Taxehöjningar med upp till 25 procent på sina håll. Förberedelser för effektbrist och översyn av vad som kan göras för att spara el och energi. Åtgärder på kort och lång sikt börjar ta form för att anpassa VA-organisationerna till en ny el-verklighet.
På många håll i landet aviseras VA-taxehöjningar. Det motiveras dels av investeringsläget men under 2022 har även de stigande elpriserna spätt på behovet av finansiering.
När Cirkulation gör en rundringning till VA-bolag och -förvaltningar i energiområde 3 och 4, finns elpriser och energi högt upp på åtgärdslistan för alla.
Klippans kommun i Skåne planerar för en höjning uppåt 25 procent.
– Vi har ett elavtal som fyrdubblas den 1 januari, från 60 öre kWh till 2,40 kronor, berättar Klippans VA-chef Börje Andersson för Cirkulation.
Klippans kommun har arbetat med en taxeutredning som varit tänkt att täcka investeringar på 100 miljoner kronor under den kommande fem-årsperioden. Beräkningen har legat på en höjning med 9 – 10 procent. Med chockhöjningen av elpriset lägger nu förvaltningen istället ett förslag på en höjning nära 25 procent, som ska beslutas i december.
– Vi måste kompensera oss med en taxehöjning. Vi har också ett gammalt underskott som behöver regleras, förklarar Börje Andersson.
Att börja spara energi över en natt är inte någon lätt uppgift.
– Vi kommer att titta över våra luftaresystem på reningsverket, där går ju mycket av energin. Sedan håller vi på med en utredning för att öka gasmängderna med andra substrat och möjligen att vi köper in en ny gasmotor, säger Börje Andersson.
Vidare hålls diskussioner med driftpersonalen om var man kan spara in effektivt.
– Vi har funderat på solpanelparker med det finns en begränsning för hur mycket man som förvaltning kan installera utan att behöva börja skatta som energiproducent, avslutar Börje Andersson.
En bit nordost från Klippan finns Tingsryds kommun i Småland. Där planeras också för stora taxehöjningar men i ett par omgångar. Kommunens och de kommunala bolagens elpris bands i våras, för 2022-2023. Det ligger ändå tre gånger så högt som tidigare.
– Vi har siktat på en taxehöjning. Vi höjde fem procent förra året, med ökande investeringar. Vi föreslår nu en höjning med tio procent vid årsskiftet. Då är vi inte på plus nästa år utan vi räknar med en tio-procentig höjning även inför 2024. Att höjningarna blir så stora beror på elpriserna. Annars hade de nog legat på fem procent, säger Carina Axelsson, VA-chef, Tingsryds kommun.
Tingsryds kommun har inte dragit igång några nya projekt för att spara energi. Det har pågått ett effektiviseringsarbete över tid på framförallt pumpsidan.
– Vi har ändrat till frekvensstyrt på stora pumpstationer och bytt en del pumpar. Vi har också någon ny kompressor för luftning i vårt stora reningsverk som är bytt med mycket energifokus.
Laholmsbuktens VA, LBVA, är VA-ansvariga i Halmstad och Laholm. Kommunen har fast elpris till början av nästa år och påverkas inte under 2022.
– Vi upphandlar genom Halmstads kommun, som säkrar elpris i olika låsta perioder. Vi betalar ett årspris till kommunen och sedan är det de som drar högvinst eller nitlotten. Priset 2023 kommer bli 2,5 gånger högre än 2022, säger Emma Johansson, VA-ingenjör hos LBVA, till Cirkulation.
Hennes kollega Henrik Kjellgren är säkerhets- och kontinuitetsansvarig.
– Vi ska förbereda för effektbrist med antingen manuell eller automatisk frånkoppling. På kort sikt kan vi inte göra så mycket men vi ska förbereda för 4 – 72 timmars avbrott. Manuell frånkoppling får vi förmodligen lite förvarning om men det är elnätsägaren som prioriterar, vi kommer vid en sådan situation att få ett antal megawatt. Vi får hoppas och anta att dricksvattenanläggningarna är prioriterade, säger Henrik Kjellgren.
LBVA har cirka 230 elanläggningar från reningsverk till pumpstationer och tre olika elnätsleverantörer.
– Efter stormen Gudrun 2005 så installerades reservkraftverk och högreservoarer har vi, så vi klarar ett antal timmar. På pumpstationer saknas ofta reservkraftverk, förutom i våra nybyggda, konstaterar Henrik Kjellgren.
Emma Johansson berättar vidare om åtgärder för energibesparing. Det rör sig om redan planerade jobb som ligger rätt.
– Det är byte av gasmotor på vårt stora reningsverk och vi ska även installera en ny gasmotor till det näst största reningsverket. Det finns också planerade inköp av solceller, vi har haft som mål att bli energipositiva, så vi har jobbat med det, säger Emma Johansson.
