de olika intressenterna med en gemensam grund i relation till hantering och strategi av mikroföroreningar, där inte minst informationsflödet mellan olika enheter inom va-sektorn var av stor betydelse. Önskemål och krav från va-sektorn var att systemet skulle innehålla faktablad över mikroföroreningar, vara transparant, ge indikationer på om omedelbara åtgärder krävdes, samtidigt som det skulle vara lättanvänt för både experter och nya användare.
Det slutgiltiga systemet för beslutsstöd innehåller information om mikroföroreningarnas fysikaliska och kemiska egenskaper, relevant lagstiftning, faror, möjliga spridningsvägar, möjliga sätt att begränsa förekomsten av de aktuella föroreningarna, samt förslag på reningsprocesser i de olika delarna av vattnets väg. En av nyheterna med det aktuella systemet är att åtgärder för att begränsa förekomsten av mikroföroreningar kombinerar tekniska metoder inom dricks- och avloppsvattenrening med icke tekniska metoder, såsom ändrad lagstiftning.
Källa: A. Fischer, T., ter Laak, J. Brondes, N. Desmet, E., Christoffels, A., van Wezel, J. P. van der HoekJournal of Environmental Management 193 (2017), 360-372.
