Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

Att skapa en vattenspararidentitet minskar vattenanvän

Internationell VA-utveckling 6/16

Istället för att undervisa om vattenbrist har forskarna undersökt möjligheten att förändra normen i ett existerande sammanhang, ett studentboende. Att få de boende att bli vattensparare.

Av: Erik Winnfors Wannberg

Försök att minska vattenförbrukningen fokuserar ofta på undervisning. Forskningen visar att den långsiktiga framgången ofta är begränsad, enligt de amerikanska forskare som står bakom den aktuella studien.

Artikelförfattarna Mallet/Melchiori utgick från en första hypotes: Att det är enklare att begränsa tillgången till vatten genom att modifiera kranar, munstycken, toaletter och annan utrustning. Modifiering i sig kan ändra beteendet varaktigt så att människor använder mindre mängder vatten.

Problemet med tillvägagångssättet är dels att installationerna är förhållandevis dyra och dels att de boende känner att anordningarna sparar vatten åt dem och underlåter att ändra beteende.

Som en utveckling vill artikelförfattarna tillämpa psykologiforskning inom identitetsområdet. Ens självbild (identitet) får människor att omfatta gruppvärderingar och att engagera sig i normativt gruppbeteende. Till exempel; att ha en grön självbild är relaterat till återvinning samt energi- och vattenbesparing, i självrapporterade konsumentstudier.

Forskarnas förslag är att försöka skapa en ny vattenbesparande identitet genom att använda en existerande kollektiv identitet.

I denna första studie jämförs effekten av att arbeta strukturellt med att modifiera VVS-utrustningen med en identitetsbyggande kampanj om vattenbesparande beteende.

Försöket

Två studentboenden på samma universitet användes som test- respektive kontrollgrupp. Ny VVS-utrustning installerades under vinterlovet i det ena studentboendet. En del studenter exponerades sedan för en kampanj med klistermärken, affischer med mera. En slogan användes för att slå fast att universitets studenter är ”Vattensparare”. Skolans gemensamma identitet och förebilder på universitet användes för att förstärka budskapet. Den andra hälften av studenterna exponerades inte för någon kampanj.

I försöket ingick även en grupp där de båda strategierna kombinerades.

Den upplevda vattenförbrukningen rapporterades genom att studenterna fick uppge om de till exempel stängde av vattnet när de borstar tänderna.

Den lokala vattenmyndigheten försåg forskarna med information om de tre senaste årens vattenförbrukning.

Resultat

När det gäller den upplevda vattenförbrukningen, självrapporterande, så rapporterade gruppen som enbart fått ny VVS-utrustning ingen beteendeförändring i hur de använde vatten.

I gruppen som omfattades av identitetskampanjen så var effekten däremot stor på åtminstone några områden enligt studenternas egna upplevelser. De tog betydligt kortare duschar och något mindre vattenförbrukning vid tandborstning och disk.

När man tittar på den verkliga vattenförbrukningen istället för den upplevda förbrukningen så kunde forskarna konstatera att vattenförbrukningen gått ned efter vårterminen i båda grupperna, förbrukningen var lägst i identitetsgruppen. Det var bara i identitetsgruppen som studenterna själva noterade förändringen.

Slutsatser

Båda vägarna att minska vattenförbrukningen fungerar. Att inkorporera vattenbesparing i ens självbild verkar fungera enligt forskarna.

Ett udda resultat är att försöket att kombinera de två hypoteserna inte fungerad bra alls ur vattenbesparingssynpunkt. De studenter som både fick identitetsprogrammet och VVS-modifieringen hade högst vattenkonsumtion. Forskarna förklarar det med att identitetskampanjen motverkade VVS-installation genom att den drog uppmärksamhet till den.

Att implementera vattenbesparing som en del i en kollektiv identitet verkar fungera. Det rimmar också väl med andra studier där slutsatsen är att normer i gruppen styr mycket av vårt beteende när det gäller miljöinsatser i vardagen.

 

Källa: Creating a water-saver self-identity reduces water use in residence halls. Robyn K Mallett, Kala J Melchiori. Journal of Environmental Pshycology 47 (2016) 223-229.

Hela artikeln finns att köpa här.

Annons Wateraid