Stödet för drickbart återvunnet vatten varierar kraftigt i olika länder. Forskning och erfarenhet visar dock att befolkningen är mottaglig för information och att få ett sammanhang. Författarna pekar på en del samband som inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare och visar även Singapore och San Fransisco som två framgångsrika exempel på fungerande kommunikationsstrategier.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Studien är tänkt att ge praktiker en överblick över forskning på allmänhetens uppfattningar om att dricka återvunnet vatten samt exempel på framgångsrika införanden av alternativ råvattenförsörjning. Förhoppningen är att VA-ingenjörer, VA-ansvariga chefer med flera ska kunna tolka och använda kunskapen enkelt.
Förutsättningar
Författarna har gått igenom 58 relevanta forskningsartiklar som de klassificerade i tre olika kategorier efter ämnesval. Artikelgenomgången kompletterades med högnivålitteratur från USA och FN inom offentlig information och kommunikation i frågan.
Klassificeringen gjordes utifrån på vilket sätt som alternativa vattenresursen användes. Författarna konstaterar att det är viktigt med en tydlighet kring infrastruktursystemen, då allmhänhetens generellt begränsade förståelse av systemen skapar problem. En del av allmänhetens oro är baserad på fakta, medan en del troligen är baserad på missförstånd.
Forskarna kategoriserade artiklarna utefter vilka tekniker till alternativa råvattenresurser som de undersökt reaktionerna på.
- Avsaltning. Frågeställningar inom området avsaltning handlar främst om höga kostnader och hög energiförbrukning för system med omvänd osmos.
- Direkt och indirekt användning av avloppsvatten för dricksvattenförsörjning. Direkt återanvändning för dricksvatten (Direct Potable Reuse, DPR) kräver högre reningsinsats av avloppsvattnet och eventuell fördröjning i någon sorts reservoar men i princip återanvänds det renade avloppet i en sluten loop till drickvattenproduktion. Indirekt återanvändning för dricksvatten (Indirect Potable Reuse, IPR) betyder att det renade avloppsvattnet släpps till någon form av naturlig buffert, en öppen damm/reservoar eller ett vattendrag eller till en grundvattenakvifär. Några uppmärksammade exempel på tekniken finns i Singapore (NEWater), Orange County, El Paso, Chino Basin och San Diego i USA samt i Langford, England.
- Oplanerad återanvändning av avloppsvatten för dricksvattenförsörjning. Här sorteras vattenförsörjning som bygger på sjöar eller vattendrag som samtidigt är recipienter för renat avloppsvatten. Det kan också röra grundvattenakvifärer med infiltrationsområden som påverkas av sådana vattendrag. Som exempel tas att det finns 25 städer i USA där upp till 100 procent av råvattnet till vattenförsörjningen utgörs av uppströms renat avloppsvatten under lågvattenperioder och att Yangtze-floden i Kina som försörjer en 15-del av världens samlade befolkning med dricksvatten, upp till 20 procent består av uppströms renat avloppsvatten.
Bakgrund
Allmänhetens uppfattning varierar stort mellan olika länder. De länder där befolkningen är mest accepterande till att använda alternativa vattenresurser som dricksvatten är: Storbriannien (60%), Kina (53%, Australien (49%). Europeiska länder som Norge och Belgien ligger på 32 respektive 28% i acceptans. Lägst ligger Japan (24%), Israel (13%) och Kuwait (5%). Skillnaderna skulle kunna förklaras med demografi, kultur, vattenförhållanden och andra variabler.
Men acceptansen varierar också stort inom enskilda länder. I USA till exempel finns orter med såväl 64 procents acceptans som 15 procents. De skillnaderna pekar snarare på lokala förhållanden och lokal kontext som orsak. Det kan också peka på obalans i de undersökningar som görs. Ett orsakssamband skulle kunna vara att ”acceptans för att dricka avsaltat vatten” förväxlas av respondenter med ”stöd för avsaltningslösningar”.
