En grupp svenska forskare, tillsammans med en förstärkning från Australien, har tittat på hur demokratiska besluts legitimitet formar konsumenternas attityder gentemot dricksvatten. Forskarna konstaterar att konsumenter som uppfattar en beslutsprocess mer positivt också tenderar att stödja det slutgiltiga beslutet och i förlängningen också får en mer positiv attityd till dricksvattenkvaliteten.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Med exempel från Falun och Borlänge har forskarna ställt upp tre frågeställningar. De berör:
- Den övergripande demokratiska legitimiteten för beslutet, definierad som medborgarnas stöd för beslutet.
- Ingångsvärden, genomströmning och utgående värden (input, throughput, output dimensions) för beslutets legitimitet – medborgarnas uppfattade möjlighet att ge synpunkter, få överblick samt deras nöjdhet med resultatet av beslutsfattandeprocessen.
- Konsumenternas attityder gentemot dricksvatten omfattande förtroende, riskuppfattning och acceptans.
En hög nivå av tilltro till politiska beslut och myndighetsprocesser anses normalt ge invånarna bätter möjligheter att bygga ett genuint förtroende.
Studien syftar till att svara på frågan om huruvida de upplevda nivåerna av demokratisk legitimitet för ett byte av råvattentäkt i två närliggande städer (Falun och Borlänge) påverkar invånarnas förtroende för dricksvattenkvalitet och för VA-verksamheten i dessa städer.
Förväntningarna hos forskarna var att högre nivåer av uppfattad demokratisk legitimitet – vare sig det är övergripande, ingångsvärden, genomströmning eller utgående värden för legitimitet – bidrar till att bygga förtroende bland medborgarna för dricksvattenkvalitet, dricksvattenproducenter och beslutsfattare.
I Falun och Borlänge så togs ett beslut om byte av råvattentäkt år 2008. En gemensam grundvattenanläggning byggdes och i augusti 2013 började Borlänge få vatten från den nya täkten.
Medborgarnas stöd för den nya dricksvattenlösningen mättes och validerades i en undersökning. För det första så tillfrågades konsumenter om de stödde beslutet om bytet av vattentäkt. För det andra så tillfrågades konsumenter om de uppfattade att beslutet motsvarade önskemål och intressen från majoriteten invånare. Samtidigt mättes stödet och uppfattningarna hos invånarna även på andra sätt.
Resultat
Forskarna konstaterar att generellt sett så såg konsumenternas uppfattningar om dricksvatten positiva ut i både Falun och Borlänge. I Borlänge, där vatttäkten redan hade ändrats vid undersökningen, bedömde konsumenterna sin tillfredsställelse med sitt nuvarande dricksvatten vid 4,9 av 5, med 94 procent av respondenterna fullt nöjda med sitt kranvatten (5 av 5). I Falun bedömdes vattnet 4,6 och 73 procent av de svarande var helt nöjda.
Mindre än 46 procent av de svarande från Borlänge trodde dock i efterhand att beslutet att byta vattentäkt var ett bra beslut, oavsett de positiva uppfattningarna av det nuvarande dricksvattnet i Borlänge. I Falun var nästan 50 procent av befolkningen positiv om den framtida förändringen av deras vattentäkt. Sammantaget stödde nästan 54 procent av de svarande beslutet att ändra sin vattentäkt, medan 11,5 procent uttryckligen inte stödde detta beslut. En skillnad mellan de olika grupperna var att de som stöttade beslutet var betydligt mindre benägna att dela sina åsikter med myndigheterna. Slutsatsen där är alltså att det är de missnöjda som hör av sig, hälsan tiger still.
Konsumenternas uppfattningar (förtroende, riskuppfattning och acceptans) av dricksvatten var starkt korrelerade med varandra. Mer positiva uppfattningar om vissa aspekter av beslutsprocessen (såsom uppfattad öppenhet, ärlighet och kvalitet) är förknippade med mer positiva uppfattningar av beslutsprocessen som helhet, liksom med mer positiva uppfattningar om ( och mer stöd för) själva beslutet. Det indikerar också att positiva uppfattningar om vissa aspekter av processen är korrelerade med varandra. De som upplevde processen som transparent tenderade också att ha en mer positiv uppfattning om sina egna möjligheter att påverka process och beslut.
Slutledningar
Den huvudsakliga utgångspunkten för studien var att bedöma bidraget från den demokratiska legitimiteten av centrala beslut för att förbättra konsumenternas uppfattning om dricksvatten. Studien visar att olika faser av demokratisk legitimitet är starkt korrelerade med konsumenternas attityder (förtroende, riskuppfattning och acceptans). Dessutom verkar den demokratiska legitimiteten av viktiga vattenrelaterade beslut vara en viktig utgångspunkt för att bygga förtroende, som i sin tur kan sänka riskuppfattningen och öka acceptansen.
Forskarna ger tre huvudsakliga råd för genomgripande beslut om dricksvattenförsörjningen:
En öppen offentlig dialog bör stimuleras och konsumenterna bör vara tydligt informerade om hur de kan yttra sig. I det undersökta fallet rapporterade respondenterna att deras huvudsakliga informationskälla om förändring av vattentäkten var från tidningar och nästan hälften av respondenterna ansåg att myndigheterna inte hade informerat dem fullt ut om beslutet. Mediakanaler bör alltså väljas med omsorg.
Tydlig och korrekt spridd information bidrar till att involvera medborgarna i beslutsprocessen, förbättra deras uppskattning av det eventuella beslutet och i sin tur förbättra deras attityder till dricksvattnet.
Respondenter som stöder ett beslut är betydligt mindre benägna att dela sina åsikter med myndigheterna. Därför är det viktigt att förbereda material som kommer att tillgodose alla konsumenters frågor, särskilt oroliga och bekymrade konsumenter eller de som inte håller med i sakfrågan.
Källa: M Bondelind, N Markwat, J Toljander, M Simonsson, M Säve-Söderbergh, GM Morrison. Building trust: the importance of democratic legitimacy in the formation of consumer attitudes toward drinking water. Water Policy (2018) 21 (1):1-18.
