Enköpings nya dagvattenanläggning Paddeborg har varit i drift sedan i våras. Paddeborg tar hand om dagvattnet från de västra delarna av Enköping och är den andra av tre etapper för att rena Enköpings dagvatten.
Riddaren Joar Blå var storman under första hälften av 1200-talet. Han är känd från Erikskrönikan och var herre av Gröneborg någon mil från Enköping. Hans bror Gadde:s säte ska ha legat betydligt närmare Enköping. Lämningar på en åker vid Enköpingsån, nära rondellen vid västra infarten till Enköping, kan vara resterna av den medeltida borgen Paddeborg. Den har fått ge namn åt Enköpings andra stora dagvattenpark.
Paddeborgsparken är den andra stora dagvattenparken som anläggs i Enköping. Redan 2001 invigdes Korsängsparken som tar hand om stadens östra delar. Paddeborg tar hand om avrinningen från de västra delarna. Den tredje och sista etappen kommer att bli de centrala delarna av Enköping där en del dagvatten fortfarande går ut orenat direkt i Enköpingsån. Så gott som hela ledningssystemet i Enköping är separerat.
– Erfarenheterna från Korsängsparken har vi tagit med oss till Paddeborg. Reningsprocessen är helt lika, vi har bra värden på utgående vatten där, berättar Carl-Rune Pettersson, VA-teknisk chef i Enköping.
Ursprungligen var tanken att placera dagvattenparken där dagvattenledningarna mynnar ut i Enköpingsån, precis intill den stora rondellen. När de geotekniska förhållandena undersöktes närmare visade det sig att grundvattennivån i området var alldeles för hög, anläggningen skulle riskera att bli instabil. Istället flyttades parken upp på bättre marker någon halvannan kilometer längre bort. Därför trycks nu dagvattnet från lågpunkten vid ån upp till anläggningen av två större och en mindre pump. Dyrare i både installation och drift, men det ger den driftsmässiga fördelen att det blir full kontroll på inflödet i anläggningen. Maxkapaciteten är 400 liter per sekund. Blir flödet högre än så, så tar vattnet vägen ut direkt i Enköpingsån istället. Före pumparna är en sedimenteringsbrunn byggd för att skona driften en del. De stora pumparna går normalt bara i funktion vid höga flöden.
– Vattnet pumpas direkt upp till en djupare del av dammen som är byggd med överdämningsytor vid högflöden. Vattnet återcirkuleras inte utan går direkt ut i ån efter dammsystemet, säger Carl-Rune Pettersson.
Dammarna ringlar som ett meanderlopp från brunnen där vattnet från pumparna trycks fram. Vattendjupet är max 1,5 meter med trösklar på 0,7 respektive 0,2 meter.
Paddeborgsparken är nu byggd vid ett exploateringsområde för bostäder. Ett mervärde då blir att den kan få ett större värde som rekreationsområde än om den legat nere vid trafikplatsen. Vattnet går normalt ut i den första djupare dammdelen via en specialbyggd betongbrunn med slitsar i sidorna där vattnet väller fram. Vid intaget i dammen finns nivågivare som styr de stora pumparna som går igång vid höga flöden, den ledningen mynnar i botten av dammen.
– Jag ville ha någon form av gestaltning där vattnet går ut. Då tog vi fram den här brunnen för att man ska kunna se vattnet som kommer, säger Carl-Rune.
När även de stora pumparna går igång så bubblar och väller vattnet fram från botten, vilket också blir en effekt för en betraktare. Än så länge är det dock funktionen på anläggningen som varit prioriterad.
– I nuläget är den bara för att rena dagvattnet. När området runt omkring exploateras kan det bli tal om till exempel träd och bänkar, säger Carl-Rune.
Idag är den enda lyxen för besökare gångstråk uppklippta i gräset.
Den långsmala dammen ringlar sig fram, i de flesta delar med en bredd på kanske sex meter. Området är invallat för att sätta gränser för översvämningsytorna vid extrema flöden. På ett par punkter finns trösklar mellan dammarna. Vid dem är flera växtarter utplanterade; svalting, flaskstarr, knappsäv, säv samt stor igelknopp. Den dominerande växtligheten i dammarna är annars bladvass som sprider sig snabbt i hela systemet. Det har redan skett en rensning av vass och den kommer man att fortsätta hålla efter för att behålla öppna vattenspeglar.
Dammen är enkelt byggd. Det finns inga dukar i marken utan det är flacka naturslänter i hela sträckningen. Vid intaget finns stora stenar i botten av dammen för att förhindra erodering.
– Vi har tittat på Enköpingsåns meander och kopierat från den. Vi har också tittat på siktstråk från den kommande bebyggelsen vid utformningen, säger Carl-Rune.
I utkanten av vattenparken sträcker sig en separat minidamm. Den får ett flöde från ett upptagsdike, som tar upp vatten från motorvägen och närliggande områden. Den lever sitt eget liv utan ledningar och mynnar sedan via en stenbelagd fåra ut i Enköpingsån. Tanken även där är att skapa en gestaltning med lite dramatik i vattnet som porlar mellan och över stenarna.
Den stora dammen breddas till ett par större mer traditionella dammar innan utloppet. Den ena har för övrigt en ö arrangerad, uppkallad efter tidigare VA-chefen Ulf Pilö, Pilön. På sikt kommer en bro att byggas ut till den lilla ön.
Utloppet från det stora dammsystemet går i en ledning som leder vattnet fram till en stenbelagd ränna vidare ut i Enköpingsån. Utloppsledningen ger möjligheter till reglering vid ån. Vid utloppet ska också ett provhus byggas för att kunna ta analysprover på utgående vatten.
Till skillnad från Korsängsparken är Paddeborgsparken tänkt att vara i drift året runt tills vidare. Problemet med vinterdriften är en ren säkerhetsfråga. När is lägger sig på vintern så kan den bli väldigt förrädisk då vattennivån under isen sjunker undan. Så länge det inte finns någon bebyggelse runt Paddeborgsparken så kommer det inte att vara något större problem.
I den djupaste delen av dammen denitrifieras vattnet för att minska kväveutsläppen. Där sedimenteras också tungmetaller. I nästa del är medeldjupet 0,7 meter och vattnet syrsätts med hjälp av undervegetation. Vid nästa lågvattentröskel, 20 centimeters djup, rinner vattnet långsamt genom tätbevuxen vegetation och filtreras. För Paddeborgsparken beräknas Enköpingsån avlastas cirka 50 kilo fosfor samt 200 kilo kväve per år, initialt.
Carl-Rune räknar med att sedimenten från dammarna i Paddeborgsparken behöver rensas ungefär vart tionde år. En avvattningsyta med genomsläpplig mark är skapad nära inloppet till dammarna. Marken där är nedsänkt för att sediment ska kunna läggas för avvattning innan borttransport. Under tiden kan anläggningen kopplas bort så att dagvattnet under en period går direkt ut i Enköpingsån.
Maxvolymen i Paddeborgsparken är 21 700 kubikmeter. Investeringskostnaden har varit 13,7 miljoner kronor, 2,1 miljoner kronor är finansierade med Lova-bidrag.
Paddeborgsparken blir också lite av kronan på verket för Carl-Rune Pettersson på Enköpings kommun. Under sommaren gick han i pension. Kanske kan han gräva vidare i de ganska vaga uppgifterna om den medeltida borgen Paddeborg istället.
