Sveriges Kommuner och Landsting ((SKL) anser att organisationen för arbetet med vattenfrågor i Sverige behöver ändras. SKL har gjort ett ställningstagande där de konstaterar att de fem vattenmyndigheterna inte är en effektiv organsiation för att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Därför bör de fem regionala vattenmyndigheterna läggas ner.
I påskveckan offentliggjordes att SKL lämnat ett ställningstagande till regeringen om vattenorganisationen i Sverige. SKL menar att vattenfrågorna behöver organiseras på samma sätt som andra miljöfrågor med en nationell myndighet, länsstyrelser som regionala myndigheter och kommuner med ansvar för det lokala arbetet.
– Ska Sverige klara de krav som EU ställer på god vattenkvalitet, då måste vi ha en bra och effektiv organisation för det arbete som staten, kommunerna och berörda andra aktörer utför. Så är det inte i dag. Regeringen behöver reformera vattenförvaltningen, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i ett pressmeddelande.
En statlig utredning har nu i uppdrag att se över hur en förändrad vattenförvaltning kan bidra till god vattenkvalitet – i nivå med kraven i EU:s vattendirektiv – i sjöar, vattendrag, hav och grundvatten. Utredningen ska vara klar den 31 oktober 2019. SKL:s styrelse har med anledning av utredningens uppdrag och arbete tagit fram ett ställningstagande om hur svensk vattenförvaltning bör utformas.
SKL skriver vidare i sitt ställningstagande:
”En översyn måste ha som mål att göra arbetet med vattenfrågor i Sverige enklare samt verka för större förutsebarhet vid den juridiska tillämpningen. Åtgärdsprogrammen för att förbättra vattenkvaliteten måste fokusera på de viktigaste åtgärderna och det som ska göras enligt åtgärdsprogrammen måste ha finansiering. Eftersom vattendelegationerna inte har mandat att fördela medel för åtgärder så fungerar inte uppdraget som vattendelegationerna har. Regeringen bör därför fatta beslut om finansiering av åtgärder samt målkonflikter”
