Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

En by i centrala Jordandalen där palestinskt rör förstörs av israeliska vattenföretaget Mekorot med hjälp av israelisk militär i maj 2019. Rören har legat sedan området var en brittisk koloni, enligt uppgift från rektorn på den närliggande skolan.

Vatteningenjör som observatör på Västbanken

Cirkulation 8/19

Under tre månader 2019 tog vatteningenjören Debora Falk tjänstledigt för att åka till palestinska Västbanken som följeslagare.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Debora Falk är konsult hos Norconsult i Göteborg och har tidigare varit i Tanzania för Ingenjörer utan gränser. Den 1 april 2019 åkte hon på ett nytt uppdrag. Den här gången var det följeslagarprogrammet, EAPPI, som drivs av Kyrkornas världsråd där hon deltog som internationell observatör i Palestina.

– Vi finns på plats tillsammans med lokalbefolkningen och bor ofta tillsammans med lokalbefolkningen, berättar Debora Falk när vi träffas på hennes vanliga jobb, Norconsults Göteborgskontor på Hisingen, vid Lindholmen i de ombyggda hamnkvarteren på Norra Älvsstranden.

En av anledningarna till att hon sökte sig till rollen som internationell observatör på Västbanken, är hennes jobb och kunskaper som vatteningenjör. Hur vatten används i konflikter intresserar henne.

– Jag kände att mina kunskaper och erfarenheter skulle kunna ge en bra input i området och till organisationen. Även som vatteningenjör är det viktigt att bidra och jag kan lära dem som jobbar med mänskliga rättigheter saker. Det som är uppenbart för mig är inte alltid det för dem, säger Debora.

Debora bodde i huvudsak i Jeriko och verkade i Jordandalen. Sedan Sexdagarskriget 1967 står Västbanken under Israelisk militär kontroll. Förhållandena på Västbanken regleras av Osloavtalet från 1993 då en uppdelning i tre områden gjordes. Jordandalen utefter Jordanfloden utgörs i huvudsak av område C, där Israels kontroll är som starkast och där det finns en hög andel Israeliska bosättningar.

– Vattenfrågan är viktig. Det finns ett vattensamarbete mellan Palestina och Israel enligt Osloavtalet men problemet är att Israel alltid har veto. Därför fungerar det sämre för Palestinernas del.

Debora förklarar att vattentillgångarna regleras enligt ett stort antal så kallade militärordrar, eftersom det fortfarande efter över 50 år rör sig om ockuperad mark. En militärorder lyder »…alla vattenresurser som har ockuperats igen tillhör den Israeliska staten«.

Alla vatten- och landrättigheter från tiden före ockupationen 1967 har deklarerats som ogiltiga. Det innebär bland annat att palestinerna inte får använda vare sig regnvatten eller Jordanfloden. Även grundvattnet ingår i det systemet.

– Det finns många källor på Västbanken men många sinar eller har sjunkande nivåer på grund av överuttag, berättar Debora.

Ofta innebär det att de tillstånd som ändå ges för borrning av brunnar inte räcker till då tillstånd inte ges för att borra till tillräckliga djup för att nå dagens akvifär.

Hon visar samtidigt bilder från sin tid som följeslagare. På en bild sitter palestiner och vaktar en vattenreservoar som tidigare saboterats av israeler. Enligt Debora är ett av problemen en mycket liten grupp israeliska bosättare som medvetet saboterar palestinska vattenanläggningar. Det handlar om enskilda individer som ställer till stor skada i egna kampanjer för att driva bort palestinier.

– Det är ett fåtal israeliska bosättare som orsakar de problemen. Bosättarvåldet kan riktas mot vattnet. Det händer att de förorenar reservoarer eller brunnar, säger Debora.

Parallellt finns även en mer sanktionerad insats under israelisk militär där palestinska vattenanläggningar förstörs.

– Många incidenter som vi fick åka ut till var definitivt brott mot folkrätten. Många av dem var runt israeliska bosättningar i grundvattenbältena, säger Debora.

Annons Abonnemangspaket Abonnemangspaket

Det finns tre stora grundvattenakvifärer i området. Där är den israeliska närvaron högre och israeliska bosättningar är ofta placerade i områdena med goda vattentillgångar. Bergsakvifärerna är viktiga för Israels totala vattenförsörjning.

– Det finns exempel på att palestinier inte får tillstånd att djupborra brunnar och trots att israeliska brunnar kan ligga på ens egen mark så får palestinierna inte använda vattnet själva, säger Debora.

Hon understryker att vatten inte är anledningen till krig. Däremot så utlöser det konflikter och används som krigförande medel. En faktor är att yrkespersoner som svetsare och rörmokare ofta är utsatta för olagliga arresteringar. Att laga rör som förstörts av israelisk militär kan ge fängelsestraff.

För de palestinska invånarna kan ofta såväl de israeliska som de palestinska myndigheterna vara svåra att ha att göra med, då den palestinska administrationen är bristfällig och ineffektiv.

– Invånarna är också rädda för den egna Palestinska myndigheten, berättar Debora.

I de stora städerna, som Jeriko, finns generellt fungerande vatten. På landsbygden i Jordandalen baseras vattenförsörjningen i stor utsträckning på köpt vatten som transporteras i tankar eller tankbilar. De blir dock ofta också beslagtagna då det krävs tillstånd för att ha vattentankar. Tillstånd som enligt FN är nästan omöjliga att få.

– I princip är det omöjligt att få vatten på laglig väg i småbyar i Jordandalen. Jag kan inte säga vad som är rätt eller fel i konflikten men jag kan vittna om att det sker brott mot folkrätten på Västbanken, säger Debora.

Erfarenheterna från EAPPI rapporteras bland annat in till FN-systemen.

– Genom att vi finns där kan vi berätta om vad som sker på båda sidorna. Vi kan minska överdrifter från Palestinerna eller motsäga förnekanden från Israelerna, säger Debora.

Debora Falk är nöjd med att hennes yrkeskunskaper kan bidra i olika situationer.

– Jag fick nytta av mina fackkunskaper. När jag berättade att jag är vatteningenjör fick jag många samtal om vatten, säger hon.

Även 2020 kommer att innebära en internationell insats för Debora. Då med arbete för Läkare utan gränser.

–––

Fredsprocessen mellan israeler och palestinier inleddes 1991 och ledde till en interim vattenöverenskommelse som undertecknades 1995 (Oslo-avtalet). I den erkände israelerna palestiniernas vattenrättigheter som inte definierades, samt gav palestinierna ansvar för en del av vattenresurserna på Västbanken.

Meningen var att överens­kommelsen skulle gälla i fem år tills det slutliga fredsavtalet, då pale­stinierna skulle ha en egen stat, hade nåtts. Men så har det inte blivit. Fredsförhandlingarna har gått i stå och vattenöverenskommelsen gäller ännu.

Enligt vattenöverenskommelsen måste alla vattenprojekt godkännas av en gemensam vattenkommitté, JWC, där Israel har vetorätt.

Israels hållning i vattenfrågan på Västbanken har länge varit att Israel arbetar efter vattenöverenskommelsen och att de fullföljer alla sina åtaganden men att palestinierna inte gör det med bland annat olagliga vattenuttag.

Annons Wateraid