Kretslopp och vatten i Göteborg börjar bygga in sina pumpstationer och sätter samtidigt solceller på taken. Projektet är igång men det kommer att ta lång tid innan allt är klart.
Kretslopp och vatten i Göteborg har infört ett standardiserat arbetssätt vid både nybyggnad och ombyggnad av pumpstationer. Oavsett storlek ska de ha ett likadant utförande och dessutom förses med solceller för att bidra till energiförsörjningen.
– Sedan 2018 byggs enbart överbyggda stationer vid ny- och ombyggnad. Vi har tagit fram en ny standard för pumpstationer i Göteborg, berättar Joakim Malmström, enhetschef LNAP (Ledningsnät avlopp pumpar) vid Kretslopp och vatten.
I Göteborg har det traditionellt byggts öppna pumpstationer. Strategin har varit vanlig i flera västkustkommuner. När pumpstationer med överbyggnad började att bli vanligare under 1990-talet debatterades frågan livligt i VA-branschen. På ena sidan fanns framförallt arbetsmiljö som argument, på den andra anläggnings- och energikostnader (för uppvärmning).
Nu har synsättet ändrats i Göteborg. Joakim Malmström menar att arbetsmiljö och stadsplanering gynnas av överbyggda stationer och nu även möjligheter till solceller.
– Jag fick idén när jag jobbade i Borås där alla stationer är överbyggda, berättar Joakim Malmström.
Under 2023 ska det bli fem nya stationer enligt den nya standarden. Efter det så finns det en del kvar att göra. Totalt har förvaltningen idag 255 avloppspumpstationer, 40 av dem är redan inbyggda. Nu är målsättningen är att de flesta ska byggas in och få solceller, där det är möjligt.
– Oavsett storlek ska de se likadana ut. Rostfria stationer med en utskjutsbalk som går ut en meter för att ha möjlighet till transport av pumpar. Det ska generellt vara prefabstationer och de ska, om man lyckas planera allt, kunna installeras på en vecka. Vi kan ibland få frångå prefab även om vi strävar efter att ha det. Även de gånger det inte är en prefab ska stationen ändå alltid byggas enligt vår typritning, säger Joakim Malmström.
Han ser det i första hand som en arbetsmiljöfråga. I en stad som är känd för att det kan regna från alla håll och kanter med mycket blåst och dessutom med en hel del samhällen på öar, är han lite förvånad över att det inte varit ett krav med överbyggnad tidigare.
Exteriört kan stationerna komma att anpassas till omgivningen där det behövs. Det blir en fråga för varje etablering om staden vill att stationerna ska smälta in på något sätt.
– Det är skönt att det inte behöver bli så mycket diskussion längre om nya pumpstationer, vi behöver till exempel inte ta så mycket hänsyn till avstånd längre då vi kan kontrollera utsläppsluften. Även om vi fortfarande tar hänsyn blir det enklare att hantera luktproblematiken med en överbyggd station. säger Joakim Malmström.
En synergieffekt är möjligheterna till solceller. Göteborg kretslopp och vatten ska klara nära noll klimatpåverkan redan 2030.
– För de nio projekt som pågår just nu så motsvarar solcellerna 4,6 procent av energibudgeten för LNAP som förbrukar 5,6 GW per år, säger Joakim Malmström.
Den förväntade årsproduktionen av el vid de nio stationerna som ska stå färdiga under året är 246 MW/h vilket motsvarar förbrukningen av tolv normalvillor.
Joakim Malmström räknar med att hinna med reinvesteringar i 4 – 7 stationer per år. Där det går ska solceller upp. Han räknar också med att optimera en del tak på gamla stationer för att få bra effekt. Tekniskt så ska stationen ta den el som tillverkas i första hand, överskottet går ut på elnätet.
– På 50 – 60 år är allt som inte har överbyggnad utbytt, säger Joakim Malmström med ett leende.
Utbytet från solcellerna ändras också kraftigt och snabbt. År 2017 – 2018 så projekterades det för ombyggnad med solceller vid Göteborgs största pumpstation Kodammarna. Då var prognosen på energiutbytet 65 MWh. Idag kan den leverera nästan det dubbla, 120 MWh, på samma yta.
– Det är en snabb utveckling. Det är viktigt att inte börja för sent. Även om investeringen är dyr så blir det billigare i längden, säger Joakim Malmström.
Solcellsdelen av de nya pumpstationerna kommer att ligga på en investering på cirka 100 000 kronor per anläggning.
Som kommunal förvaltning finns ett par fallgropar för att inte riskera att bli klassad som energiproducent. Gränsen för en mikroproducent ligger på 500 kWP, toppeffekten för en solcellsanläggning.
– Solcellsproduktionen räknas per elservis så i vårt fall räknas varje anläggning som ett enskilt hus, kommenterar Joakim Malmström.
Samtidigt pågår ytterligare ett energirelaterat arbete. Målet är att kunna förse stationer med värmeväxlare som ska klara uppvärmningen med värme från avloppsvattnet.
– Som en bergvärmepump på avloppsvattnet. Problemet idag är renset men vi tror att vi har en bra lösning. Vi vill ersätta direktverkande el på stationerna. Vi tror att det här kan vara lönsamt på de större, säger Joakim Malmström.
Värmeväxling på avloppsvatten har varit kontroversiellt i VA-branschen då det funnits en rädsla för att sänka temperaturen på avloppsvattnet innan reningsverken, med hänsyn till de biologiska processerna där. En rapport från Svenskt Vatten Utveckling 2021 (2021–26) pekar dock på att påverkan på reningsprocesserna generellt är mycket små vid måttliga temperatursänkningar av inkommande avloppsvatten. Där simulerades bland annat sänkningar med upp till 3°C vid ett par större reningsverk i Mellansverige.
Ytterligare utveckling för Göteborgs pumpstationer är att de större som även har personalutrymmen, också ska ha laddstolpar för fordon.
– Kretslopp och vatten har idag ingen riktig laddinfrastruktur. Nu installerar vi laddare som man kan använda till exempel när man lunchar, säger Joakim Malmström.
I slutet av 2023 ska den första stationen med den nya Göteborgsstandarden vara på plats.
