Forskning visar att det går att påverka acceptansen för återanvändning av vatten genom information men effekten kan vara begränsad till vissa grupper av mottagare. Forskarna har undersökt mekanismerna bakom olika typer av kommunikation med allmänheten fungerar när det gäller återanvändning av vatten.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Målet med studien har varit attvärdera hur olika typer av förpackning eller vinkling av budskap (framing) när det gäller säkerheten kring återanvänt vatten, påverkar den allmänna attityden.
Framing som teori i samband med kommunikation syftar till hur medierna paketerar och presenterar information till allmänheten. Grunden för teorin är att olika problem kan ses utifrån en mängd perspektiv och således tolkas på olika sätt.
När det gäller kommunikation kring återanvänt sekundärvatten (tekniskt vatten som i de här fallen har en tänkt användning i till exempel simbassänger och för bevattning) så finns rekommenderas ofta en inkluderande dialog kring risker och fördelar, för att bygga en offentlig tillit.
Forskarna från Storbritannien har med stöd av tidigare forskning kunnat konstatera en kraftig ökning av användningen av animationer och filmer (videos) i information om vattenåtervinning.
Det har nu undersökt vilka effekter som förpackningen av budskapet har när det gäller allmänhetens inställning till återanvändning för sekundärvattenbehov. Tekniken har gällt kortfilmer med selektiv information om riskhantering av återanvänt sekundärvatten i London.
Forskarna undersöker fyra frågor:
- I vilken utsträckning kan den inledande attityden hos mottagarna förändras genom animerade filmer?
- I vilken utsträckning kan olika paketeringar påverka den inledande attityden hos mottagarna?
- I vilken utsträckning kan påverkan av paketering länkas till ett initialt stöd för mer omtvistade användningsområden för återvunnet vatten? Här undersöktes även demografiska faktorer.
- Hur kan information om återanvänt vatten utvecklas för att möta allmänhetens förväntningar och hur kan videoanimeringar användas mer effektivt?
Undersökningen genomfördes med ett relativt stort underlag respondenter som rekryterades utifrån flera olika ingångsvärden. I första omgången av undersökningen fullföljdes 753 frågeunderlag och i uppföljningen fullföljdes 479 på ett korrekt sätt.
Den demografiska datan visar en viss överrepresentation av dels etniskt vita och dels universitetsutbildade, jämfört med snittet i London.
De videomeddelanden som respondenterna fick svara på i olika grupper där paketeringen skiljde sig åt var:
En generell kontextvinkel där Londons vattenutmaningar betonades tillsammans med potentialen i återanvänt sekundärvatten som lösning. Videon var 1 minut och 13 sekunder lång.
Utöver den generella videon togs ytterligare tre videor fram som lade till olika fokuseringar.
Följsamheten mot vattenkvaliteten med fokus på tester, mätningar och skydd av hälsa och miljö.
Relativ risk – där betoningen låg på att det kan mätas föroreningar i återanvänt sekundärvatten men riskerna jämfördes med till exempel daglig användning av vanliga hygienprodukter.
Tekniskt urval där meddelandet betonade att valet av vattenprocessteknik (till exempel kolfilter eller membranfilter) kan anpassas för att ta bort föroreningar skadliga för hälsa eller miljö.
Även stödet för olika typer av användning av sekundärvatten mättes i olika grupper, högst intialt stöd hade industriell användning följt av toalettspolning och trädgårdsbevattning. Användning i simbassänger hade betydligt mindre stöd.
Resultat
Försöken visar att respondenterna tog till sig videomeddelandena att en del deltagare ändrade attityd till vissa delar efterhand. I jämförelse med kontrollgruppen hade alla varianter av budskap en påverkan.
Det generella meddelandet förstods enkelt av nästan alla (97%). Utvärderingen visar att förpackningen av de vidare budskapen hade betydelse. Vikten av vattenkvalitet, risk respektive processteknik, hade högre acceptans i de grupper som fått respektive tilläggsinformation.
Även i den generella gruppen så ökade tilltron initialt. Ett viktigt resultat är dock att i den grupp som enbart fick den generella information så avtog styrkan i acceptansen för återanvänt sekundärvatten snabbare jämfört med övriga som också fått tilläggsinformation. Mest framgångsrik var paketeringen med information om vattenkvalitet.
Sammantaget så påverkades attityderna hos en del respondenter även över tid. All information oavsett förpackning hade inverkan men forskarna är i slutänden ändå något avvaktande i huruvida resultaten om påverkan från tilläggsinformationen är säker. Det finns nämligen också påverkan när det gäller demografiska faktorer där bland annat de yngre deltagarna tog åt sig budskapen mer.
Slutligen så konstaterar forskarna att grafiska animationer är en framgångsrik metod för att informera allmänheten om vattenåteranvändning när det gäller uppfattningar om risker. Även om det i studien inte gjordes någon jämförelse med andra medier. Samtidigt tycker de ändå att undersökningen ger stöd till uppfattningen om vikten av att välja vilken information som ska användas.
Källa: D Goodwin, M Raffin, P Jeffrey, HM Smith. Informing public attitudes to non-potable water re-use – The impact of messsage framing. Water Research 145 (2018) 125-135.
