Lukt- och smakstörningar hos dricksvatten har ofta sin orsak i att alger och bakterier i råvattentäkten producerat luktämnen. I artikeln har modeller framtagits för att kunna förutsäga när störningar förväntas inträffa. Statistiska metoder har tillämpats på ett mycket stort underlag. Resultaten visar att man med god säkerhet kan förutsäga kommande luktstörningar. Därmed kan endera åtgärder vidtas på vattenverket eller konsumenterna förvarnas att störningar kommer uppträda.
Av: Ann Elfström-Broo
I arbetet har två statistiska metoder används, dels linjär regression, dels random forest eller ”slumpskogar”. Den senare modellen är en så kallad ensemble-metod som används för att hitta trender i en stor mängd data.
Som underlag utnyttjades vattenkvalitetsdata från sjön Buffalo Pound Lake i Kanada som utgör råvattentäkt till det loka vattenverket, vilket försörjer ca 230 000 konsumenter med dricksvatten. Data från veckovisa analyser har utnyttjas för en så lång tidsperiod som 24 år, dock endast veckor med fullständig parameteromfattning, totalt nästan 1 300 veckor.
Nio parametrar valdes ut och utnyttjades i det statistiska underlaget: klorofyll a, turbiditet, total-fosfor och temperatur, samt fem olika typer av växtplankton. Dessa korrelerades mot data från en luktpanel som utnyttjat den så kallade TON-metoden (treshold odor number). Denna innebär att vattnet som ska undersökas späds med luktfritt vatten och man registrerar vid vilken utspädning lukttröskeln inträffar. Vissa parametrar av betydelse uteslöts eftersom kontinuerliga data saknades. Detta gäller exempelvis kvävesystemet.
Resultaten visar på god korrelation och tillförlitliga förutsägelser oavsett utvärderingsmetod upp till två veckor före händelsen och även längre förutsägelser, upp till 26 veckor, kan göras med viss tillförlitlighet.
De olika parametrarnas betydelse varierar med prognosens längd. På kort sikt är inte förvånande limnologiska undersökningar av stor betydelse, medan förutsägelser på längre sikt också måste utnyttja temperatur och fosforhalt. Däremot tycks förekomst klorofyll a ha underordnad betydelse för prognosen.
Oavsett om man vidtar åtgärder vid vattenverket eller nöjer sig med att informera konsumenterna om kommande kvalitetsstörningar är prognoserna ett användbart verktyg. Författarna poängterar också att modellerna sannolikt inte är helt överförbara från en sjö till en annan, men genom att systematiskt undersöka de betydelsefulla parametrarna kan goda förutsägelser med tiden göras.
Källa: M. J. Kehoe, K. P. Chun, H. M. Baulch, “Who smells? Forecasting Taste and Odor in a drinking Water Reservoir”, Environmental Science & Technology, 49(18), 10984-10992, 2015.
