Christian Wiklund är sedan ett och ett halvt år tillbaka vd för Roslagsvatten. En ny målsättning är att bli ett av Sveriges bästa VA- och avfallsbolag. Samtidigt ska de tre största projekten någonsin i företagets historia realiseras.
Roslagsvatten i norra Storstockholmsområdet har verksamhet i flera kommuner. Nu ska bolaget in i en ny fas, Roslagsvatten 2.0. Till sin hjälp har de bland annat whiteboard-tavlor och Post-It-lappar.
– Vi har nu gjort tre omorganisationer i olika delar av företaget under ett och ett halvt år. Fyra av våra kommuner är väldigt expansiva. Vi har satt som mål att vara i topp fem bland VA- och avfallsbolagen i Sverige inom fem år. Det är lättare att mäta på avfall eftersom detta följs upp via branschorganisationen Avfall Sverige. På VA har vi fått arbeta lite mer på uppföljningen genom till exempel VAS-statistiken. Över hela företaget har vi för att driva utvecklingen tagit fram vad vi kallar för Skitviktiga mål, SVM:er som vi mäter och har handlingsplaner mot. Vi har dessa som en interna ledstjärnor.
Berätta om hur ni jobbar med era projekt framöver?
– Jag behöver som vd få reda på vad som händer i företaget, vad vi gör. I min tidigare tjänst på Xylem hade jag anammat en Lean-princip om visuell styrning. Det går ut på att varje medarbetare utgår från en whiteboardtavla. Varje grupp som till exempel ledningsnät eller en grupp på anläggning har en planering av det dagliga arbetet om vem som gör vad, där projekt drivs och man följer upp. En del av whiteboardtavlan innehåller även förbättringar. Man planerar och driver sitt arbete i puls, man »pulsar« någonting mot tidsatta mål.
– Alla initiativ skrivs på en post-it-lapp och sedan finns en hierarki där det till exempel finns pulsmöte på ledningsnätsnivå, sedan på VA-försörjningsnivå och sedan har jag ett pulsmöte för hela ledningsgruppen i vårt pulsrum där vi har kanske tio whiteboards. Det är en modell där en enskild medarbetare som har ett problem och uppnår det, eskalerar sin post-it lapp i hierarkin. Ledningsgruppen träffas i pulsrummet varje måndag där varje ansvarig får redogöra för sin tavla, hur projekten och initiativen går, hur personalen mår och så vidare. Då kan ledningsgruppen få en bild av arbetet under föregående vecka.
Gäller det här alla projekt?
– Ja, från ett brunnslock som ska bytas nästa vecka till vårt nya reningsverk för Österåker och Vaxholm, budgeterat till över en miljard. Hela den projektplaneringen för reningsverket görs på kanske fem whiteboardtavlor. Den projektgruppen pulsar mot sina delmål varje vecka.
– Reningsverket ska vara klart 2026. Vi har precis valt en samverkansform, ett partneringprojekt som ska tilldelas i juni. Det omfattar även nedläggning av små reningsverk och en del annat.
– Samtidigt håller vi på och löser Knivstas framtida avloppsrening. Där är frågan om vi ska ansluta oss till Käppalaverket eller bygga nytt. Samma sak på Ekerö där vi kan ansluta oss till Syvab eller bygga nytt reningsverk. Alla våra verk slår olyckligtvis i taket samtidigt. De tre enskilt största projekten i Roslagsvattens historia kommer att löpa samtidigt.
Hur har ni stärkt organisationen?
– Den första omorganisationen var att göra en tydligare skillnad mellan VA-försörjning, alltså drift av befintliga anläggningar, och VA-utbyggnad. Sedan har vi startat en ny funktion för att öka kompetensen i bolaget, Produktionsteknik. Där bygger vi just nu upp en egen standard för våra pumpstationer; från sensorer till ett Scadasystem.
– Sedan har projektledare och byggledare anställts samt en ny kundservicechef. Vi har växt rätt ordentligt. Vi har många spännande arbeten på gång med flera forskningsprojekt, bland annat inför nybyggnationen av reningsverk men också om en ny filosofi om hur pumpstationer kan driftas och underhållas på ett kostnadseffektivt sätt.
