I en israelisk studie undersöks allmänhetens uppfattning om återvunnet vatten från flera olika hushållsfunktioner. Resultaten pekar på att kunskap är viktigt och att eventuella hälsorisker är ett stort hinder.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Undersökningen består i huvudsak av två delar. Dels djupintervjuer med experter inom vattenförvaltning och dels enkäter riktade till allmänheten.
Isralerna har länge haft vattenbrist att hantera. Idag återvinns över 80 procent av landets renade avloppsvatten, oftast genom kommunala reningsverk för lokal/regional användning inom lantbruket. Landet har också flera avsaltningsanläggningar för dricksvattenproduktion. Men, påpekar artikelförfattarna, i stadsmiljö kan avsaltningsanläggningar bara var en dellösning. De är både dyra och det finns negativa miljöaspekter, i den israeliska kontexten.
Studien fokuserar på möjliga hinder för att använda alternativa vattenresurser.
Metod
I studien har en mix av metoder använts för att få fram flera aspekter av frågeställningen.
Först utfördes djupintervjuer med tio nyckelinformanter, experter inom vattenförvaltning som fick svara på vad de ansåg vara de störa hindren respektive möjligheterna för alternativa vattenresurser i urbana hushåll. Intervjuerna genomfördes med öppna frågor. Frågorna rörde hälsa, juridiska och ekonomiska förgreningar samt möjliga hinder för implementering.
Allmänheten intervjuades dels genom uppvaktning vid ett köpcenter i den medelstora staden Kfar Saba, där förbipasserande fick fylla i frågeformulär, och dels via en online-undersökning. Där togs även socio-ekonomisk bakgrund på respondenterna.
De tre alternativa vattenresurser i hushåll som efterfrågades var:
- Gråvatten (BDT-vatten)
- Luftkonditionerings-kondensat
- Regninsamling från tak.
I Israel är det idag inte tillåtet med återvinning av toalettvatten.
Användningsområden som efterfrågades var:
- Offentliga toaletter
- Toaletter i hushåll
- Tvätt
- Bevattning av parker
- Bevattning av privata trädgårdar
Resultat
De djupintervjuade experternas svar har sammanställts i vilka områden som de såg mest problem. Dominerande var att tolka allmänhetens öppenhet för att använda vattenåtervinningsmetoder i hushåll. Det näst mest nämnda området var att få en övergång till vattenåtervinning i hushållet. Även samhällets förmåga att övervaka hälso- och säkerhetsfrågor kom högt.
Allmänhetens betänkligheter var först och främst inriktade på risker. Störst risk upplevdes med att använda återvunnet BDT-vatten för tvätt. Bara 21 procent av de tillfrågade var villiga att återvinna BDT-vatten för tvätt, medan drygt 55 procent var villiga att använda insamlat regnvatten eller luftkonditioneringskondensat för tvätt. Högst acceptans bland användningsområdena hade användning i offentliga toaletter samt de två bevattningskategorierna. (Underhållandena nog är det ändå bara knappt 90 procent som tycker att det är okej att använda återvunnet regnvatten till bevattning…).
Slutledningar
Hälsa och säkerhet värderas mycket högt av allmänheten, oavsett det återvunna vattnets ursprung. I de nedbrutna svaren kom hälsa mycket långt före faktorer som kostnad eller bekvämlighet. Inte ens mycket väsentliga vattenbesparingsresultat verkar påverka det utfallet.
Kunskap om vattenresurser är nära förknippad med villigheten att använda sig av vattenåtervinningstekniker. Ett motsägelsefullt resultat i undersökningen är dock att samtidigt så var mer förmögna respondenter mindre villiga att återvinna vatten. Högre utbildning och högre inkomst är normalt korrelerade.
Forskarna konstaterar att tills allmänheten är helt övertygad om att det inte finns risker med återvinning av hushållsvatten, så är de inte särskilt villiga att installera såna system i hemmet, även om de får lägre vattenräkningar.
Källa: M Portman, O Vdov, M Schuetze, Y Gilboa, E Friedler. Public perceptions and perspektivets on alternative sources of water for reuse generated at the household level. Water Reuse Vol 00 No 0, 1 dot: 10.2166/wrd.2022.002
