Utbyggnaden av Lackarebäcksverket i Göteborg har gått in i en ny fas. 700-miljoner- kronorsprojektet har gått in i en ny fas och membranfiltren är igång och levererar.
Fällningssalen på Lackarebäcksverket är snygg och prydlig. Bassänger är nyrenoverade och de rostfria delarna är glänsande nya. Processen har förstärkts och förändrats. Ändå är skillnaden så påtaglig när man går igenom dörren till den nya membransalen. Det är som att gå från 1900-talet till 2015, konstaterar driftchef Josefin Lundberg Abrahamsson.
Det är ett par viktiga mål som ombyggnaden ska uppfylla; ökad leveranssäkerhet och ökad säkerhet mot vattenburen smitta. När den första omgången ultrafilter vid Lackarebäcksverket gradvis kopplades in i processen i mitten av mars så var det resultatet av ett arbete som i olika former pågått sedan sekelskiftet. Till en början utreddes förutsättningar och risker för Göteborgs vattenförsörjning. När situationen ringats in testades flera tekniker i pilotskala. Till slut var en teknik inringad: ultrafilter.
– En del ombyggnader i det befintliga verket gjordes våren 2012 och till sommaren 2012 satte det nya husbygget igång, berättar Josefin.
Lackarebäcksverket är uppdelat i två behandlingsdelar, Nord och Syd. Nu byggs under full drift nya vattenverk i det gamla. Det är inte enbart membranfiltren som ska på plats. Gamla kolfilter renoveras och nya läggs till. Under processen identifierades också flera nya delar som behövde byggas om, till exempel fällningssalen.
Processmässigt har allting fungerat som förväntat. En pilotanläggning har gått i flera år för att minska antalet överraskningar. Istället har fastighetssidan varit svårare än väntat.
– Vi är vana att bygga om i befintliga anläggningar och har haft fokus på processen, säger biträdande projektledare Charlotte Lindstedt.
Att lägga till nya fastigheter vid den gamla från 1968 har bjudit på utmaningar.
– Den delen underskattade vi, berättar Josefin.
Det handlar bland annat om generationsskiftesproblem för alla stödfunktioner och tekniska system som till exempel lås och larm.
Det som står klart nu är behandlingslinje Nord med fyra nya kolfilter och ny ultrafilter-barriär. Den gångna hösten och vintern har varit lite frustrerande för de ansvariga. Den övergripande tidsplanen hålls men inkopplingen av den första omgången membranfilter har fått skjutas upp vid flera tillfällen.
– Vi har haft svårt att komma fram till det läge där vi är helt driftklara, säger Josefin.
– Det är mekaniskt montage som har varit svårt att få rätt och vi har fått göra flera omtag, fortsätter Charlotte.
Problemen avlöste varann under några höst- och vintermånader.
– Hela hösten har vi trott att driftstart varit bara några veckor fram. Nu har vi lärt oss vad vi borde ställt för krav från början och är bättre rustade för nästa driftsättning på Syd, säger Josefin.
Det som orsakat de största problemen har handlat om att verifiera all svetsning i de nya rörgallerierna.
– När vi skrev totalentreprenadsförfrågan var vi fokuserade på ultrafilter-processen. Övriga krav var generella. Egenkontrollen har brustit och följdfel har uppstått, konstaterar Josefin.
Det finns en hel del erfarenheter att dra ifrån ett jätteprojekt av det här slaget. Mycket faller tillbaka på att det drivits under väldigt lång tid och många individer har bytts ut både på Lackarebäcksverket och hos entreprenörerna.
– Det är verkligen viktigt att man inte är beroende av enskilda personer, understryker Josefin.
I ledningen från Göteborg Kretslopp och vatten har man ändå haft fördelen att det finns två projektledare, Charlotte Lindstedt som är biträdande och Helena Almqvist, som inte bytts ut.
Charlotte och Josefin återkommer flera gånger till att det är en väldigt stor utbyggnad där väldigt mycket stort som smått som ska hanteras. Det är allt från tillfartsvägar till nya objektsnamn i styrsystemen.
– Vi har aktivt arbetat med att inkludera driftspersonalen från start. En engagerad personal är en förutsättning när den dagliga driften ska fungera parallellt med ett stort byggprojekt. Vi började till exempel tidigt köra utbildningar, säger Josefin.