Tilläggas ska också att det i många länder i världen, som i USA, är en stor andel av befolkning negativ till att även dricka det kranvatten de har idag. Det går även att jämföra med andra kontroversiella samhällsfrågor. Generellt är allmänheten mer välvilligt inställd till IPR än vad de är till kärnkraft eller genmanipulerad mat (GMO).
Det finns flera faktorer som påverkar allmänhetens välvilja gentemot alternativ råvattenförsörjning. Den mest undersökta är urk-faktorn (yuck factor) kring att dricka renat avloppsvatten. Även frågor om tilltro till myndigheter, vetenskap och teknik har undersökts mycket.
Ett tydligt svar är att om allmänheten är informerade om att det inte finns några andra tillgängliga alternativ till dricksvattenförsörjning, så är de mer accepterande.
Strategier
Den mest använda strategin för att öka allmänhetens acceptans av alternativa råvattenkällor, är att undervisa allmänheten om tekniklösningar och säkerhet. Den har bland annat tillämpats i Singapores NEWater-projekt. Likadant i den framgångsrika kampanjen i San Diego, USA.
Det finns några enkal råd i litteraturen för att förbättra kommunikationen med allmänheten. Några exempel är; att presentera IPR som en utveckling jämfört med oplanerad återanvändning av avloppsvatten som redan finns, att fokusera på orsaken till problemen (till exempel torka) istället för att bara försöka få stöd för den lösning som föreslås.
Tyvärr finns inte mycket stöd i litteraturen för att enbart undervisning av allmänheten är effektivt för att ändra attityder. Forskare varnar också för att det lätt kan uppstå en cementerande motsättning mellan experter och lekmän. Känslor och vetenskap är likvärdigt viktiga ingridienser i vattenplanering. Människor behöver få uppleva att de är lystnade på, så att en vi-känsla, en delad identitet kan utvecklas.
Ännu en ingridiens som kan skapa oförutsedda motsättningar är folkomröstningar. Ett fall som undersökts är införandet av IPR i Toowoomba, Australien, där det konstaterats i uppföljande forskning att en folkomröstning kan skapa skarpa motsättningar medan ett konstaterande av att en vattenkris ofrånkomligen kräver vissa åtgärder kan acceptera utan större motsättningar.
Författarna konstaterar att acceptansen för IPR är hög (80% eller mer) om det visar sig vara det enda alternativet för en allmän vattenförsörjning. De räknar också med att ju fler anläggningar som anläggs globalt, desto lättare blir teknikerna accepterade av allmänheten.
Praktiska tips
Utifrån forskningen och de goda exemplen i Singapore och San Diego ger författarna sju konkreta exempel på framgång i kommunikationen kring återvunnet vatten:
- Använd ett namn för IPR som inte innehåller ordet avlopp (som NEWater i Singapore).
- Ha en enad och trygg front gentemot allmänheten.
- Ha en tidig och öppen dialog med media.
- Ha en oberoende rådgivande expertgrupp.
- Hitta framträdande och förtroendeingivande kända personer som kan visa att vattnet är säkert.
- Förklara hur säkert IPR är.
- Basera inte allmänhetens engagemang enbart kring frågan om teknisk säkerhet.
Slutledning
Artikeln är lättläst, finns tillgänglig och utgör en mycket intressant genomgång av forskningsläget i en kommunikationsfråga som kan komma att bli aktuell i flera svenska kommuner. Det går att notera att den svenska kommun som genomfört en kampanj i frågan, Mörbylånga, har prickat in de flesta av de råd som författarna ger till lyckad kommunikation.
Källa: C Furlong, J Jegatheesan, M Currell, U Iyer-Raniga, T Khan, A S Ball. Is the global public willing to drink recycled water? A review for researchers and practitioners. Utilities Policy 56 (2019) 53-61.
