I ett försök att hitta något mönster i argumenteringen kring recirkulation av avloppsvatten har forskare i Zürich jämfört 25 studier i ämnet. Ett fåtal av dessa bedömdes ha en tillräcklig överblick; särskilt saknades sociologisk belysning av åtgärder.
Av: Jörgen Hanaeus
Efter genomgång av 25 studier om behandling och återanvändning av kommunalt avloppsvatten fann författarna fler än 150 argument för eller emot recirkulation. För att kunna jämföra studierna delades argumenten in i ett ramverk. Detta tog fasta på analysnivå (recirkulationsförlopp, VA-företag, region, land, global) samt typ av effekt (implementering, procentuell återföring, procentuell behovstäckning, synergieffekter)
Iakttagelserna från jämförbara studier sammanställdes sedan efter typ (för eller emot recirkulation) och argumentområde (socialt, natur, teknik, ekonomi, politik, affärer).
Ramverket testades sedan mot fyra australiensiska studier på stadsnivå och befanns väl fungerande.
Bakgrund
En förståelse av argument för och emot recirkulation av avloppsvatten kan underlätta val av handlingsprogram för att nå uppsatta mål på området. T ex anvisar EU-direktivet 91/271 ”recirkulation där det är passande” (appropriate), men går inte vidare i definitionen.
Australien är ett land som strävar efter en högre grad av recirkulation av avloppsvatten och regeringen satte upp målet att 30 % ska ha uppnåtts 2015.
Att bara ge siffror för recirkulationsgrad och volym är dock inte tillräckligt för att förklara skillnader mellan utvecklingen i olika länder och regioner. Amerikansk och australiensisk forskning lyfte fram en blandad struktur för att ge inspel till regeringar och myndigheter som arbetar med recirkulationsstrategier.
Målet med artikeln var att jämföra tidigare litteratur och föreslå fortsatt forskning på området. Arbetet inleddes med en jämförelse av 25 studier och fokuserades på forskningens uppläggning, inte minst för/emot-attityder till recirkulation.
Genomförande
Av de 25 artiklar som valdes till projektet behandlade 14 australiensiska förhållanden och övriga 11 internationella trender eller fall i Europa, USA eller Mellanöstern. Intressefokuseringen mot Australien motiveras av deras uttalade mål för recirkulation.
Merparten av artiklarna behandlade enskilda byggnadsenheter och endast tre studier avsåg ett större antal, >20 enheter. Två studier diskuterade generella trender i ett globalt perspektiv.
En begränsning i sammanhanget var att hälften av artiklarna saknade information om hur datainsamlingen genomförts. Flera baserades på intervjuer, med eller utan formulär.
Beträffande analysnivån har flera studier diskuterat generella recirkulationsmöjligheter. På regional nivå har svar sökts angående tryggheten i vattenförsörjning för ett visst område. Någon studie beaktar även recirkulationsmöjligheten inom ett visst land, och någon blickar ut globalt. Endast tre studier presenterade ett statistiskt angreppssätt.
Undersökta effekter var:
- Utveckling av nya strategier för recirkulation (den vanligaste)
- Implementering av program
- Andel av avloppsvatten som recirkuleras
- Andel av dricksvatten som täcks av recirkulerat avloppsvatten
- Flera av ovanstående parallellt
Utvärdering
De flesta (15) studierna fokuserade på argument för recirkulation, fyra emot och sex både för och emot recirkulation. De 25 studierna presenterade ca 160 argument; 89 för och 71 emot.
Skillnader i forskningsupplägg tenderade att förstärka olika argument. Författarna menar att studier bara ska jämföras om de a) verkat på samma analysnivå och b) undersökt samma effekter.
Det ramverk som rekommenderas för att utvärdera recirkulationsstudier innehåller sociala, policy-, natur-, tekniska, ekonomiska och affärsaspekter.
Detta ramverk tillämpades på de 25 studierna.
Resultat
Tillämpningen av ramverket visade att studierna (16) fokuserat starkt på utveckling av nya mönster. Nivåundersökningen visade också att det saknades studier på VA-företagsnivå. De förväntade effekterna var för det mesta dåligt preciserade.
Som exempel redovisas ramverkets sex aspekter på för- resp motargument på stadsnivå.
Slutsatser
För planerare kan den något abstrakta artikeln öppna ögon för flerfaktoriella betraktelser, något som i VA-branschen påminner om det svenska forskningsprogrammet Urban Water. Det blir säkert av intresse att följa de australiensiska recirkulationsambitionerna framöver.
Källa: Kunz, N.C.a,b); Fischer, M.a,b), Ingold, K.a,b) & Hering, J.G.c) (2016) Drivers for and against municipal wastewater recycling: a review. Water Science & Technology 73.2, 251-259.
Författarna från:
a) EAWAG, Swiss Federal Institute for Aquatic Science and Technology, Überlandstrasse 133, CH-8600 Dübendorf, Switzerland
b) The university of Bern, Bern Switzerland
c) IBP, Swiss Federal Institute of Technology (ETH), Zürich, CH-8092 Zürich, Switzerland
Kontakt: nadjakunz1@gmail.com
