I Tierps kommun, norra Uppland, finns nu landets tredje reningsverk med fullskalig läkemedelsrening. Sedan i juni är ett anläggningssteg med både ozonering och kolfilter igång.
Det är en prydlig anläggning som tagits i drift i Tierp. En ny hall enbart för läkemedelsreningsanläggningen har byggts i kloss mot det gamla reningsverket.
Jørgen Johnsen är VA-chef hos kommunala Temab. Svaret på frågan varför lilla Tierp ligger så tidigt med läkemedelsrening handlar dels om lokala mål och dels om en försäkran för framtiden.
– Temab har en vision för ett hållbart Tierp. Sedan är jag också övertygad om att det kommer att komma krav på läkemedelsrening inom kort. Det kommer bli för reningsverk från en viss storlek, tror Jørgen Johnsen.
Det centrala reningsverket i Tierp är dimensionerat för 15 000 pe med en belastning på drygt 10 000 pe idag.
– Investeringen är på 11,6 miljoner kronor. Vi fick nu 10,4 miljoner kronor från Naturvårdsverket. Skulle vi bygga om 4-5 år istället skulle det troligen bara vara för våra egna pengar, säger Jørgen Johnsen.
I anläggningen tas det tidigare färdigrenade vattnet från slutsedimentationen i kemsteget in till ett nytt sandfilter och vidare till en reaktionstank där det reagerar med ozon. Sedan passerar det ett kolfilter med granulerat kol innan det släpps i recipienten Tämnarån, som sedan färdas två mil innan den når Östersjökusten.
Driftchefen Tommy Eriksson förklarar att hela volymen på cirka 3 500 kubikmeter per dygn renas.
– Vid för hög nederbörd förbikopplas ozonsteget när maxnivån är uppnådd, berättar Tommy Eriksson.
Ozonet produceras i två stycken fristående kompletta ozonsystem, där vatten cirkulerar mellan reaktionstanken och ozonproduktionen.
Sandfiltret som ligger före reaktionstanken har en viktig roll. Det gäller att hålla ingående vatten i reaktionstanken så partikelfritt som möjligt för att få bästa möjliga verkningsgrad i processen. I det efterföljande kolfiltret finns granulerat aktivt kol för att fånga upp nedbrytningsrester.
Restozon i gasfas leds in i ventilationssystemet för reningsverket, för luktreducering.
John Lindam på Ozonetech har varit med och designat processen.
– Anläggningen består av sandfilter, ozon och kol. Från slutsedimentationen har vi ett ganska fint vatten normalt men vi har valt att sätta ett skyddsfilter i form av ett sandfilter. Dels för att vi ska ha en så hög verkningsgrad på den efterföljande reningsprocessen som möjligt och dels för att undvika risken att vi skulle kunna få in för stora organiska partiklar vid till exempel underhåll uppströms i reningsverket, berättar John Lindam.
Att ha både ozon och aktivt kol ger en dubbel säkerhet med två steg som på olika sätt hanterar organiska mikroföroreningar, men John Lindam menar också att de dessutom stärker varandra och får ned driftskostnaderna över tid.
– Vi har valt att gå på en kombination. Om vi skulle dimensionera för 100 procent destruktion av mätbara substanser genom enbart oxidation så skulle vi behöva öka kapaciteten markant i förhållande till exempelvis 80-90 procent. Det är inte optimalt ur vare sig miljö- eller energisynpunkt. Skulle vi bara använda kol skulle kolet mättas med högre frekvens jämfört med att ha implementerat kombinationsteknik. Så de jobbar bra ihop, säger John Lindam.
Kolsteget har två huvuduppgifter.
–Kolet finns främst där för att ta hand om eventuella transformationsprodukter, för att vara helt på den säkra sidan. Men också för att ta den lilla rest läkemedelsrester som kan finnas kvar efter ozonsteget så att vi kommer nära 100 procents borttagning utan att behöva göra det enbart med ozon, förklarar John Lindam.
Han ser också en fördel i de två reningsstegens utbyte av varandra.
– Ozonet jobbar positivt mot kolfiltret också, i det att när vi släpper in ozonerat vatten över kolfiltret, så får vi en liten efteroxidation i kolfiltret, en liten regenerering som förlänger kolets livslängd.
Den analys av Tierps avlopp som gjordes i samband med pilotförsöken inför att fullskaleanläggningen kom på plats, omfattade över 100 olika läkemedelssubstanser.
– Vi har bekräftat tio till elva kilo aktiva substanser som Tierp släpper ut orenat per år, baserat på de substanser vi mäter. Det finns dock ett stort antal aktiva substanser som nuvarande analysmetoder inte täcker, så siffran är troligen minst dubbelt så stor. I kombination med kolet siktar vi på att ta bort 100 procent, sägar John Lindam.
På plats i Tierp liknar hela anläggningen kanske mer ett vattenverk än ett reningsverk med rostfria ledningar som löper mellan de olika tankarna.
– Vattnet blir väldigt korrosivt efter ozonsteget så därför valde vi rost- och syrafritt, säger driftchefen Tommy Eriksson.
En extrakostnad för Temab blev själva byggnaden för anläggningen. Den var inte medräknad från början och där får Temab bekosta ytterligare cirka fyra miljoner kronor. Den upplevs dock som nödvändig.
– Skulle vi ha alla rör och ventiler ute på vintertid, med värmekablar, skulle vi få mycket problem, säger Tommy Eriksson.
Stödet för projektet har varit stort. VA-chef Jørgen Johnsen berättar att styrelsen för Temab har varit väldigt engagerad. Att försöka leva upp till målsättningarna om ett hållbart Tierp går igen i flera delar av bolagets verksamhet.
Projektet för att få anläggningen på plats har drivits i ett samarbetsavtal mellan Temab och Ozonetech. El, armatur och ventilation har gjorts i separata entreprenader med lokala företag.
En del av de ökade driftkostnaderna blir på energisidan. Generellt ser den extra energikostnaden ut att hamna på 6 – 7 öre per renad kubikmeter som riktvärde. Det blir i Tierps fall ett par hundralappar per dygn. Hur ofta kolet behöver bytas ut är svårt att säga än så länge men förhoppningen är att kolet ska hålla ganska många år.
Projektpengarna ska redovisas i oktober 2020 men en del av uppföljningen får göras efter det datumet. En recipientkontroll gjordes när ansökan skickades till Naturvårdsverket. De ansvariga är nyfikna på hur det ser ut idag.
– De läkemedelsrester som vi bidragit med till ån bör vara borta nu. Vi vill ha bort 100 procent men har som delmål att få bort minst 80 procent, säger Jørgen Johnsen.