Nu ska även till exempel uppvärmning i pumpstationer ses över.
– Vi har pratat om åtgärder tidigare men det här motiverar kanske fler medarbetare än tidigare. Vi diskuterar även att optimera luftning, pumpning och omrörning. Vi ska också släcka ner belysningen på något vattentorn men det är mer en symbolhandling, säger Emma Johansson.
I Skövde kommun är Markus Eriksson VA-chef.
– På grund av hur elavtalen ser ut är vi kostnadsmässigt inte så drabbade just nu men vi behöver dra vårt strå till stacken. Vi ser energi som ett samlat grepp med diesel, el och annat, säger Markus Eriksson.
Skövde kommun handlar upp el direkt via Nasdaq Commodities, ett ytterligare alternativ för elavtal utöver fastpris och rörligt, förklarar kommunens elansvarige upphandlare Jesper Cederlöf.
– Det finns lite olika varianter på vårt sätt att handla, kanske 15 procent av landets kommuner har den här typen av upplägg, säger Jesper Cederlöf.
Via en elmäklare säkrar Skövde kommun elpriser för framtida leverans direkt på marknaden.
– Nordpools spotmarknad är handelsplatsen för handel med fysisk elkraft. På Nasdaq Commodities säkras priser för en framtida leverans, förklarar Jesper Cederlöf.
Skövde kommun har ett eget handelskonto på Nordpool och Nasdaq, via en elmäklare.
– I praktiken är vi vår egen elleverantör. Vi behöver inte förlita oss på fastprisavtal med en viss löptid. Vi har säkrat leveranser för 2023 – 2024 och säkrar för tre år framåt löpande. Snart börjar vi handla för 2025.
Upplägget kräver viss administration med några tjänster på kommunen som har förståelse för finansfrågor. Vinsten är riskeliminering. Priser och volymer låses löpande och det finns ingen risk med att en motpart ska gå i konkurs då säkringarna köps i eget namn.
– Vi behöver 48 GWh/år. Har vi köpt det har vi 100 procent säkring och har eliminerat framtida risker. Om priserna faller kan vi sälja våra säkringar, om de stiger kan vi köpa säkringar. I början av 2021 började våra mäklare gå in ganska aggressivt och säkra en stor volym, för då såg de tendenser. För 2023 – 2024 har vi säkringar på 40 – 50 öre kWh, berättar Jesper Cederlöf.
Även Skaraborgsvatten, ett kommunalt fastighetsbolag, räddningstjänst och avfallshanteringen i Östra Skaraborg är med i en gemensam portfölj tillsammans med Skövde kommun.
Det finns även enklare varianter av upplägget som kan passa mindre kommuner eller bolag genom att köpa förvaltning i portfölj utan att ha eget konto på Nasdaq.
Tillbaka till VA-chef Markus Eriksson. Han berättar om att de i organisationen just nu sparar diesel genom att optimera närvaron på kransanläggningar. De ser också över uppvärmningssystem och på lång sikt gasproduktionen.
– På kort sikt är det till exempel en översyn av vilka anläggningar som vi har värmefläktar i, vi har tagit beslut om att köpa luftvärmepumpar istället. Vi tittar på att lägga upp smarta rutter, köroptimering, och se över underhållsbehovet.
På längre sikt pågår en förstudie för att se över nyttjandet av gasproduktionen, om det blir elproduktion eller ökad värmeproduktion.
– Dels för att skapa en robusthet vid kris, och dels skapa en buffert för kommunens effekttoppar, säger Markus Eriksson.
– Skövde VA tar just nu fram en plan för att magasinera avloppsvatten under dagtid och istället rena mer på nätterna. Det minskar inte elkonsumtionen totalt, men det bidrar till att minska kommunens samlade effektbehov under dagtid, säger Markus Eriksson.
Skövde kommun är också en av intressenterna i kommunalförbundet Skaraborgsvatten. Där tas vatten från Vättern som pumpas tre mil över Hökensås, till vattenverket i Borgunda. Där finns planer på en råvattenreservoar för att kunna optimera pumpanvändningen. Carl Doverholm är förbundsdirektör.
– Vi har möjlighet att lägeslagra energi och kunna utnyttja fluktuationerna i elpriser över dygnet. Vi har ett kilos tryck på väg in i vattenverket och vill bygga reservoar innan vattenverket, där vi kan buffra en halv dygnsförbrukning, berättar han.
Beräkningen är att Vätternvattnet håller så hög kvalitet att en råvattenreservoar inte skapar några problem.
– Vi kan köra råvattentillförseln intermittent. Den största pumpen vi har är på 860 kW och där har vi huvuddelen av vår energiförbrukning. Vi kan utnyttja elpriserna när det blir stora fluktuationer över dygnet, säger Carl Doverholm.
Reservoaren är i projekteringsstadiet och finns med i kommande budget.