Samhället bör stå för åtminstone en del av notan när krav på rening av läkemedelsrester införs. Principen om förorenaren betalar, måste balanseras mot flera andra faktorer. Det menar forskare vid Centrum för antibiotikaresistensforskning, Care, vid Göteborgs universitet i en artikel i tidskriften Public Health Ethics.
VA-kollektivet eller skattebetalare bör stå för åtminstone en del av kostnaderna för kommande läkemedelsrening vid reningsverk. Principen om att förorenaren betalar, som bland annat förs fram av de europeiska VA-huvudmännen inom Eureau, kanske inte fungerar när det gäller läkemedelsföroreningar. De menar svenska forskarna vid Göteborgs universitet som ifrågasätter om det verkligen är läkemedelsföretagen som ska stå för hela samhällskostnaderna när läkemedelsrening införs vid offentliga reningsverk. De skriver att beslutsfattare inom EU, måste överväga hur ansvaret för hur hanteringen av risker med föroreningar från läkemedelsrester ska fördelas mellan olika aktörer.
Inom EU är principen att förorenaren ska betala, men forskarna vid Care föreslår att kostnaderna bör belasta vattenkonsumenter eller skattebetalare snarare än läkemedelsföretagen, skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Inom kort väntas EU ställa krav på utbyggd läkemedelsrening vid alla större kommunala reningsverk i Europa. Företagen som tillverkar medicinerna pekas ofta ut som de som ska bära kostnaden, enligt principen att förorenaren betalar, men denna princip har enligt forskarna vid Care både etiska och praktiska begränsningar.