En framgångsfaktor har varit att båda projektledarna funnits tillgängliga med arbetsplatser på Lackarebäcksverket, det är en nyckelfaktor för framgång, som Josefin uttrycker det och Charlotte håller med.
Säkerheten under byggtiden är ett kapitel för sig. Grinden till området står öppen dagtid men låses kvällar och helger. Däremot har skalskyddet för fastigheterna hela tiden varit intakt.
– Det har varit många diskussioner där och gränserna har reviderats ibland, säger Josefin.
Höga krav har gällt de som jobbar i de ordinarie lokalerna. Närvarokontrollen utanför driftsatt område har byggentreprenören stått för. Arbetsmiljön är också ett stort jobb, inte minst med alla kemikalier som hanteras i verksamheten när 100 entreprenörer per dag kommer och går i området.
Driftsättningen av behandlingslinje Nord skedde stegvis. Först kopplades de nya kolfiltren in. Sedan släpptes vatten på till ultrafilteranläggningen utan att membranen var på plats och utan kemikalier, för att kolla läckor och styrning under veckorna innan jul.
Sedan trimmades vatten och kemikalier och i månadsskiftet januari-februari laddades racken i ultrafilteranläggningen med membranen. Sedan har vatten cirkulerats i anläggningen och letts till avloppet under en tid. Till slut var anläggningen så trimmad, testad och verifierad som den kunde bli och den 10 mars började en mindre mängd vatten köras via ultrafilteranläggningen. Från och med den 17 mars går 60 procent av verkets produktion via membranen, vilket är den tänkta volymen för Nord-delen.
– Just nu går det ut ett blandvatten till konsumenterna och vi är jättenöjda, stolta och glada, säger Josefin som räknar med att allt vatten från Lackarebäck är behandlat via ultrafilter i slutet av året. Nu återstår Syd-linjen. Efter att ultrafilteranläggningen tagits i drift återstår arbetet med att riva befintliga kolfilter och ersätta med nya.
– Vi har jobbat länge på det men nu är det nära, säger Josefin.
En hel del saker ska komma på plats först och hela ombyggnadsarbetet går i mål 2017.
Ultrafiltermembranen ska klara fyra logs reduktion av virus och sex logs reduktion av protozoer som Cryptosporidium och Giardia. Avgörande för anläggningens funktion är att alla fibrer i membranen är intakta och oskadade. Stor omsorg har ägnats åt online-mätning och driftkontroll. En partikelmätare som ger utslag ner till 0,2 – 0,3 mikrometer är testad i piloten och testas nu i fullskala. Faller testet väl ut ska varje rack med membran utrustas med partikelmätare.
En kontrollfunktion finns också i ett så kallat AIT, Air Integrity Test, som automatiskt testar membranen löpande en gång per dygn. Vid testet trycks luft in samtidigt som vattenflödet som går ur membranen mäts.
– Det var supertydligt när vi medvetet gjorde sönder ett enda fiber i ett enda rack för att testa, berättar Josefin.
Vid sidan av omfattande onlinemätning har laboratoriet utvecklat en metod för driftövervakning av membranens förmåga att upprätthålla barriärfunktionen, VLP (viruslika partiklar) provtas regelbundet i permeat.
Det lär också behövas då vi gemensamt räknar ut att det i anläggningen rör sig om sammanlagt 1 360 000 fibrer där vattnet pressas igenom. Driftpersonalen har också fått träna och genomföra felsökningsövningar för att spåra fiberbrott.
Underhållet av membranen är automatiserat. Racken backspolas en gång i timmen. En gång per dygn blir det en kemspolning med först lut och hypoklorit och sedan svavelsyra. Den utökade kemikaliehanteringen med fler flytande kemikalier på fler punkter betyder att personalen har fått en hel del ny utbildning.
Sammantaget är Josefin Lundberg Abrahamsson och Charlotte Lindstedt nöjda med teknikvalet och den inriktning som beslutades för ganska många år sedan.
– De resultat vi har är vi nöjda med. Det här är ett tillägg till den befintliga processen och det blir också förhållandevis energieffektivt, konstaterar Josefin.
De känner också att det här är något en-gång-i-livet-projekt.
– Vi har byggt två nya verk på det gamla. Vi tycker att det är väldigt häftigt, säger Josefin.