I maj sattes spaden i jorden i Mörbylånga där ett unikt vattenverk byggs. Råvattnet tas från livsmedelsindustrin och från brunnar med bräckt vatten.
Jens Olsén är VA-chef i Mörbylånga. Han räknar med att ha ett nytt vattenverk igång till sommaren 2019. Verket ska få en produktionskapacitet på 4 000 kubikmeter per dygn och ska täckta 80 – 90 procent av vattenbehovet i kommunen under högsäsong vid torra år.
Hur ser vattenförsörjningen i Mörbylånga ut idag?
– Idag har vi Tveta vattenverk lite öster om Färjestaden där ungefär 70 procent av vattnet kommer ifrån, sedan har vi Resmo vattenverk också. Båda verken är grundvattenverk.
…och de räcker inte riktigt till?
– Det har de nog gjort normalt men vi hade en torka 2016 och då räcker det inte till. Under sommarhalvåret 2016 kördes 1 000 kubikmeter vatten per dygn från fastlandet till Öland med tankbil. Samtidigt samarbetade vi i Mörbylånga med Borgholm och Kalmar om en vattenledning från fastlandet. Förhållandena ändrar sig ganska fort här, så det är lätt att komma i ett sånt läge. Vi har inte den turismen här som på norra Öland så belastningsvariationerna är inte ett lika stort problem. Befolkningen vintertid är 15 000 personer och under sommaren cirka 45 000 personer i kommunen.
Hur har ni resonerat kring det nya vattenverket?
– I samband med de extremt låga grundvattennivåerna 2016 sa SGU att det saknades ett helt års grundvattenbildning och att grundvattenbildningen beräknas minska med 20 procent fram till sekelskiftet. Då började man leta efter nya grundvattenkällor men gick bet. Sedan gick man vidare med bräckt vatten från Kalmarsund men det var inte tillräckligt djupt så man fick för höga temperaturer i vår del av sundet.
– Istället gjordes provborrningar och då hittades bräckt vatten i berggrunden men då får man en helt annan temperatur. Det har varit lite bekymmer med att hitta brunnslägen och nu har vi även efter förhandlingar med markägarna säkerställt att vi har tillgång också till framtida brunnslägen.
– Parallellt kom det upp en idé om att rena processvatten från en livsmedelsindustri, en kycklingindustri. Det är kommunens största vattenkonsument. Lösningen blev att rena processvattnet ihop med det bräckta vattnet.En av anledningarna är att de använder så mycket vatten och då vill vi ta vara på det också.
Hur ska processlösningen se ut?
– Under 2017 kördes pilotförsök tillsammans med tre olika leverantörer. Sammantaget har alla fungerat tillfredsställande på det vi ville uppnå. Sedan har det varit en upphandlingsfråga. De som fick jobbet var ett Luxemburg-företag som heter Apatech.
– Under pilotförsöken märkte vi att processvattnet var lättare än det bräckta vattnet att rena. Processvattnet renas först i ett industrireningsverk. Sedan går det in i förbehandlingen innan vattenverket. Där finns ultrafilter och UV-ljus. Därifrån går det in i själva vattenverket. Det förbehandlade vattnet blandas i en reservoar med det bräckta vattnet som gått direkt dit efter en oxidation av järn och mangan.
– Sedan behandlas blandvattnet i ultrafilter, RO-filter (omvänd osmos) och UV-ljus. Det finns även möjlighet att klorera vid behov.
Vad händer nu?
– Nu är vi framme vid byggnation. Vi hade första spadtaget i mitten av maj och började schakta. Vi har en enormt pressad tidsplan. Det ska stå klart sommaren 2019.
Hur är reaktionerna från allmänheten?
– Jag hade förväntat mig betydligt mer reaktioner och vi vet ju inte vad som kan komma. Vi har haft enskilda personer som begärt ut handlingar och kommit med frågor om till exempel vilka konsulter vi använt. Det har varit någon grupp som uppvaktat också så en del har det varit men jag hade trott att det skulle bli mer. Det är väl känslan av det återanvända vattnet som de vänder sig emot.
– Vi har kommunicerat detta med en omfattande kommunikationsplan så det är inga tvivel om vad vi gör men det har varit förvånansvärt lugnt.
